Skola för skola: Så många blev behöriga till gymnasiet i Sollentuna

Av de niondeklassare som gick ut i Sollentuna i våras var 91 procent behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det visar Skolverkets statistik som släpptes i dag.

91 procent av eleverna som gick ut nian i Sollentuna i våras var behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det är en ungefär lika stor andel som året innan. Högst andel niondeklassare som var behöriga till gymnasiet i Stockholms län i våras fanns i Danderyds kommun (98 procent). Lägst var andelen i Upplands Väsby kommun (82 procent).

Andelen behöriga ökade bland flickor medan den minskade bland pojkar. Flickorna klarade gymnasiebehörigheten i högre utsträckning i Sollentuna, 93 procent jämfört med 89 procent.

För att vara behörig till gymnasieskolans yrkesprogram krävs godkända betyg i åtta ämnen. För högskoleförberedande program krävs godkända betyg i tolv ämnen – och dessutom finns tre olika behörighetskrav beroende på vilket program det avser. I Sollentuna kommun var 90 procent av de som gick ut nian behöriga till estetiskt program respektive ekonomiskt, humanistiskt och samhällsvetenskapligt program medan 88 procent hade behörighet för naturvetenskapligt och tekniskt program.

85 procent av niondeklassarna i Sollentuna nådde godkänt resultat i alla ämnen i våras. Det är lika många som året innan.

1 165 elever i 23 skolor

I Sollentuna finns 23 skolor där totalt 1 165 elever som gick ut nian i våras. 13 av dem drivs i kommunal regi (847 elever), medan tio är friskolor (318 elever). Andelen elever med behörighet till gymnasiets yrkesprogram är ungefär lika stor i kommunal och friskola i Sollentuna.

I riket som helhet är andelen med behörighet generellt högre på friskolor. Enligt Skolverket kan det delvis förklaras med skolornas elevsammansättning: friskolor skolor har generellt lägre andel nyanlända elever och högre andel elever med högutbildade föräldrar.

I riket som helhet minskade andelen elever i nian som blev behöriga till gymnasiets yrkesprogram, till 85 procent.Andelen var högre bland flickor (86 procent) än bland pojkar (84 procent). Den var också högre bland elever med svensk bakgrund än med utländsk bakgrund (elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands). Men störst betydelse för resultaten har föräldrarnas utbildningsbakgrund, konstaterar Skolverket. Bland elever med föräldrar som har en eftergymnasial utbildning fick 93 procent gymnasiebehörighet, medan motsvarande siffra för elever med föräldrar med gymnasieutbildning var 79 procent och bland dem med föräldrar som inte gått färdigt gymnasiet 54 procent. Samma mönster återfinns också i de internationella studierna.

– Elevernas socioekonomiska bakgrund har fortsatt stor betydelse för betygen. En av de stora utmaningarna för den svenska skolan är att utjämna skillnader och därmed bryta detta mönster och förbättra resultaten för de mindre resursstarka eleverna, säger Tommy Lagergren, avdelningschef på Skolverket i ett pressmeddelande.