Rekordfå Överkalixelever behöriga till gymnasiet

Av de niondeklassare som gick ut i Överkalix i våras var 65 procent behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det är den lägsta andelen i kommunen under det senaste decenniet, visar Skolverkets statistik som släpptes i dag.

65 procent av eleverna som gick ut nian i Överkalix i våras var behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det är en lägre andel än bland dem som gick ur nian våren 2021. Överkalix har femte lägsta andelen som klarar gymnasiebehörigheten i landet. Allra lägst andel i landet hade Haparanda kommun, där 62 procent var behöriga till gymnasiets yrkesprogram.Lägst andel behöriga nior i Norrbottens län fanns i Älvsbyns kommun. För Överkalix innebär det den lägsta behörigheten som noterats i kommunen det senaste decenniet.

För att vara behörig till gymnasieskolans yrkesprogram krävs godkända betyg i åtta ämnen. För högskoleförberedande program krävs godkända betyg i tolv ämnen – och dessutom finns tre olika behörighetskrav beroende på vilket program det avser. I Överkalix kommun var 65 procent av de som gick ut nian behöriga till estetiskt program respektive ekonomiskt, humanistiskt och samhällsvetenskapligt program medan 61 procent hade behörighet för naturvetenskapligt och tekniskt program.

61 procent av niondeklassarna i Överkalix nådde godkänt resultat i alla ämnen i våras. Läsåret innan var motsvarande siffra 57 procent.

23 elever i två skolor

I Överkalix finns två skolor där totalt 23 elever som gick ut nian i våras. En av dem drivs i kommunal regi (16 elever), medan en är friskola. Eleverna på friskolan är så få att de omfattas av statistiksekretess.

I riket som helhet är andelen med behörighet generellt högre på friskolor. Enligt Skolverket kan det delvis förklaras med skolornas elevsammansättning: friskolor skolor har generellt lägre andel nyanlända elever och högre andel elever med högutbildade föräldrar.

I riket som helhet minskade andelen elever i nian som blev behöriga till gymnasiets yrkesprogram, till 85 procent.Andelen var högre bland flickor (86 procent) än bland pojkar (84 procent). Den var också högre bland elever med svensk bakgrund än med utländsk bakgrund (elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands). Men störst betydelse för resultaten har föräldrarnas utbildningsbakgrund, konstaterar Skolverket. Bland elever med föräldrar som har en eftergymnasial utbildning fick 93 procent gymnasiebehörighet, medan motsvarande siffra för elever med föräldrar med gymnasieutbildning var 79 procent och bland dem med föräldrar som inte gått färdigt gymnasiet 54 procent. Samma mönster återfinns också i de internationella studierna.

– Elevernas socioekonomiska bakgrund har fortsatt stor betydelse för betygen. En av de stora utmaningarna för den svenska skolan är att utjämna skillnader och därmed bryta detta mönster och förbättra resultaten för de mindre resursstarka eleverna, säger Tommy Lagergren, avdelningschef på Skolverket i ett pressmeddelande.