Skola för skola: Så många blev behöriga till gymnasiet i Övertorneå

Alla – med undantag för någon eller några få – som slutade nian i Övertorneå i våras var behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det visar Skolverkets statistik som släpptes i dag.

Nästan alla elever som gick ut nian i Övertorneå i våras var behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det är en högre andel än bland dem som gick ur nian våren 2021. Övertorneå tillhör de elva kommuner i landet där färre än fem elever inte nådde behörighet.

Andelen behöriga ligger relativt stilla både bland flickor och pojkar och var ungefär lika hög i båda grupperna.

För att vara behörig till gymnasieskolans yrkesprogram krävs godkända betyg i åtta ämnen. För högskoleförberedande program krävs godkända betyg i tolv ämnen – och dessutom finns tre olika behörighetskrav beroende på vilket program det avser. I Övertorneå kommun var nästan alla av de som gick ut nian behöriga till estetiskt program, medan 90 procent var behöriga till ekonomiskt, humanistiskt och samhällsvetenskapligt program samtidigt som 88 procent hade behörighet för naturvetenskapligt och tekniskt program.

85 procent av niondeklassarna i Övertorneå nådde godkänt resultat i alla ämnen i våras. Läsåret innan var motsvarande siffra 71 procent.

48 elever i tre skolor

I Övertorneå finns tre skolor där totalt 48 elever som gick ut nian i våras. Två av dem drivs i kommunal regi (37 elever), medan en är friskola (11 elever). Andelen elever med behörighet till gymnasiets yrkesprogram är ungefär lika stor i kommunal och friskola i Övertorneå.

I riket som helhet är andelen med behörighet generellt högre på friskolor. Enligt Skolverket kan det delvis förklaras med skolornas elevsammansättning: friskolor skolor har generellt lägre andel nyanlända elever och högre andel elever med högutbildade föräldrar.

I riket som helhet minskade andelen elever i nian som blev behöriga till gymnasiets yrkesprogram, till 85 procent.Andelen var högre bland flickor (86 procent) än bland pojkar (84 procent). Den var också högre bland elever med svensk bakgrund än med utländsk bakgrund (elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands). Men störst betydelse för resultaten har föräldrarnas utbildningsbakgrund, konstaterar Skolverket. Bland elever med föräldrar som har en eftergymnasial utbildning fick 93 procent gymnasiebehörighet, medan motsvarande siffra för elever med föräldrar med gymnasieutbildning var 79 procent och bland dem med föräldrar som inte gått färdigt gymnasiet 54 procent. Samma mönster återfinns också i de internationella studierna.

– Elevernas socioekonomiska bakgrund har fortsatt stor betydelse för betygen. En av de stora utmaningarna för den svenska skolan är att utjämna skillnader och därmed bryta detta mönster och förbättra resultaten för de mindre resursstarka eleverna, säger Tommy Lagergren, avdelningschef på Skolverket i ett pressmeddelande.