Skola för skola: Så många blev behöriga till gymnasiet i Luleå

Av de niondeklassare som gick ut i Luleå i våras var 90 procent behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det visar Skolverkets statistik som släpptes i dag.

90 procent av eleverna som gick ut nian i Luleå i våras var behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det är en ungefär lika stor andel som året innan. Högst andel niondeklassare som var behöriga till gymnasiet i Norrbottens län i våras fanns i Älvsbyns kommun (92 procent). Lägst var andelen i Haparanda kommun (62 procent). I ytterligare tre kommuner i länet var det bara en eller några få som inte klarade behörigheten.

Andelen behöriga ligger relativt stilla både bland flickor och pojkar. Pojkarna klarade gymnasiebehörigheten i högre utsträckning i Luleå, 91 procent jämfört med 88 procent.

För att vara behörig till gymnasieskolans yrkesprogram krävs godkända betyg i åtta ämnen. För högskoleförberedande program krävs godkända betyg i tolv ämnen – och dessutom finns tre olika behörighetskrav beroende på vilket program det avser. I Luleå kommun var 89 procent av de som gick ut nian behöriga till estetiskt program, medan 87 procent var behöriga till ekonomiskt, humanistiskt och samhällsvetenskapligt program samtidigt som 86 procent hade behörighet för naturvetenskapligt och tekniskt program.

81 procent av niondeklassarna i Luleå nådde godkänt resultat i alla ämnen i våras. Det är lika många som året innan.

877 elever i 13 skolor

I Luleå finns 13 skolor där totalt 877 elever som gick ut nian i våras. Tio av dem drivs i kommunal regi (773 elever), medan tre är friskolor (104 elever). Andelen elever med behörighet till gymnasiets yrkesprogram är högre bland eleverna i friskolorna (92 jämfört med 89 procent).

Det här är ett mönster som återfinns i riket som helhet också. Enligt Skolverket kan det delvis förklaras med skolornas elevsammansättning: friskolor skolor har generellt lägre andel nyanlända elever och högre andel elever med högutbildade föräldrar.

I riket som helhet minskade andelen elever i nian som blev behöriga till gymnasiets yrkesprogram, till 85 procent.Andelen var högre bland flickor (86 procent) än bland pojkar (84 procent). Den var också högre bland elever med svensk bakgrund än med utländsk bakgrund (elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands). Men störst betydelse för resultaten har föräldrarnas utbildningsbakgrund, konstaterar Skolverket. Bland elever med föräldrar som har en eftergymnasial utbildning fick 93 procent gymnasiebehörighet, medan motsvarande siffra för elever med föräldrar med gymnasieutbildning var 79 procent och bland dem med föräldrar som inte gått färdigt gymnasiet 54 procent. Samma mönster återfinns också i de internationella studierna.

– Elevernas socioekonomiska bakgrund har fortsatt stor betydelse för betygen. En av de stora utmaningarna för den svenska skolan är att utjämna skillnader och därmed bryta detta mönster och förbättra resultaten för de mindre resursstarka eleverna, säger Tommy Lagergren, avdelningschef på Skolverket i ett pressmeddelande.