Valdeltagandet minskar i Umeå – men klyftorna ökar

Umeå kommun Val
Vallokal
Fialotta Bratt, Valmyndigheten

Precis som i riket i stort minskar valdeltagandet i Umeå. Samtidigt ser skillnaderna mellan valdistrikten med högst och lägst andel röstande ut att öka.

Den slutliga rösträkningen är nu klar i Umeå kommun och resten av landet. Efter flera vals uppgång minskar valdeltagandet i nästan alla kommuner och valdeltagandet i riket landar på 84,2 procent – att jämföra med 87,2 procent 2018.

Newsworthy har analyserat den här nedgången och identifierat ett tydligt mönster. Det är framför allt i områden med redan lågt valdeltagande som röstningen minskar. Klyftorna ökar med andra ord.

I Umeå kommun som helhet ligger valdeltagandet på 87,5 procent, vilket är lägre än 2018 (−2,1 procentenheter).

Valdeltagande per valdistrikt i Umeå kommun

Högst valdeltagande noteras i distriktet Täfteå, där hela 91,3 procent av de röstberättigade har röstat i riksdagsvalet. Det är det högsta av alla valdistrikt i Västerbottens läns valkrets. Det är 1,3 procentenheter lägre än i det valdistrikt – Tomtebo Södra - Tavleliden – som hade högst valdeltagande i förra valet.

Samtidigt är Ersboda Norra – precis som förra valet – det distrikt där lägst andel röstade. Där minskade dessutom valdeltagandet med 2,8 procentenheter.

Skillnaden mellan distriktet med högst och lägst valdeltagande i Umeå har därmed – precis som i riket – ökat jämfört med riksdagsvalet 2018 (+1,5 procentenheter) och det skiljer nu 16,1 procentenheter.

Här är det värt att notera att 53 av 72 valdistrikt i Umeå kommun ritats om sedan förra valet. De här distrikten i sig inte är jämförbara ett till ett. Den här analysen tar inte hänsyn detta, utan jämför bara distrikten med högst, respektive lägst valdeltagande 2018 och 2022. Det bör också noteras att alla röster inte räknas i respektive valdistrikt. Sena förtidsröster och utlandsröster räknas i kommunens uppsamlingsdistrikt, och vilket geografisk distrikt dessa tillhör vet man inte. En minskning kan alltså se större ut än vad den i själva verket är. I riket totalt har ungefär 220 000 röster räknats i uppsamlingsdistrikt, vilket är drygt tre procent av alla räknade röster.

Klyftan växer i riket

Det är första gången sedan 2002 som valdeltagandet minskar i Sverige. Och även om minskningen sker över hela landet är den inte lika stor överallt. Enligt Valmyndigheten är ungefär 4 100 valdistrikt jämförbara med förra valet och i 3 200 av dem sjunker valdeltagandet. Och tittar man på de distrikt som 2018 återfanns bland den tiondel som hade lägst valdeltagande minskar valdeltagandet i snitt med 6 procentenheter – vilket är dubbelt så mycket som i övriga jämförbara distrikt.

Graf: Valdeltagande ökar mer i distrikt som redan har många soffliggare

Men redan innan årets nedgång ser de distrikt som har lägst valdeltagande ut att ha halkat efter. Tittar man på den tiondel av distrikten som har lägst valdeltagande i respektive val – ungefär 600 stycket – har valdeltagandet där legat stilla sedan 2010-2018, medan valdeltagandet totalt ökat under samma tid.

– Rent generellt kan man säga att där befolkningen från början är resurssvag är valdeltagandet lägre. Och sjunker då valdeltagandet sjunker det mer där, säger Maria Solevid, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Skillnader i valdeltagande mellan olika områden förklaras av socioekonomiska faktorer.

– Andelen utrikes födda är en viktigt faktor – men inte den enda faktorn. När röstningsnormen är svagare i ett område påverkar det dig mer om du är en person med initialt lägre sannolikhet att rösta, säger hon.

Det påverkar hur personer i ens närhet röstar. Förstagångsväljare tenderar att rösta i högre utsträckning om de bor hemma hos föräldrar som röstar till exempel.

– Sedan har vi den större omgivningen, om många andra i området röstar påverkar det – och om få röstar påverkar det åt andra hållet. Personer som är mindre resursstarka påverkas mer av det och därför får vi stora skillnader.

Här växer klyftan i valdeltagande mest i Västerbottens län (utveckling 2018 till 2022)
KommunDistriktet med lägst valdeltagandeDistriktet med högst valdeltagandeUtvecklingValdistrikt
Dorotea76,6 → 71,1 % 78,3 → 76,9 % Klyftan växer 2
Malå82,4 → 65,7 % 84,2 → 70,9 % Klyftan växer 2
Vilhelmina78,5 → 71,4 % 86,1 → 81,7 % Klyftan växer 8
Nordmaling79,9 → 76,2 % 87,1 → 86,1 % Klyftan växer 6
Åsele79,1 → 64,9 % 80,0 → 68,2 % Klyftan växer 2
Skellefteå72,2 → 65,6 % 95,6 → 91,3 % Klyftan växer 45
Storuman76,8 → 73,1 % 83,2 → 81,6 % Klyftan växer 5
Umeå78,0 → 75,2 % 92,7 → 91,3 % Klyftan växer 72
Sorsele76,1 → 68,5 % 77,6 → 71,5 % Klyftan växer 2
Vännäs80,4 → 75,6 % 86,6 → 81,7 % Samma skillnad 5
Bjurholm82,5 → 75,3 % 1
Lycksele78,0 → 74,9 % 87,8 → 84,7 % Samma skillnad 8
Robertsfors82,0 → 80,0 % 87,0 → 83,3 % Klyftan minskar 4
Norsjö79,9 → 79,3 % 83,3 → 80,9 % Klyftan minskar 3
Vindeln77,8 → 77,6 % 86,5 → 80,4 % Klyftan minskar 4
Valdeltagande per valdistrikt i Umeå
DistriktValdeltagandeFörändring jämfört med 2018
Täfteå91,3 %−0,3 
Innertavle - Tavleliden90,6 %ej jämförbart 
Mariedal90,5 %−0,4 
Stöcksjö - Degernäs90,5 %ej jämförbart 
Sävar Östra90,2 %+3,2 
Stöcke90,1 %ej jämförbart 
Ersmark90,0 %−1,5 
Sörmjöle - Norrmjöle90,0 %ej jämförbart 
Sandåkern89,9 %+1,5 
Yttersjö89,8 %ej jämförbart 
Holmsund Södra89,8 %ej jämförbart 
Obbola89,5 %−0,1 
Tomtebo Norra89,3 %−1,9 
Röbäck Östra - Klabböle89,3 %ej jämförbart 
Västerslätt89,3 %ej jämförbart 
Hissjö88,9 %ej jämförbart 
Brännland88,6 %ej jämförbart 
Tomtebo Södra88,4 %ej jämförbart 
Böleäng Västra88,2 %ej jämförbart 
Hörnefors Östra88,2 %ej jämförbart 
Öbackastrand87,9 %ej jämförbart 
Centrum Östra87,5 %+0,9 
Holmsund Östra87,1 %ej jämförbart 
Böleäng Östra87,0 %ej jämförbart 
Grubbe Södra86,9 %ej jämförbart 
Haga Norra86,8 %ej jämförbart 
Sofiehem86,7 %ej jämförbart 
Tavelsjö86,7 %−0,4 
Sävar Västra86,5 %ej jämförbart 
Kronoparken86,5 %ej jämförbart 
Marieberg86,4 %ej jämförbart 
Mariestrand Olovsdal86,4 %ej jämförbart 
Berghem Norra86,4 %ej jämförbart 
Carlshem Västra86,3 %−4,0 
Bullmark85,9 %−1,0 
Öbacka - Rosendal85,9 %ej jämförbart 
Röbäck Västra - Skravelsjö85,8 %ej jämförbart 
Haga Södra85,8 %ej jämförbart 
Östermalm - Fridhem85,7 %ej jämförbart 
Grubbe Norra85,6 %ej jämförbart 
Tomtebo85,6 %ej jämförbart 
Backen85,5 %−3,6 
Haga Östra85,0 %ej jämförbart 
Sandbacka84,9 %ej jämförbart 
Östteg84,9 %ej jämförbart 
Centrum Västra84,8 %ej jämförbart 
Mariehem84,4 %ej jämförbart 
Carlshem Östra84,3 %ej jämförbart 
Dragonfältet84,2 %ej jämförbart 
Universitetsområdet84,1 %ej jämförbart 
Umedalen Östra83,9 %−2,5 
Sandabrånet83,8 %ej jämförbart 
Berghem Södra83,7 %−3,3 
Västteg83,7 %ej jämförbart 
Ersboda Västra83,6 %ej jämförbart 
Brinkvägen83,4 %ej jämförbart 
Hörnefors Västra83,2 %−2,1 
Ytterhiske82,9 %ej jämförbart 
Böleå82,8 %ej jämförbart 
Ersboda Östra81,7 %−1,6 
Nydalahöjd81,5 %ej jämförbart 
Södra Teg81,3 %ej jämförbart 
Umedalen Västra79,9 %ej jämförbart 
Holmsund Västra79,9 %−2,5 
Ersboda Mellan79,6 %ej jämförbart 
Centrum79,2 %ej jämförbart 
Universitetsområdet Östra78,7 %−6,3 
Ålidhem Södra78,4 %ej jämförbart 
Ålidhem Västra78,2 %ej jämförbart 
Ålidhem Östra77,8 %ej jämförbart 
Mariehemshöjd76,8 %ej jämförbart 
Ersboda Norra75,2 %−2,8 
Koroplet-karta över partiets stöd i kommunens valdistrikt. Se tabell.

Valdeltagande i riksdagsvalet, i valdistrikten i Umeå

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.