Valdeltagandet minskar i Sverige – för första gången sedan 2002. Så även i Bjurholm.
Den slutliga rösträkningen är nu klar i Bjurholms kommun och resten av landet. Efter flera vals uppgång minskar valdeltagandet i nästan alla kommuner och valdeltagandet i riket landar på 84,2 procent – att jämföra med 87,2 procent 2018.
Newsworthy har analyserat den här nedgången och identifierat ett tydligt mönster. Det är framför allt i områden med redan lågt valdeltagande som röstningen minskar. Klyftorna ökar med andra ord.
I Bjurholms kommun som helhet ligger valdeltagandet på 82,9 procent, vilket är lägre än 2018 (−2 procentenheter).
Bjurholm består bara av ett valdistrikt och därför går det inte att säga något om hur valdeltagandet är i olika delar av kommunen.Klyftan växer i riket
Det är första gången sedan 2002 som valdeltagandet minskar i Sverige. Och även om minskningen sker över hela landet är den inte lika stor överallt. Enligt Valmyndigheten är ungefär 4 100 valdistrikt jämförbara med förra valet och i 3 200 av dem sjunker valdeltagandet. Och tittar man på de distrikt som 2018 återfanns bland den tiondel som hade lägst valdeltagande minskar valdeltagandet i snitt med 6 procentenheter – vilket är dubbelt så mycket som i övriga jämförbara distrikt.
Men redan innan årets nedgång ser de distrikt som har lägst valdeltagande ut att ha halkat efter. Tittar man på den tiondel av distrikten som har lägst valdeltagande i respektive val – ungefär 600 stycket – har valdeltagandet där legat stilla sedan 2010-2018, medan valdeltagandet totalt ökat under samma tid.
– Rent generellt kan man säga att där befolkningen från början är resurssvag är valdeltagandet lägre. Och sjunker då valdeltagandet sjunker det mer där, säger Maria Solevid, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Skillnader i valdeltagande mellan olika områden förklaras av socioekonomiska faktorer.
– Andelen utrikes födda är en viktigt faktor – men inte den enda faktorn. När röstningsnormen är svagare i ett område påverkar det dig mer om du är en person med initialt lägre sannolikhet att rösta, säger hon.
Det påverkar hur personer i ens närhet röstar. Förstagångsväljare tenderar att rösta i högre utsträckning om de bor hemma hos föräldrar som röstar till exempel.
– Sedan har vi den större omgivningen, om många andra i området röstar påverkar det – och om få röstar påverkar det åt andra hållet. Personer som är mindre resursstarka påverkas mer av det och därför får vi stora skillnader.
| Kommun | Distriktet med lägst valdeltagande | Distriktet med högst valdeltagande | Utveckling | Valdistrikt |
|---|---|---|---|---|
| Dorotea | 76,6 → 71,1 % ▼ | 78,3 → 76,9 % ▼ | Klyftan växer ▲ | 2 |
| Malå | 82,4 → 65,7 % ▼ | 84,2 → 70,9 % ▼ | Klyftan växer ▲ | 2 |
| Vilhelmina | 78,5 → 71,4 % ▼ | 86,1 → 81,7 % ▼ | Klyftan växer ▲ | 8 |
| Nordmaling | 79,9 → 76,2 % ▼ | 87,1 → 86,1 % ▼ | Klyftan växer ▲ | 6 |
| Åsele | 79,1 → 64,9 % ▼ | 80,0 → 68,2 % ▼ | Klyftan växer ▲ | 2 |
| Skellefteå | 72,2 → 65,6 % ▼ | 95,6 → 91,3 % ▼ | Klyftan växer ▲ | 45 |
| Storuman | 76,8 → 73,1 % ▼ | 83,2 → 81,6 % ▼ | Klyftan växer ▲ | 5 |
| Umeå | 78,0 → 75,2 % ▼ | 92,7 → 91,3 % ▼ | Klyftan växer ▲ | 72 |
| Sorsele | 76,1 → 68,5 % ▼ | 77,6 → 71,5 % ▼ | Klyftan växer ▲ | 2 |
| Vännäs | 80,4 → 75,6 % ▼ | 86,6 → 81,7 % ▼ | Samma skillnad ▶ | 5 |
| Bjurholm | 82,5 → 75,3 % ▼ | – | – | 1 |
| Lycksele | 78,0 → 74,9 % ▼ | 87,8 → 84,7 % ▼ | Samma skillnad ▶ | 8 |
| Robertsfors | 82,0 → 80,0 % ▼ | 87,0 → 83,3 % ▼ | Klyftan minskar ▼ | 4 |
| Norsjö | 79,9 → 79,3 % ▼ | 83,3 → 80,9 % ▼ | Klyftan minskar ▼ | 3 |
| Vindeln | 77,8 → 77,6 % ▼ | 86,5 → 80,4 % ▼ | Klyftan minskar ▼ | 4 |