Så utecklades arbetsmarknaden i Kristianstad under mandatperioden

Medan arbetslösheten i landet stadigt minskar, är andelen personer som sitter fast i långvarigt ekonomiskt bistånd fortfarande högre än innan i tre av fyra kommuner. Så här har Kristianstads kommuns arbetsmarknad klarat en mandatperiod med pandemi.

Newsworthy kartlägger tillsammans med Dagens Samhälle utvecklingen i alla kommuner under mandatperioden i ljuset av data. I den här publiceringen tittar vi närmare på arbetsmarknaden i kommunen, genom studera tre centrala nyckeltal: Arbetslösheten, andelen invånare med ekonomiskt bistånd (”socialbidrag”), och i vilken grad de som en gång fått bistånd behöver det igen.

Arbetslösheten: Fortfarande inte återhämtad efter pandemin

Arbetslösheten i Sverige hade en topp omkring år 2010, i spåren av finanskrisen, och har sedan minskat stadigt, med en bottennotering sista majmånaden före covid 19-pandemin. Efter att ha rusat i början av pandemin, mot en topp under sommaren 2020, så föll den öppna arbetslösheten snabbt tillbaka, och hade i maj i år helt återhämtat sig.

I Kristianstad var dock arbetslösheten i maj fortfarande högre än samma månad 2019: 9,5 procent, att jämföra med 9,3 procent före pandemin. När arbetslösheten var som högst under pandemin nådde den 11,7 procent, i augusti 2020.

Andra liknande kommuner har oftast kommit tillbaka i arbetslöshet. Bland de 63 kommuner i Götaland som kallas ”mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner” i Sveriges kommuner och regioners (SKR) kommungruppsindelning, har arbetslösheten återhämtat sig helt efter pandemin i 56.

I hela landet är nu arbetslösheten tillbaka på förpandeminivåer i två av tre kommuner.

Ekonomiskt bistånd: Ökade under mandatperioden

Andelen vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd¹ i Kristianstad steg under mandatperioden, från 1,2 procent 2018, till 1,4 procent 2021.

Eftersom arbetslöshet är det vanligaste skälet till att personer behöver ekonomiskt bistånd, speglar utvecklingen här delsvis arbetslösheten.

I hela landet var andelen invånare med långvarigt ekonomiskt bistånd högre under 2021 än vid mandatperiodens ingång – 1,26 procent i fjol, jämfört med 1,17 procent 2018. Andelen har dock sjunkit sedan toppnoteringen under pandemiåret 2020.

Återfall i ekonomiskt bistånd

Andelen vuxna biståndstagare som inte har behövt bistånd på nytt inom ett år har varit i genomsnitt 77,8 procent under den senaste mandatperioden. Här är alltså ett högt tal bra, och ett lågt tal dåligt.

Återfall i ekonomiskt bistånd är ett mått som varierar väldigt mycket mellan landets kommuner – från 30 procent till 100 procent, och där siffrorna i små kommuner med få biståndstagare kan variera mycket över tid. Lägst är andelen i storstäderna. Under mandatperioden har andelen sjunkit i 108 kommuner, ökat i 86, och varit oförändrad i 6, av de kommuner som har inrapporterade värden från något av de två senaste åren.

Tabeller