Folkbildningsbudgeten har hårdbantats och studieförbunden minskar sin verksamhet. I Kil hölls färre studiecirklar under 2025 än under pandemins värsta år.
✓ Populäraste ämnena ✓ Aktivaste kommunerna

Inte sedan åtminstone läsåret 2013/14 har andelen elever som klarat gymnasieexamen på högskoleförberedande program varit högre i Värmland. Det visar Skolverkets senaste statistik.

På söndag skrivs höstens högskoleprov. I våras fick 40 personer i hela landet högsta poäng – och en av dem gjorde provet i Arvika.
✓ Topp 10: De skrev bäst i Värmland ✓ Resultaten ort för ort – högskola för högskola

Andelen niondeklassare som blev behöriga för gymnasiet ökade i Kils kommun i fjol. Så klarar sig Sannerudsskolan 7-9 jämfört med andra skolor i Värmlands län.

Tre av fyra studenter valde att dryga ut studiebidraget i Sverige förra året. Men lånebehovet skiljer sig över landet. I Kil valde sju av tio av studenterna att ta lån. Det är en ökning jämfört med året innan.

Karlstads universitet toppar listan över favoritlärosäten, när Kils nya studenter väljer högskola.

Det går färre elever på varje lärare i Kils kommun än i landet som helhet, även om lärartätheten minskade förra läsåret, visar den senaste personalstatistiken från Skolverket.

Andelen gymnasieelever i Sverige som får sitt studiebidrag indraget på grund av ogiltig frånvaro var rekordhög under läsåret, enligt nya siffror från CSN. I Kil var de fler än på åtminstone tio år.

De senaste åren det fötts ovanligt få barn i Sverige. Här är områdena i Kil där antalet barn har minskat – och ökat.

De svenska studieförbunden har det tufft. Färre studiecirklar, färre kulturprogram och färre deltagare. I Kil är studietimmarna färre än året innan.

Inte sedan åtminstone läsåret 2013/14 har andelen elever som klarade studentexamen på högskoleförberedande program varit högre i Värmland. Det visar Skolverkets statistik.

Tjejerna är fortsatt i majoritet på kulturskolan, det visar nya siffror från Kulturrådet. Så är det även i Kil. Här står tjejerna för 71 procent av platserna.

Sedan decennier är spanska det moderna språk som flest svenska elever väljer – och de senaste åren har språket blivit ännu mer dominant. Skoleverna i Värmland har också spanska som nummer ett.