De flesta niondeklassare från Mora sökte till ett yrkesprogram i gymnasiet i år. Och allra populärast var bygg- och anläggningsprogrammet.
265 elever folkbokförda i Mora sökte till gymnasiet i år. Av dem valde 167 personer ett yrkesprogram som förstahandsalternativ. Det motsvarar 63 procent av de sökande och är 6,7 procentenheter fler än förra året. Det är också den högsta andelen i kommunen sedan läroplanen 2011 infördes. Samtidigt minskade andelen som sökte högskoleförberedande program – till 86 personer, eller knappt 33 procent. Det är den lägsta andelen i Mora hittills.
De högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen utgör gymnasieskolans nationella program. I Mora sökte 253 personer ett nationellt program. Övriga sökte introduktionsprogram, för dem som saknar fullständiga grundskolebetyg.

Även historiskt sett har yrkesprogrammen oftast varit populärast bland eleverna i Mora. De senaste sex åren har yrkesprogrammen legat i topp. Gapet mellan högskoleförberedande och yrkesprogram har aldrig varit större. Som minst var det läsåret 2012/13 när knappt 51 procent sökte högskoleförberedande program och knappt 48 procent yrkesprogram.
65 procent av männen valde yrkesprogram
Yrkesprogram är populärast både bland kvinnor och män i Mora. 65 procent av männen valde i första hand yrkesprogram, och drygt 61 procent av kvinnorna. Till de högskoleförberedande programmen sökte drygt 28 procent av männen och knappt 36 procent av kvinnorna.
Fordon och transport och estet klättrar på listan
Det program som lockade enskilt flest förstahandssökande från Mora i år var bygg- och anläggningsprogrammet. Dit sökte 44 personer, eller knappt 17 procent av eleverna. Näst populärast var ekonomiprogrammet och naturbruksprogrammet, med 28 sökande (knappt 11 procent).
Fordon och transport och estet klättrar på listan över populäraste program i Mora medan natur trillar ut från topp tio.
Brist på arbetskraft väntas inom vården och i industrin
Enligt SCB:s senaste långtidsprognos över arbetsmarknaden väntas efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning öka kraftigt till 2040 – främst inom teknik, tillverkning och vård. Ökningen beror till stor del på att arbetsgivarna antas vilja anställa personer med yrkesutbildning, snarare än arbetskraft som saknar utbildning.
Prognoserna görs också på länsnivå. I Dalarna antas det råda balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft som gått högskoleförberedande gymnasieutbildning, medan det väntas råda stor brist på folk med gymnasial industriteknisk utbildning. Dessutom förutspås brist inom vård- och omsorgsutbildning.
| Utbildning | Prognos 2040 för Dalarna | Prognos 2040 för riket |
|---|---|---|
| Högskoleförberedande utbildning | Balans | Visst överskott |
| Barn- och fritidsutbildning | Överskott | Överskott |
| Byggutbildning | Balans | Brist |
| El, data- och kommunikationsteknik, automation | Viss brist | Brist |
| Fordonsutbildning | Viss brist | Viss brist |
| Försäljnings– och serviceutbildning | Balans | Balans |
| Hotell- och turismutbildning | Ingen uppgift | Visst överskott |
| Industriteknisk utbildning | Stor brist | Stor brist |
| Naturbruksutbildning | Balans | Viss brist |
| Restaurang- och livsmedelsutbildning | Balans | Brist |
| Transportutbildning | Överskott | Balans |
| VVS, energi, drift och underhåll | Balans | Viss brist |
| Vård- och omsorgsutbildning | Brist | Brist |
Flest sökande till högskoleförberedande program i Sverige
I riket som helhet sökte 56 procent till högskoleförberedande utbildningar medan 38 procent sökte yrkesprogram. Skillnaden är mindre än förra läsåret och det är det femte året i rad som andelen sökande till yrkesprogrammen ökar. Samhällsvetenskapsprogrammet hade flest sökande i landet, före ekonomi på andra plats. Yrkesprogrammet med störst söktryck var el- och energiprogrammet.
– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket i ett pressmeddelande.

Men olika program är olika populära i olika delar av landet. De högskoleförberedande utbildningarna är framför allt störst i större städer. I de flesta kommuner, 194 av 290, har dock yrkesprogrammen flest sökande.
I Dalarna valde knappt 52 procent yrkesprogram och knappt 42 procent högskoleförberedande program, och i elva av 15 kommuner hade yrkesprogrammen flest sökande.
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 16,6 % | +5,4 |
| 2 (2) | Ekonomiprogrammet | 10,6 % | −0,3 |
| 2 (3) | Naturbruksprogrammet | 10,6 % | +1,4 |
| 4 (4) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 9,1 % | +0,6 |
| 5 (10) | Fordons- och transportprogrammet | 7,5 % | +2,1 |
| 6 (8) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 7,2 % | +1,4 |
| 7 (11) | Estetiska programmet | 6,4 % | +2,3 |
| 8 (8) | Barn- och fritidsprogrammet | 4,5 % | −1,2 |
| 9 (6) | Teknikprogrammet | 4,2 % | −2,6 |
| 10 (5) | El- och energiprogrammet | 3,4 % | −3,7 |
| 11 (12) | Individuellt alternativ | 2,6 % | −0,7 |
| 11 (14) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,6 % | +0,3 |
| 11 (13) | Vård- och omsorgsprogrammet | 2,6 % | −0,4 |
| 14 (16) | Hotell- och turismprogrammet | 2,3 % | +0,2 |
| 14 (16) | Industritekniska programmet | 2,3 % | +0,2 |
| 16 (14) | Programinriktat val | 1,9 % | −0,5 |
| 16 (16) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,9 % | −0,1 |
| 18 (7) | Naturvetenskapsprogrammet | 1,5 % | −4,6 |
| 19 (21) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,1 % | |
| 20 (22) | Humanistiska programmet | 0,4 % | |
| 20 (19) | International Baccalaureate | 0,4 % | −1,0 |
| 20 (20) | Riksrekryterande utbildningar | 0,4 % | ±0,0 |
| Kommun | Yrkesprogram | Högskoleförb. | Antagna | Populäraste program |
|---|---|---|---|---|
| Avesta | 52,0 % | 40,8 % | 68,3 % | Ekonomi |
| Borlänge | 38,4 % | 47,9 % | 73,5 % | Samhäll |
| Falun | 46,9 % | 49,9 % | 72,9 % | Natur |
| Gagnef | 58,9 % | 34,4 % | 83,7 % | Bygg/anläggning |
| Hedemora | 63,5 % | 34,1 % | 73,9 % | Bygg/anläggning |
| Leksand | 41,5 % | 54,4 % | 79,3 % | Ekonomi · Samhäll |
| Ludvika | 53,5 % | 41,8 % | 68,1 % | Teknik |
| Malung-Sälen | 41,5 % | 52,0 % | 76,5 % | Ekonomi |
| Mora | 63,0 % | 32,5 % | 70,4 % | Bygg/anläggning |
| Orsa | 73,3 % | 24,4 % | 67,9 % | Fordon/transport |
| Rättvik | 59,5 % | 33,6 % | 82,0 % | Bygg/anläggning |
| Smedjebacken | 62,6 % | 30,9 % | 72,3 % | El/energi |
| Säter | 73,6 % | 22,9 % | 72,6 % | Bygg/anläggning |
| Vansbro | 66,7 % | 22,6 % | 66,3 % | Barn/fritid |
| Älvdalen | 70,1 % | 25,8 % | 63,4 % | Fordon/transport |
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 17,5 % | +0,6 |
| 2 (2) | Ekonomiprogrammet | 14,1 % | −2,2 |
| 3 (3) | Naturvetenskapsprogrammet | 11,9 % | +0,3 |
| 4 (4) | Teknikprogrammet | 6,3 % | −0,4 |
| 5 (5) | El- och energiprogrammet | 5,9 % | −0,1 |
| 6 (6) | Estetiska programmet | 5,4 % | +0,6 |
| 7 (7) | Fordons- och transportprogrammet | 5,2 % | +0,3 |
| 8 (8) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 4,1 % | +0,2 |
| 9 (9) | Barn- och fritidsprogrammet | 3,6 % | −0,1 |
| 10 (11) | Naturbruksprogrammet | 3,6 % | +0,3 |
| 11 (10) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 3,4 % | −0,2 |
| 12 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 3,0 % | ±0,0 |
| 13 (14) | Individuellt alternativ | 2,8 % | +0,3 |
| 14 (13) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,6 % | −0,1 |
| 15 (16) | Industritekniska programmet | 1,8 % | +0,2 |
| 16 (15) | Yrkesintroduktion | 1,6 % | −0,1 |
| 17 (17) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,6 % | ±0,0 |
| 18 (18) | Hotell- och turismprogrammet | 1,4 % | +0,1 |
| 19 (19) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,2 % | +0,2 |
| 20 (21) | Programinriktat val | 0,7 % | ±0,0 |
| 21 (23) | Riksrekryterande utbildningar | 0,7 % | +0,1 |
| 22 (20) | Språkintroduktion | 0,6 % | −0,1 |
| 23 (22) | International Baccalaureate | 0,6 % | −0,1 |
| 24 (24) | Humanistiska programmet | 0,4 % | ±0,0 |