Naturvetenskapsprogrammet tog över förstaplatsen från ekonomi när Falueleverna valde gymnasieprogram. Det visar ny statistik från Skolverket.
786 elever folkbokförda i Falun sökte till gymnasiet i år. Av dem valde 392 personer ett högskoleförberedande program som förstahandsalternativ. Det motsvarar knappt 50 procent av de sökande och är 7,2 procentenheter färre än förra året. Det är också den lägsta andelen i kommunen sedan läroplanen 2011 infördes. Samtidigt ökade andelen som sökte yrkesprogram – till 369 personer, eller knappt 47 procent. Det är den högsta andelen i kommunen hittills.
De högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen utgör gymnasieskolans nationella program. I Falun sökte 761 personer ett nationellt program. Övriga sökte introduktionsprogram, för dem som saknar fullständiga grundskolebetyg.
De högskoleförberedande programmen har alltid varit populärast bland elever i Falun. Men gapet till yrkesprogrammen har aldrig varit mindre. Som störst var det läsåret 2016/17, när nästan 64 procent sökte högskoleförberedande program och knappt 33 procent sökte yrkesprogram.
Lika många män sökte högskoleförberedande som yrkesprogram
Bland männen i Falun är det dock lika många som valt högskoleförberedande program som yrkesprogram. Bland kvinnorna sökte knappt 51 procent högskoleförberedande program och 45 procent yrkesprogram.
Natur tar över förstaplatsen
Det program som lockade enskilt flest förstahandssökande från Falun i år var naturvetenskapsprogrammet. Dit sökte 102 personer, eller knappt 13 procent av eleverna. Därmed går natur om fjolårsettan, ekonomiprogrammet, som i år lockade 74 elever i kommunen.
Det populäraste yrkesprogrammet bland eleverna i Falun är bygg och anläggning, med 82 förstahandssökande.
Brist på arbetskraft väntas inom vården och i industrin
Enligt SCB:s senaste långtidsprognos över arbetsmarknaden väntas efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning öka kraftigt till 2040 – främst inom teknik, tillverkning och vård. Ökningen beror till stor del på att arbetsgivarna antas vilja anställa personer med yrkesutbildning, snarare än arbetskraft som saknar utbildning.
Prognoserna görs också på länsnivå. I Dalarna antas det råda balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft som gått högskoleförberedande gymnasieutbildning, medan det väntas råda stor brist på folk med gymnasial industriteknisk utbildning. Dessutom förutspås brist inom vård- och omsorgsutbildning.
| Utbildning | Prognos 2040 för Dalarna | Prognos 2040 för riket |
|---|---|---|
| Högskoleförberedande utbildning | Balans | Visst överskott |
| Barn- och fritidsutbildning | Överskott | Överskott |
| Byggutbildning | Balans | Brist |
| El, data- och kommunikationsteknik, automation | Viss brist | Brist |
| Fordonsutbildning | Viss brist | Viss brist |
| Försäljnings– och serviceutbildning | Balans | Balans |
| Hotell- och turismutbildning | Ingen uppgift | Visst överskott |
| Industriteknisk utbildning | Stor brist | Stor brist |
| Naturbruksutbildning | Balans | Viss brist |
| Restaurang- och livsmedelsutbildning | Balans | Brist |
| Transportutbildning | Överskott | Balans |
| VVS, energi, drift och underhåll | Balans | Viss brist |
| Vård- och omsorgsutbildning | Brist | Brist |
Flest sökande till högskoleförberedande program i Sverige
I riket som helhet sökte 56 procent till högskoleförberedande utbildningar medan 38 procent sökte yrkesprogram. Skillnaden är mindre än förra läsåret och det är det femte året i rad som andelen sökande till yrkesprogrammen ökar. Samhällsvetenskapsprogrammet hade flest sökande i landet, före ekonomi på andra plats. Yrkesprogrammet med störst söktryck var el- och energiprogrammet.
– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket i ett pressmeddelande.
Men olika program är olika populära i olika delar av landet. De högskoleförberedande utbildningarna är framför allt störst i större städer. I de flesta kommuner, 194 av 290, har dock yrkesprogrammen flest sökande.
I Dalarna valde knappt 52 procent yrkesprogram och knappt 42 procent högskoleförberedande program, och i elva av 15 kommuner hade yrkesprogrammen flest sökande.
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (2) | Naturvetenskapsprogrammet | 13,0 % | −0,2 |
| 2 (3) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 12,6 % | −0,3 |
| 3 (5) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 10,4 % | +3,9 |
| 4 (1) | Ekonomiprogrammet | 9,4 % | −5,5 |
| 5 (4) | Teknikprogrammet | 8,4 % | −0,7 |
| 6 (8) | El- och energiprogrammet | 6,9 % | +2,0 |
| 6 (8) | Fordons- och transportprogrammet | 6,9 % | +2,0 |
| 8 (7) | Estetiska programmet | 5,9 % | +0,2 |
| 8 (6) | Barn- och fritidsprogrammet | 5,9 % | −0,3 |
| 10 (10) | Naturbruksprogrammet | 5,1 % | +0,4 |
| 11 (13) | Frisör- och stylistprogrammet | 3,8 % | +1,6 |
| 12 (11) | Vård- och omsorgsprogrammet | 2,3 % | −1,6 |
| 13 (12) | Individuellt alternativ | 2,0 % | −0,5 |
| 14 (15) | Hotell- och turismprogrammet | 1,8 % | +0,5 |
| 15 (15) | Industritekniska programmet | 1,3 % | −0,1 |
| 16 (15) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,0 % | −0,3 |
| 17 (21) | Programinriktat val | 0,9 % | +0,4 |
| 18 (14) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 0,8 % | −0,8 |
| 19 (20) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 0,6 % | ±0,0 |
| 20 (18) | Humanistiska programmet | 0,5 % | −0,5 |
| 21 (23) | Riksrekryterande utbildningar | 0,3 % | |
| 22 (22) | International Baccalaureate | 0,1 % | −0,2 |
| 22 (19) | Yrkesintroduktion | 0,1 % | −0,6 |
| Kommun | Yrkesprogram | Högskoleförb. | Antagna | Populäraste program |
|---|---|---|---|---|
| Avesta | 52,0 % | 40,8 % | 68,3 % | Ekonomi |
| Borlänge | 38,4 % | 47,9 % | 73,5 % | Samhäll |
| Falun | 46,9 % | 49,9 % | 72,9 % | Natur |
| Gagnef | 58,9 % | 34,4 % | 83,7 % | Bygg/anläggning |
| Hedemora | 63,5 % | 34,1 % | 73,9 % | Bygg/anläggning |
| Leksand | 41,5 % | 54,4 % | 79,3 % | Ekonomi · Samhäll |
| Ludvika | 53,5 % | 41,8 % | 68,1 % | Teknik |
| Malung-Sälen | 41,5 % | 52,0 % | 76,5 % | Ekonomi |
| Mora | 63,0 % | 32,5 % | 70,4 % | Bygg/anläggning |
| Orsa | 73,3 % | 24,4 % | 67,9 % | Fordon/transport |
| Rättvik | 59,5 % | 33,6 % | 82,0 % | Bygg/anläggning |
| Smedjebacken | 62,6 % | 30,9 % | 72,3 % | El/energi |
| Säter | 73,6 % | 22,9 % | 72,6 % | Bygg/anläggning |
| Vansbro | 66,7 % | 22,6 % | 66,3 % | Barn/fritid |
| Älvdalen | 70,1 % | 25,8 % | 63,4 % | Fordon/transport |
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 17,5 % | +0,6 |
| 2 (2) | Ekonomiprogrammet | 14,1 % | −2,2 |
| 3 (3) | Naturvetenskapsprogrammet | 11,9 % | +0,3 |
| 4 (4) | Teknikprogrammet | 6,3 % | −0,4 |
| 5 (5) | El- och energiprogrammet | 5,9 % | −0,1 |
| 6 (6) | Estetiska programmet | 5,4 % | +0,6 |
| 7 (7) | Fordons- och transportprogrammet | 5,2 % | +0,3 |
| 8 (8) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 4,1 % | +0,2 |
| 9 (9) | Barn- och fritidsprogrammet | 3,6 % | −0,1 |
| 10 (11) | Naturbruksprogrammet | 3,6 % | +0,3 |
| 11 (10) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 3,4 % | −0,2 |
| 12 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 3,0 % | ±0,0 |
| 13 (14) | Individuellt alternativ | 2,8 % | +0,3 |
| 14 (13) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,6 % | −0,1 |
| 15 (16) | Industritekniska programmet | 1,8 % | +0,2 |
| 16 (15) | Yrkesintroduktion | 1,6 % | −0,1 |
| 17 (17) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,6 % | ±0,0 |
| 18 (18) | Hotell- och turismprogrammet | 1,4 % | +0,1 |
| 19 (19) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,2 % | +0,2 |
| 20 (21) | Programinriktat val | 0,7 % | ±0,0 |
| 21 (23) | Riksrekryterande utbildningar | 0,7 % | +0,1 |
| 22 (20) | Språkintroduktion | 0,6 % | −0,1 |
| 23 (22) | International Baccalaureate | 0,6 % | −0,1 |
| 24 (24) | Humanistiska programmet | 0,4 % | ±0,0 |