När Borlängeeleverna väljer gymnasieprogram väljer de flesta högskoleförberedande program. Men i år var andelen förstahandssökande rekordlåg.
758 elever folkbokförda i Borlänge sökte till gymnasiet i år. Av dem valde 363 personer ett högskoleförberedande program som förstahandsalternativ. Det motsvarar knappt 48 procent av de sökande och är 1,1 procentenheter färre än förra året. Det är också den lägsta andelen i kommunen sedan läroplanen 2011 infördes. Samtidigt ökade andelen som sökte yrkesprogram – till 291 personer, eller drygt 38 procent.
De högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen utgör gymnasieskolans nationella program. I Borlänge sökte 654 personer ett nationellt program. Övriga sökte introduktionsprogram, för dem som saknar fullständiga grundskolebetyg.
De högskoleförberedande programmen har alltid varit populärast bland elever i Borlänge. Som störst var glappet mellan högskoleförberedande och yrkesprogram läsåret 2014/15, när över 57 procent sökte högskoleförberedande program och knappt 40 procent sökte yrkesprogram. Läsåret 2012/13 – när skillnaden var som minst – var det jämnt mellan högskoleförberedande och yrkesprogram.
53 procent av kvinnorna valde högskoleförberedande
Högskoleförberedande program är populärast både bland kvinnor och män i Borlänge. Knappt 53 procent av kvinnorna valde i första hand högskoleförberedande program, jämfört med knappt 44 procent av männen. Till yrkesprogrammen sökte knappt 34 procent av kvinnorna och knappt 43 procent av männen.
Samhäll fortsatt i topp
Det program som lockade enskilt flest förstahandssökande från Borlänge i år var samhällsvetenskapsprogrammet. Dit sökte 89 personer, eller knappt 12 procent av eleverna. Näst populärast var teknikprogrammet, med 76 sökande (drygt 10 procent).
De populäraste yrkesprogrammen bland eleverna i Borlänge är bygg och anläggning och el och energi, med 40 förstahandssökande.
Brist på arbetskraft väntas inom vården och i industrin
Enligt SCB:s senaste långtidsprognos över arbetsmarknaden väntas efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning öka kraftigt till 2040 – främst inom teknik, tillverkning och vård. Ökningen beror till stor del på att arbetsgivarna antas vilja anställa personer med yrkesutbildning, snarare än arbetskraft som saknar utbildning.
Prognoserna görs också på länsnivå. I Dalarna antas det råda balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft som gått högskoleförberedande gymnasieutbildning, medan det väntas råda stor brist på folk med gymnasial industriteknisk utbildning. Dessutom förutspås brist inom vård- och omsorgsutbildning.
| Utbildning | Prognos 2040 för Dalarna | Prognos 2040 för riket |
|---|---|---|
| Högskoleförberedande utbildning | Balans | Visst överskott |
| Barn- och fritidsutbildning | Överskott | Överskott |
| Byggutbildning | Balans | Brist |
| El, data- och kommunikationsteknik, automation | Viss brist | Brist |
| Fordonsutbildning | Viss brist | Viss brist |
| Försäljnings– och serviceutbildning | Balans | Balans |
| Hotell- och turismutbildning | Ingen uppgift | Visst överskott |
| Industriteknisk utbildning | Stor brist | Stor brist |
| Naturbruksutbildning | Balans | Viss brist |
| Restaurang- och livsmedelsutbildning | Balans | Brist |
| Transportutbildning | Överskott | Balans |
| VVS, energi, drift och underhåll | Balans | Viss brist |
| Vård- och omsorgsutbildning | Brist | Brist |
Flest sökande till högskoleförberedande program i Sverige
I riket som helhet sökte 56 procent till högskoleförberedande utbildningar medan 38 procent sökte yrkesprogram. Skillnaden är mindre än förra läsåret och det är det femte året i rad som andelen sökande till yrkesprogrammen ökar. Samhällsvetenskapsprogrammet hade flest sökande i landet, före ekonomi på andra plats. Yrkesprogrammet med störst söktryck var el- och energiprogrammet.
– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket i ett pressmeddelande.
Men olika program är olika populära i olika delar av landet. De högskoleförberedande utbildningarna är framför allt störst i större städer. I de flesta kommuner, 194 av 290, har dock yrkesprogrammen flest sökande.
I Dalarna valde knappt 52 procent yrkesprogram och knappt 42 procent högskoleförberedande program, och i elva av 15 kommuner hade yrkesprogrammen flest sökande.
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 11,7 % | +0,7 |
| 2 (4) | Teknikprogrammet | 10,0 % | +1,1 |
| 3 (2) | Ekonomiprogrammet | 8,7 % | −1,7 |
| 4 (4) | Naturvetenskapsprogrammet | 7,3 % | −1,7 |
| 4 (3) | Yrkesintroduktion | 7,3 % | −2,2 |
| 6 (6) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 5,3 % | −1,2 |
| 6 (7) | El- och energiprogrammet | 5,3 % | +0,7 |
| 8 (7) | Barn- och fritidsprogrammet | 5,1 % | +0,6 |
| 9 (9) | Estetiska programmet | 4,7 % | +0,5 |
| 10 (9) | Fordons- och transportprogrammet | 4,6 % | +0,4 |
| 11 (9) | Humanistiska programmet | 4,2 % | ±0,0 |
| 11 (13) | Naturbruksprogrammet | 4,2 % | +0,6 |
| 13 (16) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 4,0 % | +2,0 |
| 14 (16) | Individuellt alternativ | 3,7 % | +1,7 |
| 15 (15) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,9 % | ±0,0 |
| 16 (14) | Programinriktat val | 2,8 % | −0,3 |
| 17 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 2,6 % | −1,2 |
| 18 (21) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,6 % | +0,7 |
| 19 (20) | Industritekniska programmet | 1,5 % | +0,4 |
| 20 (19) | International Baccalaureate | 1,2 % | ±0,0 |
| 21 (18) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 0,5 % | −1,2 |
| 22 (22) | Hotell- och turismprogrammet | 0,4 % | −0,1 |
| 22 (23) | Riksrekryterande utbildningar | 0,4 % |
| Kommun | Yrkesprogram | Högskoleförb. | Antagna | Populäraste program |
|---|---|---|---|---|
| Avesta | 52,0 % | 40,8 % | 68,3 % | Ekonomi |
| Borlänge | 38,4 % | 47,9 % | 73,5 % | Samhäll |
| Falun | 46,9 % | 49,9 % | 72,9 % | Natur |
| Gagnef | 58,9 % | 34,4 % | 83,7 % | Bygg/anläggning |
| Hedemora | 63,5 % | 34,1 % | 73,9 % | Bygg/anläggning |
| Leksand | 41,5 % | 54,4 % | 79,3 % | Ekonomi · Samhäll |
| Ludvika | 53,5 % | 41,8 % | 68,1 % | Teknik |
| Malung-Sälen | 41,5 % | 52,0 % | 76,5 % | Ekonomi |
| Mora | 63,0 % | 32,5 % | 70,4 % | Bygg/anläggning |
| Orsa | 73,3 % | 24,4 % | 67,9 % | Fordon/transport |
| Rättvik | 59,5 % | 33,6 % | 82,0 % | Bygg/anläggning |
| Smedjebacken | 62,6 % | 30,9 % | 72,3 % | El/energi |
| Säter | 73,6 % | 22,9 % | 72,6 % | Bygg/anläggning |
| Vansbro | 66,7 % | 22,6 % | 66,3 % | Barn/fritid |
| Älvdalen | 70,1 % | 25,8 % | 63,4 % | Fordon/transport |
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 17,5 % | +0,6 |
| 2 (2) | Ekonomiprogrammet | 14,1 % | −2,2 |
| 3 (3) | Naturvetenskapsprogrammet | 11,9 % | +0,3 |
| 4 (4) | Teknikprogrammet | 6,3 % | −0,4 |
| 5 (5) | El- och energiprogrammet | 5,9 % | −0,1 |
| 6 (6) | Estetiska programmet | 5,4 % | +0,6 |
| 7 (7) | Fordons- och transportprogrammet | 5,2 % | +0,3 |
| 8 (8) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 4,1 % | +0,2 |
| 9 (9) | Barn- och fritidsprogrammet | 3,6 % | −0,1 |
| 10 (11) | Naturbruksprogrammet | 3,6 % | +0,3 |
| 11 (10) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 3,4 % | −0,2 |
| 12 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 3,0 % | ±0,0 |
| 13 (14) | Individuellt alternativ | 2,8 % | +0,3 |
| 14 (13) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,6 % | −0,1 |
| 15 (16) | Industritekniska programmet | 1,8 % | +0,2 |
| 16 (15) | Yrkesintroduktion | 1,6 % | −0,1 |
| 17 (17) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,6 % | ±0,0 |
| 18 (18) | Hotell- och turismprogrammet | 1,4 % | +0,1 |
| 19 (19) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,2 % | +0,2 |
| 20 (21) | Programinriktat val | 0,7 % | ±0,0 |
| 21 (23) | Riksrekryterande utbildningar | 0,7 % | +0,1 |
| 22 (20) | Språkintroduktion | 0,6 % | −0,1 |
| 23 (22) | International Baccalaureate | 0,6 % | −0,1 |
| 24 (24) | Humanistiska programmet | 0,4 % | ±0,0 |