Stor kartläggning: Här sker viltolyckorna i Nyköping

Nyköpings kommunViltolyckor
Varning för hjortdjur
Martin Olsson, Newsworthy

På hösten ökar risken för viltolyckor längs vägarna. Under de senaste höstarna har totalt 254 olyckor per år rapporterats i Nyköpings kommun. Här är de mest drabbade vägarna.

Höstmörkret lägger sig över landet och därmed är vi inne i den mest viltolycksdrabbade perioden av året. Hittills i år har olyckorna varit rekordmånga i landet, men säsongsvariationerna är stora, och hösten behöver inte följa samma mönster. Under de senaste höstarna (september till och med november) har 254 olyckor rapporterats i Nyköpings kommun varje år, visar siffror från Nationella viltolycksrådet.

Flest olyckor i kommunen – 291 stycken sedan 2020 – har skett längs väg 53 (då räknar vi in tre olyckor där väg 53 har gemensam sträckning med E4). Av dessa orsakades 141 av dovhjort. Längs väg 800 har 230 viltolyckor rapporterats under motsvarande period.

Här sker viltolyckorna i Nyköping
Karta över Nyköpings kommun

Källa: Nationella viltolycksrådet. Gäller olyckor under månaderna september–november 2020–2025.

Ladda ner i fler format

Så kopierar du våra grafer till egna CMS eller egna grafverktyg: www.newsworthy.se/kopiera-tabeller-och-grafer.

Den mest olycksdrabbade vägen i Södermanland är väg 55 (inklusive väg 55/56, väg 55/900 och väg 57/55), med totalt 726 rapporterade viltolyckor i länet under de senaste sex årens höstmånader. Flest olyckor längs väg 55 – 338 stycken sedan 2020 – skedde i Strängnäs kommun. Nyköping är den kommun med flest registrerade viltolyckor i länet totalt, 1 524 stycken under perioden september–november 2020–2025.

Vanligast med rådjursolyckor

Det viltslag som orsakat flest olyckor i Nyköping är rådjur, 43 procent av olyckorna. Rådjur är också det vanligaste viltslaget i landet som helhet och även i sju kommuner av nio i Södermanland.

Antalet viltolyckor kan variera ganska kraftigt från år till år, beroende på variationer i viltstammarna, lokala väderförhållanden, snötäcke, och förstås beroende på trafikmängden. Men över lite längre tid har antalet viltolyckor ökat i Sverige. I fjol höst noterades dock färst viltolyckor i Nyköping hittills under 2020-talet, totalt 216 stycken.

De flesta höstolyckorna i Nyköping har inträffat under november månad och det är vanligast att de inträffar under kvällstid, mellan klockan 18 och 24. 38 procent av olyckorna har skett då.

De mest viltolycksdrabbade vägarna i Nyköping 2020–2025
VägAntal viltolyckor september–novemberVanligaste djuret
Väg 53*291dovhjort (141 olyckor)
Väg 800* (Lennings väg, Svärtavägen, Bergshammarsvägen)230rådjur (121 olyckor)
Väg 223*192dovhjort (105 olyckor)
Väg 52162rådjur (80 olyckor)
E4*139rådjur (75 olyckor)
Väg 219121rådjur (51 olyckor)
Väg 511 (Nyköpingsvägen)78rådjur (38 olyckor)
Väg 807 (Stenbrovägen, Runtunavägen)29dovhjort (18 olyckor)
Väg 771 (Stationsvägen)17rådjur (9 olyckor)
Väg 60816rådjur (12 olyckor)
Väg 77416rådjur (7 olyckor)
Väg 82814vildsvin (7 olyckor)
Väg 50812rådjur, vildsvin (5 olyckor)
Väg 21611rådjur (7 olyckor)
Väg 50411rådjur (7 olyckor)
Väg 77811vildsvin (5 olyckor)
Väg 80510dovhjort (7 olyckor)
Väg 808 (Hargsvägen)10rådjur (8 olyckor)
Viltolyckor i Nyköping 2020–2025 uppdelat på viltslag
ViltslagAntal olyckor september–november
Rådjur655
Dovhjort509
Vildsvin268
Älg56
Kronhjort26
Övriga djur6
Örn3
Utter1
Viltolyckor per kommun i Södermanland september–november 2020–2025
Mest drabbade vägVanligaste djurTotalt antal olyckor
Eskilstunaväg 230rådjur, vildsvin1 255
Flenväg 55rådjur, dovhjort685
Gnestaväg 57rådjur, dovhjort332
Katrineholmväg 55rådjur, dovhjort952
Nyköpingväg 53rådjur, dovhjort1 524
Oxelösundväg 53rådjur, vildsvin94
Strängnäsväg 55rådjur, vildsvin1 070
Trosaväg 218dovhjort, rådjur384
Vingåkerväg 52dovhjort, rådjur554

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.