Stor kartläggning: Här sker viltolyckorna i Katrineholm

Katrineholms kommunViltolyckor
Varning för hjortdjur
Martin Olsson, Newsworthy

På hösten ökar risken för viltolyckor längs vägarna. Under de senaste höstarna har totalt 159 olyckor per år rapporterats i Katrineholms kommun. Här är de mest drabbade vägarna.

Höstmörkret lägger sig över landet och därmed är vi inne i den mest viltolycksdrabbade perioden av året. Hittills i år har olyckorna varit rekordmånga i landet, men säsongsvariationerna är stora, och hösten behöver inte följa samma mönster. Under de senaste höstarna (september till och med november) har 159 olyckor rapporterats i Katrineholms kommun varje år, visar siffror från Nationella viltolycksrådet.

Flest olyckor i kommunen – 208 stycken sedan 2020 – har skett längs väg 55 (då räknar vi in 64 olyckor där väg 55 har gemensam sträckning med väg 56 och 142 olyckor där väg 55 har gemensam sträckning med väg 57). Av dessa orsakades 103 av dovhjort. Längs väg 56 har 206 viltolyckor rapporterats under motsvarande period.

Här sker viltolyckorna i Katrineholm
Karta över Katrineholms kommun

Källa: Nationella viltolycksrådet. Gäller olyckor under månaderna september–november 2020–2025.

Ladda ner i fler format

Så kopierar du våra grafer till egna CMS eller egna grafverktyg: www.newsworthy.se/kopiera-tabeller-och-grafer.

Den mest olycksdrabbade vägen i Södermanland är väg 55 (inklusive väg 55/56, väg 55/900 och väg 57/55), med totalt 726 rapporterade viltolyckor i länet under de senaste sex årens höstmånader. Flest olyckor längs väg 55 – 338 stycken sedan 2020 – skedde i Strängnäs kommun. Nyköping är den kommun med flest registrerade viltolyckor i länet totalt, 1 524 stycken under perioden september–november 2020–2025.

Vanligast med rådjursolyckor

Det viltslag som orsakat flest olyckor i Katrineholm är rådjur, 43 procent av olyckorna. Rådjur är också det vanligaste viltslaget i landet som helhet och även i sju kommuner av nio i Södermanland.

Antalet viltolyckor kan variera ganska kraftigt från år till år, beroende på variationer i viltstammarna, lokala väderförhållanden, snötäcke, och förstås beroende på trafikmängden. Men över lite längre tid har antalet viltolyckor ökat i Sverige. Hösten med flest viltolyckor i Katrineholm hittills under 2020-talet var 2024, med 181 olyckor. I fjol höst rapporterades totalt 152 olyckor.

De flesta höstolyckorna i Katrineholm har inträffat under november månad och det är vanligast att de inträffar under kvällstid, mellan klockan 18 och 24. 38 procent av olyckorna har skett då.

De mest viltolycksdrabbade vägarna i Katrineholm 2020–2025
VägAntal viltolyckor september–novemberVanligaste djuret
Väg 55*208dovhjort (103 olyckor)
Väg 56*206dovhjort (81 olyckor)
Väg 57*142dovhjort (57 olyckor)
Väg 52*115rådjur (48 olyckor)
Väg 21468rådjur (41 olyckor)
Väg 555 (Norrköpingsvägen, Eriksbergsvägen)52rådjur (30 olyckor)
Väg 551 (Snacketorpsvägen)49dovhjort (42 olyckor)
Väg 21646dovhjort, rådjur (18 olyckor)
Väg 67732rådjur (23 olyckor)
Väg 546 (Strångsjövägen)22rådjur (9 olyckor)
Väg 59622vildsvin (8 olyckor)
Väg 53420rådjur (7 olyckor)
Väg 67515rådjur (12 olyckor)
Väg 55213dovhjort (10 olyckor)
Väg 53812rådjur (5 olyckor)
Väg 55610dovhjort (8 olyckor)
Väg 59110rådjur, vildsvin (4 olyckor)
Viltolyckor i Katrineholm 2020–2025 uppdelat på viltslag
ViltslagAntal olyckor september–november
Rådjur409
Dovhjort338
Vildsvin137
Älg40
Kronhjort20
Övriga djur5
Utter2
Lo1
Viltolyckor per kommun i Södermanland september–november 2020–2025
Mest drabbade vägVanligaste djurTotalt antal olyckor
Eskilstunaväg 230rådjur, vildsvin1 255
Flenväg 55rådjur, dovhjort685
Gnestaväg 57rådjur, dovhjort332
Katrineholmväg 55rådjur, dovhjort952
Nyköpingväg 53rådjur, dovhjort1 524
Oxelösundväg 53rådjur, vildsvin94
Strängnäsväg 55rådjur, vildsvin1 070
Trosaväg 218dovhjort, rådjur384
Vingåkerväg 52dovhjort, rådjur554

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.