De senaste åren har många kommuner gått mot försämrade ekonomiska resultat, men nu skönjs en vändning. Så här har Kils kommun klarat sig ekonomiskt.
Ekonomin har försämrats i många kommuner under mandatperioden, men nu pekar sifforna uppåt igen, med bättre resultat under 2025. Och det är pengar som behövs för kommande investeringar.
Högre kommunskatt
Den kommunala skattesatsen1 i Kil ligger i dag på 22,35 procent. Det är 0,48 procentenheter mer än i slutet av förra mandatperioden, och Kil hör därmed till de 22 kommuner i landet som har lägre skatt nu än för fyra år sedan.
Bland kommunerna i Värmlands län har två höjt skatten (Kil och Forshaga) och två sänkt den (Hammarö och Sunne).
Kommunens resultat
Kommunens resultat visar relationen mellan intäkter och kostnader. Resultatet är avgörande för om kommuner och landsting uppfyller kommunallagens krav på en balanserad budget, det vill säga att intäkterna måste vara högre än kostnaderna.
Kils kommun har gjort plusresultat under 2024 och 2025, men minusresultat under 2023.
Kommunens resultat under den gångna mandatperioden har i genomsnitt legat lägre än mandatperioden innan dess. Av landets kommuner har 134 ett sämre snittresultat den här mandatperioden än förra, och 41 har bättre. Generellt minskar dock kommunernas resultat från en historiskt sett hög nivå, eftersom många kommuners resultat var dopade av bidrag i samband med pandemin, och mellan 2024 och 2025 växte de flesta kommuners resultat igen.
Ett bra resultat är viktigt för kommunernas överlevnad, förklarar Emelie Värja, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner (SKR).
– Det är viktigt framför allt för att vi står inför stora investeringsbehov.
– Vi behöver renovera många av våra välfärdsfastigheter som byggdes under 1960- och 1970-talen. Investeringstrycket är även stort inom till exempel VA, klimatanpassning, civilförsvar, gator och infrastruktur, säger Emelie Värja.
Kommunens soliditet
Soliditet anger hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Har kommunen en hög (god) soliditet innebär det att den i högre grad finansierar sig själv, till skillnad från att finansieras av externt kapital (lån).
Kils kommun hade i fjol en ungefär lika hög soliditet som vid mandatperiodens ingång (16,6 procent 2025 jämfört med 17,5 2022).
Nästan alla kommuner har positiv soliditet och så har det sett ut det senaste decenniet. I 79 kommuner har snittsoliditeten varit högre den här mandatperioden än den föregående, i 169 lägre, och i 42 i stort sett oförändrad. Då saknas fortfarande 2025-uppgifter för flera kommuner.
Emelie Värja konstaterar att den höga inflationen i början av mandatperioden försvagade kommunernas soliditet. Under 2025 blev den lite starkare.
– Kommunerna har haft svaga resultat och inte själva kunnat finansiera investeringar i samma utsträckning som tidigare. Det gör att de måste lånefinansiera en större del och därför har de en svagare finansiell ställning idag.
Varför är det viktigt att ha en god soliditet?
– Det handlar om beredskap för att klara plötsliga omkastningar i ekonomin. Har du låg soliditet har du ofta stor låneskuld och höga räntekostnader.
Tabeller
| Kommun | Skatt (procentenheter) | Resultat (kr per invånare) | Soliditet (procentenheter) |
|---|---|---|---|
| Arvika | ±0 | −1 607 🔴 | −16,1 🔴 |
| Eda | ±0 | −964 🔴 | −9,8 🔴 |
| Filipstad | ±0 | +75 ⚪ | +0,6 ⚪ |
| Forshaga | +0,48 | −871 🔴 | −2,4 🔴 |
| Grums | ±0 | +1 828 🟢 | +6,6 🟢 |
| Hagfors | ±0 | −104 🔴 | +0,8 ⚪ |
| Hammarö | −0,35 | +3 252 🟢 | +6,8 🟢 |
| Karlstad | ±0 | −833 🔴 | −2,9 🔴 |
| Kil | +0,48 | −149 🔴 | −1 ⚪ |
| Kristinehamn | ±0 | −1 158 🔴 | −6,81 🔴 |
| Munkfors | ±0 | −1 403 🔴 | +0,9 ⚪ |
| Storfors | ±0 | +1 157 🟢 | +4 🟢 |
| Sunne | −0,2 | +560 🟢 | −2,4 🔴 |
| Säffle | ±0 | −2 050 🔴 | −6,6 🔴 |
| Torsby | ±0 | +1 588 🟢 | +6,9 🟢 |
| Årjäng | ±0 | −914 🔴 | −2,9 🔴 |