Då röstade 48 procent på Socialdemokraterna i Upplands Väsby – här är partiernas bästa val genom tiderna

Upplands Väsby kommun Val
Vallokal

Alla riksdagspartier har hörts i kommunfullmäktige i Upplands Väsby genom åren. Och Socialdemokraterna står för det bästa valresultatet någonsin.
✓ Partiernas bästa och sämsta resultat i Upplands Väsby
✓ Parti för parti sedan 1973

Det var – som det oftast blir i Upplands Väsby – Socialdemokraterna som blev största parti i kommunfullmäktigevalet 2022. 26,6 procent av rösterna är dock det näst sämsta valresultatet för partiet i Upplands Väsby sedan 1973. Annat var det i valet 1982, då Socialdemokraterna fick 47,8 procent av rösterna. Det var det bästa valresultatet för något parti i Upplands Väsby sedan 1973. Socialdemokraterna har varit största parti i 13 av de senaste 15 valen.

I två val, 2006 och 2010, har Moderaterna varit största parti i Upplands Väsby. Sitt bästa val gjorde partiet 2006, med 33 procent. Senast fick M 20,9 procent av rösterna och var näst största parti.

Partiernas bästa valresultat i kommunval i Upplands Väsby
PartiBästa valresultatSämsta valresultatResultat 2022År i fullmäktige
Socialdemokraterna47,8 % (1982)25,7 % (2018)26,6 %1973–2026
Moderaterna33,0 % (2006)15,3 % (1973)20,9 %1973–2026
Centerpartiet20,5 % (1973)2,6 % (2002)4,7 %1973–2026
Liberalerna15,2 % (2002)3,8 % (2022)3,8 %1973–2026
Sverigedemokraterna14,7 % (2022)2,5 % (2006)14,7 %2006–2026
Väsbys bästa12,5 % (2022)12,5 %2014–2026
Miljöpartiet10,0 % (2010)2,6 % (1982)3,0 %1982–2026
Vänsterpartiet9,0 % (1998)4,5 % (1991)7,8 %1973–2026
Kristdemokraterna7,0 % (1998)1,0 % (1979)4,4 %1982–1985 och 1991–2026
Ny Demokrati5,2 % (1991)1,6 % (1994)1991–1994
SPI2,0 % (2002)1998–2006
Miljöpartiet (Upplands Väsby)2,0 % (1979)1979–1982

Totalt har tolv partier representerats i kommunfullmäktige i Upplands Väsby sedan 1973. Alla nuvarande riksdagspartier har haft mandat i kommunen. Upplands Väsby var också en av de 162 kommuner där Ny Demokrati kom in i fullmäktige 1991. Som mest fick partiet 5,2 procent av rösterna i Upplands Väsby.

Sverigedemokraterna (14,7 procent) och Väsbys bästa (12,5 procent) gjorde sina bästa val hittills i Upplands Väsby förra valet. Centerpartiet hade sitt toppval i kommunen tidigare, 1973, när 20,5 procent röstade på partiet – att jämföra med 4,7 procent senast.

Vidare fick Liberalerna (då Folkpartiet) 15,2 procent i valet 2002 (3,8 procent senast); Miljöpartiet 10 procent i valet 2010 (3 procent senast); Vänsterpartiet 9 procent i valet 1998 (7,8 procent senast) och Kristdemokraterna 7 procent i valet 1998 (4,4 procent senast).

I dagens fullmäktige är det Väsbys bästa som inte är ett riksdagsparti, men tidigare har SPI (1998–2006) och Miljöpartiet (Upplands Väsby) (1979–1982) haft mandat. Bäst gick det för SPI, som 2002 fick 2 procent av rösterna.

Partiernas bästa valresultat i kommunval i Stockholms län
KommunVSMPCLKDMSD
Botkyrka10,8 %
(2022)
52,3 %
(1982)
10,3 %
(2014)
22,4 %
(1973)
13,7 %
(2002)
8,2 %
(2018)
24,8 %
(1991)
12,4 %
(2022)
Danderyd3,8 %
(1979)
20,1 %
(1973)
5,9 %
(2014)
23,4 %
(2018)
20,1 %
(2002)
9,7 %
(2018)
52 %
(1982)
5,7 %
(2018)
Ekerö5,3 %
(1979)
32,3 %
(1973)
11,4 %
(2014)
22,6 %
(1973)
15,7 %
(1988)
9 %
(2002)
43,4 %
(2010)
13,2 %
(2022)
Haninge8,6 %
(1998)
47,2 %
(1982)
8,5 %
(2014)
25,6 %
(1973)
15 %
(1988)
6,3 %
(1998)
33,3 %
(2010)
18,9 %
(2022)
Huddinge9,8 %
(2022)
44 %
(1982)
9,3 %
(2014)
26 %
(1973)
13,8 %
(1976)
6,4 %
(1998)
34,1 %
(2010)
12,6 %
(2022)
Järfälla10,7 %
(2022)
48,7 %
(1985)
8,7 %
(2014)
20 %
(1973)
16,1 %
(2002)
9,1 %
(1998)
34,4 %
(2010)
12,4 %
(2018)
Lidingö5,9 %
(1979)
21,6 %
(1973)
7,1 %
(2014)
17 %
(2014)
19,2 %
(2002)
6,3 %
(2018)
43,7 %
(1998)
5,9 %
(2018)
Nacka8,7 %
(1979)
37 %
(1982)
11,1 %
(2014)
16,6 %
(1973)
16,4 %
(2002)
6,8 %
(1998)
46,3 %
(2006)
7,7 %
(2018)
Norrtälje7 %
(1998)
43 %
(1982)
7,7 %
(2014)
28,5 %
(1976)
10,4 %
(1985)
5,6 %
(1998)
33,1 %
(2010)
19,2 %
(2022)
Nykvarn5,1 %
(1998)
33,4 %
(1998)
7 %
(2010)
7 %
(2018)
11,7 %
(1998)
2,9 %
(2002)
22,4 %
(2022)
19,9 %
(2022)
Nynäshamn11,1 %
(1998)
52,9 %
(1982)
12,8 %
(1985)
23,9 %
(1973)
10,5 %
(2002)
7 %
(1998)
30 %
(2010)
17,8 %
(2022)
Salem7,7 %
(1998)
37,2 %
(1982)
7 %
(2014)
15,8 %
(1982)
14,6 %
(1991)
6,5 %
(1998)
45,7 %
(2006)
11 %
(2022)
Sigtuna7 %
(1998)
46,4 %
(1982)
5,9 %
(2014)
23,4 %
(1973)
12 %
(1973)
5,5 %
(1998)
32,4 %
(2018)
13,8 %
(2022)
Sollentuna6,1 %
(2022)
34,1 %
(1982)
8,6 %
(2014)
22,2 %
(1973)
16,6 %
(2002)
8,4 %
(1998)
41,4 %
(2010)
8,6 %
(2022)
Solna10 %
(1998)
42,1 %
(1982)
13,2 %
(2014)
15,2 %
(1973)
17,7 %
(1976)
7,8 %
(1998)
45,3 %
(2006)
8 %
(2022)
Stockholm15,4 %
(2022)
39,4 %
(1973)
14,3 %
(2014)
14 %
(1973)
15,8 %
(2002)
6,4 %
(1998)
37,3 %
(2006)
8 %
(2022)
Sundbyberg13,3 %
(2022)
52,9 %
(1982)
11,1 %
(2014)
16 %
(1973)
15,2 %
(2002)
5,7 %
(2006)
34,4 %
(2006)
9,8 %
(2022)
Södertälje9,6 %
(1998)
49,6 %
(1982)
8,5 %
(2014)
24 %
(1973)
14,2 %
(1985)
9,3 %
(2022)
23,5 %
(1991)
15,7 %
(2022)
Tyresö8,2 %
(1979)
45,1 %
(1982)
9,3 %
(2014)
22,2 %
(1973)
15,5 %
(1973)
5,5 %
(1998)
41,1 %
(2010)
13,9 %
(2022)
Täby5,8 %
(1976)
30 %
(1973)
7,5 %
(2014)
20,1 %
(1973)
28,7 %
(2010)
7,2 %
(1998)
53,4 %
(1998)
8,3 %
(2022)
Upplands Väsby9 %
(1998)
47,8 %
(1982)
10 %
(2010)
20,5 %
(1973)
15,2 %
(2002)
7 %
(1998)
33 %
(2006)
14,7 %
(2022)
Upplands-Bro11,3 %
(1998)
49,6 %
(1982)
7,7 %
(2014)
23,6 %
(1973)
14,1 %
(1976)
10,6 %
(1998)
30,7 %
(2010)
17,6 %
(2022)
Vallentuna7 %
(1998)
32,5 %
(1973)
9,8 %
(2014)
29,2 %
(1973)
13,8 %
(2002)
8,5 %
(1998)
43,8 %
(1991)
14,9 %
(2022)
Vaxholm6,5 %
(2022)
38,1 %
(1982)
10 %
(2014)
21,7 %
(1973)
17,3 %
(2002)
5,7 %
(1998)
52,2 %
(2006)
6,9 %
(2022)
Värmdö8,2 %
(1998)
46,1 %
(1982)
9,8 %
(2014)
20,2 %
(1973)
14,9 %
(2002)
6,5 %
(2002)
42 %
(1998)
13,9 %
(2022)
Österåker6,3 %
(1998)
40 %
(1994)
8,7 %
(2014)
8,5 %
(1982)
15,7 %
(2002)
8 %
(1998)
38,2 %
(2022)
9,2 %
(2018)
Centerpartiets tio bästa kommunval i landet sedan 1973
KommunValårAndel
Laholm197353,0 %
Säffle200251,9 %
Laholm197649,7 %
Mönsterås200249,3 %
Dals-Ed197349,2 %
Dals-Ed197648,8 %
Färgelanda197648,1 %
Mönsterås200647,4 %
Åmål200247,1 %
Hörby197346,5 %
Kristdemokraternas tio bästa kommunval i landet sedan 1973
KommunValårAndel
Markaryd201444,9 %
Markaryd201044,7 %
Markaryd200644,3 %
Markaryd201839,3 %
Laxå201839,0 %
Markaryd202237,8 %
Ödeshög201833,6 %
Sävsjö202231,3 %
Ödeshög201030,5 %
Lycksele202230,1 %
Liberalernas tio bästa kommunval i landet sedan 1973
KommunValårAndel
Landskrona202237,8 %
Landskrona201834,2 %
Skinnskatteberg201030,7 %
Tjörn198530,1 %
Landskrona201030,0 %
Skinnskatteberg201429,9 %
Hjo199829,0 %
Täby201028,7 %
Tjörn197928,6 %
Tjörn197328,6 %
Miljöpartiets tio bästa kommunval i landet
KommunValårAndel
Kalix200243,7 %
Hällefors199418,2 %
Kalix201016,6 %
Vingåker199816,3 %
Jokkmokk202215,4 %
Stockholm201414,3 %
Lund201414,3 %
Vingåker199414,1 %
Mellerud199814,0 %
Stockholm201013,9 %
Moderaternas tio bästa kommunval i landet sedan 1973
KommunValårAndel
Vellinge199868,1 %
Vellinge200667,4 %
Vellinge200267,0 %
Vellinge199460,9 %
Vellinge199160,1 %
Vellinge198855,1 %
Täby199853,4 %
Täby200653,0 %
Vaxholm200652,2 %
Danderyd198252,0 %
Socialdemokraternas tio bästa kommunval i landet sedan 1973
KommunValårAndel
Surahammar198270,5 %
Munkfors198268,4 %
Surahammar198567,0 %
Bromölla198266,8 %
Piteå199466,7 %
Älvkarleby198266,1 %
Surahammar197666,0 %
Munkfors198565,9 %
Bromölla198865,9 %
Älvkarleby197665,8 %
Sverigedemokraternas tio bästa kommunval i landet
KommunValårAndel
Hörby202239,3 %
Bjuv202238,9 %
Sölvesborg202238,9 %
Svalöv202235,4 %
Hörby201835,3 %
Örkelljunga202235,0 %
Färgelanda202234,8 %
Sjöbo202234,6 %
Klippan202234,3 %
Bjuv201833,3 %
Vänsterpartiets tio bästa kommunval i landet sedan 1973
KommunValårAndel
Fagersta200658,3 %
Fagersta201055,6 %
Fagersta200253,9 %
Degerfors201048,6 %
Norberg199847,9 %
Fagersta199844,5 %
Degerfors201441,9 %
Norberg200238,2 %
Sorsele201836,4 %
Sorsele202235,9 %

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.