Då röstade 40 procent på Socialdemokraterna i Österåker – här är partiernas bästa val genom tiderna

Österåkers kommun Val
Valsedlar
Fialotta Bratt, Valmyndigheten
Ladda ner högupplöst

Alla riksdagspartier har hörts i kommunfullmäktige i Österåker genom åren. Och Socialdemokraterna står för det bästa valresultatet någonsin.
✓ Partiernas bästa och sämsta resultat i Österåker
✓ Parti för parti sedan 1982

Det var – som det oftast blir i Österåker – Moderaterna som blev största parti i kommunfullmäktigevalet 2022. 38,2 procent av rösterna är det bästa valresultatet för partiet i kommunfullmäktigeval i Österåker sedan 1982. Moderaterna har varit största parti i nio av de senaste tolv valen.

Men det starkaste valresultatet som noterats i Österåker är Socialdemokraternas 40 procent, från valet 1994. Partiet har varit största parti i kommunen i tre av de senaste tolv valen. I det senaste valet fick S 22,6 procent av rösterna och var näst största parti.

Partiernas bästa valresultat i kommunval i Österåker
PartiBästa valresultatSämsta valresultatResultat 2022År i fullmäktige
Socialdemokraterna40,0 % (1994)17,5 % (2018)22,6 %1982–2026
Moderaterna38,2 % (2022)24,6 % (2002)38,2 %1982–2026
Liberalerna15,7 % (2002)4,9 % (1982)5,4 %1982–2026
Planskilda korsningspartiet13,8 % (1982)1982–1988
Roslagspartiet10,5 % (2006)6,5 %2002–2026
Sverigedemokraterna9,2 % (2018)0,8 % (2006)9,0 %2014–2026
Miljöpartiet8,7 % (2014)3,0 % (1985)3,5 %1982–2026
Centerpartiet8,5 % (1982)3,3 % (1998)4,6 %1982–2026
Kristdemokraterna8,0 % (1998)0,4 % (1988)3,3 %1991–2026
Vänsterpartiet6,3 % (1998)2,4 % (1991)4,5 %1982–2026
Ny Demokrati4,4 % (1991)2,9 % (1994)1991–1998
Österåkerspartiet3,8 % (1998)1998–2018
Skolpartiet i Österåker3,4 % (2014)2014–2018
Medborgerlig Samling2,2 % (2022)2,2 %2022–2026

Totalt har 14 partier representerats i kommunfullmäktige i Österåker sedan 1982. Alla nuvarande riksdagspartier har haft mandat i kommunen. Österåker var också en av de 162 kommuner där Ny Demokrati kom in i fullmäktige 1991. Som mest fick partiet 4,4 procent av rösterna i Österåker.

Liberalerna (då Folkpartiet) hade sitt toppval i kommunen 2002 när 15,7 procent röstade på partiet – att jämföra med 5,4 procent senast.

Vidare fick Roslagspartiet 10,5 procent i valet 2006 (6,5 procent senast); Sverigedemokraterna 9,2 procent i valet 2018 (9 procent senast) och Miljöpartiet 8,7 procent i valet 2014 (3,5 procent senast). Centerpartiet var som störst i kommunen 1982 (8,5 procent då, 4,6 procent senast); Kristdemokraterna i valet 1998 (8 procent/3,3 procent) och Vänsterpartiet i valet 1998 (6,3 procent/4,5 procent).

I dagens fullmäktige är det Medborgerlig Samling och Roslagspartiet som inte är ett riksdagsparti, men tidigare har Planskilda korsningspartiet (1982–1988), Österåkerspartiet (1998–2018) och Skolpartiet i Österåker (2014–2018) haft mandat. Bäst gick det för Planskilda korsningspartiet, som 1982 fick 13,8 procent av rösterna.

Partiernas bästa valresultat i kommunval i Skärgårdskommunerna
KommunVSMPCLKDMSDÖVR
Nynäshamn11,1 %
(1998)		52,9 %
(1982)		12,8 %
(1985)		23,9 %
(1973)		10,5 %
(2002)		7 %
(1998)		30 %
(2010)		17,8 %
(2022)		9,5 %
(2018)
Haninge8,6 %
(1998)		47,2 %
(1982)		8,5 %
(2014)		25,6 %
(1973)		15 %
(1988)		6,3 %
(1998)		33,3 %
(2010)		18,9 %
(2022)		6,7 %
(1994)
Värmdö8,2 %
(1998)		46,1 %
(1982)		9,8 %
(2014)		20,2 %
(1973)		14,9 %
(2002)		6,5 %
(2002)		42 %
(1998)		13,9 %
(2022)		2,5 %
(2022)
Norrtälje7 %
(1998)		43 %
(1982)		7,7 %
(2014)		28,5 %
(1976)		10,4 %
(1985)		5,6 %
(1998)		33,1 %
(2010)		19,2 %
(2022)		4,3 %
(1973)
Vaxholm6,5 %
(2022)		38,1 %
(1982)		10 %
(2014)		21,7 %
(1973)		17,3 %
(2002)		5,7 %
(1998)		52,2 %
(2006)		6,9 %
(2022)		24,7 %
(2018)
Österåker6,3 %
(1998)		40 %
(1994)		8,7 %
(2014)		8,5 %
(1982)		15,7 %
(2002)		8 %
(1998)		38,2 %
(2022)		9,2 %
(2018)		13,8 %
(1982)
Centerpartiets tio bästa kommunval i landet sedan 1973
KommunValårAndel
Laholm197353,0 %
Säffle200251,9 %
Laholm197649,7 %
Mönsterås200249,3 %
Dals-Ed197349,2 %
Dals-Ed197648,8 %
Färgelanda197648,1 %
Mönsterås200647,4 %
Åmål200247,1 %
Hörby197346,5 %
Kristdemokraternas tio bästa kommunval i landet sedan 1973
KommunValårAndel
Markaryd201444,9 %
Markaryd201044,7 %
Markaryd200644,3 %
Markaryd201839,3 %
Laxå201839,0 %
Markaryd202237,8 %
Ödeshög201833,6 %
Sävsjö202231,3 %
Ödeshög201030,5 %
Lycksele202230,1 %
Liberalernas tio bästa kommunval i landet sedan 1973
KommunValårAndel
Landskrona202237,8 %
Landskrona201834,2 %
Skinnskatteberg201030,7 %
Tjörn198530,1 %
Landskrona201030,0 %
Skinnskatteberg201429,9 %
Hjo199829,0 %
Täby201028,7 %
Tjörn197928,6 %
Tjörn197328,6 %
Miljöpartiets tio bästa kommunval i landet
KommunValårAndel
Kalix200243,7 %
Hällefors199418,2 %
Kalix201016,6 %
Vingåker199816,3 %
Jokkmokk202215,4 %
Stockholm201414,3 %
Lund201414,3 %
Vingåker199414,1 %
Mellerud199814,0 %
Stockholm201013,9 %
Moderaternas tio bästa kommunval i landet sedan 1973
KommunValårAndel
Vellinge199868,1 %
Vellinge200667,4 %
Vellinge200267,0 %
Vellinge199460,9 %
Vellinge199160,1 %
Vellinge198855,1 %
Täby199853,4 %
Täby200653,0 %
Vaxholm200652,2 %
Danderyd198252,0 %
Socialdemokraternas tio bästa kommunval i landet sedan 1973
KommunValårAndel
Surahammar198270,5 %
Munkfors198268,4 %
Surahammar198567,0 %
Bromölla198266,8 %
Piteå199466,7 %
Älvkarleby198266,1 %
Surahammar197666,0 %
Munkfors198565,9 %
Bromölla198865,9 %
Älvkarleby197665,8 %
Sverigedemokraternas tio bästa kommunval i landet
KommunValårAndel
Hörby202239,3 %
Bjuv202238,9 %
Sölvesborg202238,9 %
Svalöv202235,4 %
Hörby201835,3 %
Örkelljunga202235,0 %
Färgelanda202234,8 %
Sjöbo202234,6 %
Klippan202234,3 %
Bjuv201833,3 %
Vänsterpartiets tio bästa kommunval i landet sedan 1973
KommunValårAndel
Fagersta200658,3 %
Fagersta201055,6 %
Fagersta200253,9 %
Degerfors201048,6 %
Norberg199847,9 %
Fagersta199844,5 %
Degerfors201441,9 %
Norberg200238,2 %
Sorsele201836,4 %
Sorsele202235,9 %

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.