Då fick Socialdemokraterna egen majoritet i Trollhättan – här är partiernas bästa val genom tiderna

Trollhättans kommun Val
Valsedlar

Inget parti slår Socialdemokraterna i Trollhättan. I valet 1982 röstade nästan 55 procent av väljarna på partiet.
✓ Partiernas bästa och sämsta resultat i Trollhättan
✓ Parti för parti sedan 1973

Det blev – som i alla val sedan 1973 – Socialdemokraterna som blev största parti i kommunfullmäktige i Trollhättan 2022. 34,8 procent av rösterna är dock det sämsta valresultatet för partiet i Trollhättan sedan 1973. Annat var det i valet 1982, då Socialdemokraterna fick 54,9 procent av rösterna.

Partiernas bästa valresultat i kommunval i Trollhättan
PartiBästa valresultatSämsta valresultatResultat 2022År i fullmäktige
Socialdemokraterna54,9 % (1982)34,8 % (2022)34,8 %1973–2026
Moderaterna27,4 % (2022)9,5 % (1976)27,4 %1973–2026
Centerpartiet21,3 % (1973)4,4 % (2010)5,6 %1973–2026
Sverigedemokraterna15,4 % (2022)2,2 % (2006)15,4 %1998–2026
Liberalerna13,1 % (1976)2,5 % (2022)2,5 %1973–2022
Vänsterpartiet12,6 % (1998)4,9 % (2006)7,1 %1973–2026
Kristdemokraterna8,0 % (1998)1,5 % (1979)3,9 %1991–2026
Miljöpartiet7,9 % (1994)1,9 % (1982)2,6 %1985–2022
Ny Demokrati5,2 % (1991)1,4 % (1994)1991–1994

Totalt har nio partier representerats i kommunfullmäktige i Trollhättan sedan 1973. Alla nuvarande riksdagspartier har haft mandat i kommunen, även om Liberalerna och Miljöpartiet inte har det nu. Trollhättan var också en av de 162 kommuner där Ny Demokrati kom in i fullmäktige 1991. Som mest fick partiet 5,2 procent av rösterna i Trollhättan.

Moderaterna (27,4 procent) och Sverigedemokraterna (15,4 procent) gjorde sina bästa val hittills i Trollhättan förra valet. Centerpartiet hade sitt toppval i kommunen tidigare, 1973, när 21,3 procent röstade på partiet – att jämföra med 5,6 procent senast.

Vidare fick Vänsterpartiet 12,6 procent i valet 1998 (7,1 procent senast) och Kristdemokraterna 8 procent i valet 1998 (3,9 procent senast).

Inga partier som inte finns eller har funnits representerade i riksdagen har fått mandat i fullmäktige i Trollhättan. Det gör kommunen till en av bara 40 kommuner som inte haft lokala partier i fullmäktige.

Partiernas bästa valresultat i kommunval i Västra Götaland
KommunVSMPCLKDMSD
Ale13,9 %
(1998)
51 %
(1982)
6,7 %
(1988)
26,5 %
(1973)
13,5 %
(1985)
8,9 %
(2002)
22,4 %
(2010)
20,7 %
(2022)
Alingsås12,6 %
(1998)
37,7 %
(1994)
10,8 %
(2014)
26,2 %
(1976)
18,8 %
(1973)
14,7 %
(1998)
24,2 %
(2010)
14,3 %
(2022)
Bengtsfors5,9 %
(2002)
47,1 %
(1994)
5,3 %
(1988)
32,2 %
(1973)
10,7 %
(1985)
7,7 %
(1998)
32 %
(2022)
14,6 %
(2022)
Bollebygd6,2 %
(2006)
40,1 %
(1994)
7,9 %
(2002)
11,8 %
(1994)
5,3 %
(2002)
10,1 %
(2002)
35,5 %
(2010)
21,2 %
(2022)
Borås12,1 %
(1998)
47,3 %
(1994)
7 %
(2014)
24,2 %
(1973)
12,9 %
(1985)
10,9 %
(1991)
26,7 %
(2010)
18,6 %
(2022)
Dals-Ed3,4 %
(2022)
31,6 %
(2006)
11,4 %
(1994)
49,2 %
(1973)
10,1 %
(1985)
13,5 %
(1998)
23,5 %
(2022)
13,8 %
(2022)
Essunga4,4 %
(2018)
29,7 %
(2014)
5 %
(1998)
33,6 %
(1988)
12,6 %
(1985)
10,3 %
(2002)
46,8 %
(2022)
16,3 %
(2022)
Falköping9,7 %
(1998)
39,7 %
(2006)
8,2 %
(1994)
38,9 %
(1976)
11,2 %
(1985)
13,4 %
(1998)
30,3 %
(1991)
21,1 %
(2014)
Färgelanda7,8 %
(1998)
40,9 %
(1994)
7 %
(1988)
48,1 %
(1976)
14,4 %
(1991)
8,9 %
(1998)
18,6 %
(2010)
34,8 %
(2022)
Grästorp1,6 %
(2022)
30,8 %
(1994)
7 %
(1994)
39,3 %
(1976)
12,9 %
(2002)
3 %
(2006)
38,8 %
(2018)
16,8 %
(2022)
Gullspång9,1 %
(1998)
48 %
(2010)
5 %
(1998)
35,4 %
(1973)
7,9 %
(1985)
6,4 %
(1991)
30,5 %
(2022)
14,1 %
(2022)
Göteborg15,8 %
(2022)
41,4 %
(1994)
11,8 %
(1988)
13,3 %
(1973)
23,1 %
(1973)
8,8 %
(1998)
25,5 %
(2010)
10,8 %
(2022)
Götene7,9 %
(1998)
40,1 %
(1982, 1988)
5,1 %
(2010)
28,9 %
(1973)
16,1 %
(1985)
13,3 %
(2006)
19,5 %
(1982)
14,7 %
(2022)
Herrljunga11,3 %
(1998)
32,6 %
(1994)
6,2 %
(1988)
38,8 %
(1973)
14,6 %
(1976)
11,3 %
(1998)
21,6 %
(1982)
18,7 %
(2022)
Hjo6,7 %
(2002)
41,6 %
(1994)
7,7 %
(2010)
28,6 %
(1976)
29 %
(1998)
11,3 %
(2002)
36,9 %
(2022)
15,3 %
(2022)
Härryda8,8 %
(1998)
38,6 %
(1994)
8,9 %
(2014)
23,6 %
(1973)
20,7 %
(1976)
9,6 %
(1998)
29,7 %
(2010)
17,3 %
(2022)
Karlsborg3,6 %
(2018)
51,5 %
(1982)
8,6 %
(1994)
28,5 %
(1973)
14,2 %
(1985)
8,4 %
(1998)
21,9 %
(2022)
14,5 %
(2018)
Kungälv8,8 %
(1998)
42,4 %
(1994)
8,1 %
(1988)
27,5 %
(1976)
16,7 %
(1985)
10,5 %
(1998)
25,8 %
(2010)
18,3 %
(2022)
Lerum11,4 %
(1998)
32,9 %
(1994)
11,5 %
(2014)
23,4 %
(1976)
21,4 %
(1985)
13 %
(1998)
34,5 %
(2006)
14,7 %
(2022)
Lidköping13,6 %
(1998)
41,4 %
(2010)
5,9 %
(1988)
26,8 %
(1973)
13,7 %
(1985)
9,9 %
(1998)
23 %
(2006)
14,4 %
(2022)
Lilla Edet16,3 %
(1998)
50,6 %
(1982)
5,5 %
(1988)
30,2 %
(1973)
14 %
(1985)
7,9 %
(1998)
15,8 %
(2010)
31,4 %
(2022)
Lysekil6,2 %
(2014)
57,2 %
(1994)
6,2 %
(1988)
15,5 %
(1976)
23,5 %
(2010)
3,9 %
(1991)
16,8 %
(2022)
16,5 %
(2022)
Mariestad15,1 %
(1998)
43,1 %
(1979)
6 %
(1988)
27,2 %
(1973)
11 %
(1985)
10,4 %
(1998)
43,4 %
(2022)
10 %
(2022)
Mark11,4 %
(1998)
45 %
(1994)
4,6 %
(1988)
29,8 %
(1976)
8,4 %
(1985)
9,6 %
(1998)
20,1 %
(2022)
18,6 %
(2022)
Mellerud6,9 %
(2002)
35,5 %
(1994)
14 %
(1998)
43,7 %
(1973)
10,9 %
(2002)
12,7 %
(2006)
20,4 %
(2022)
21,8 %
(2022)
Munkedal11,1 %
(1998)
43,5 %
(1994)
7,6 %
(1994)
35 %
(1976)
11 %
(1973)
11,1 %
(2002)
19,3 %
(2018)
32,6 %
(2022)
Mölndal10,2 %
(1998)
40,4 %
(1982)
11,2 %
(2014)
19,1 %
(1973)
20,1 %
(1973)
11,3 %
(1998)
27,9 %
(2010)
14,1 %
(2022)
Orust9,5 %
(1998)
35,2 %
(1988)
9,7 %
(2014)
33,1 %
(1976)
19,4 %
(1973)
7,2 %
(1998)
23,1 %
(2010)
14,7 %
(2022)
Partille12,1 %
(1998)
39,1 %
(1982)
10,5 %
(2014)
17,7 %
(1973)
26,1 %
(1985)
13,2 %
(1998)
32,1 %
(2010)
14,1 %
(2022)
Skara7,7 %
(1998)
42,2 %
(1988)
8,9 %
(1994)
30 %
(1973)
12,6 %
(1985)
7 %
(1998)
31,3 %
(2010)
19,6 %
(2022)
Skövde8,4 %
(1998)
43,5 %
(1982)
6,8 %
(2014)
30,9 %
(1994)
13,3 %
(1976)
10,2 %
(2002)
26,7 %
(2010)
14,5 %
(2022)
Sotenäs4,5 %
(1998)
46,4 %
(1976)
4,9 %
(1994)
21,8 %
(1976)
23,3 %
(1973)
7,5 %
(1998)
37,4 %
(2018)
8,6 %
(2018)
Stenungsund9,5 %
(1998)
39,7 %
(1982)
8,8 %
(1988)
29,2 %
(1973)
17,6 %
(1985)
11,7 %
(1998)
30,4 %
(2010)
16,7 %
(2022)
Strömstad8,6 %
(1998)
44,5 %
(1973)
10,3 %
(1988)
30,1 %
(2002)
14,4 %
(1985)
7,2 %
(2022)
18,2 %
(2010)
17,6 %
(2022)
Svenljunga3,8 %
(2022)
34,6 %
(2006)
7,4 %
(1988)
39,6 %
(1973)
12,1 %
(1985)
9 %
(2002)
23,3 %
(1982)
20,9 %
(2022)
Tanum7 %
(1998)
29,1 %
(1994)
10,1 %
(1994)
40 %
(1973)
22,2 %
(1985)
6,1 %
(2002)
31,5 %
(2022)
13,7 %
(2022)
Tibro8,4 %
(1998)
43,3 %
(1982)
4,2 %
(1988)
29,8 %
(1976)
25,6 %
(1994)
11,8 %
(2002)
16,7 %
(2022)
23 %
(2022)
Tidaholm8,4 %
(1998)
49,7 %
(2006)
5,5 %
(2014)
31,2 %
(1973)
14,5 %
(1994)
7,3 %
(2002)
18,5 %
(2010)
13,7 %
(2022)
Tjörn4,4 %
(2022)
38,5 %
(1994)
8,4 %
(1988)
20,9 %
(1976)
30,1 %
(1985)
12,8 %
(1998)
23,9 %
(1982)
11,2 %
(2022)
Tranemo4 %
(2018)
42,9 %
(1994)
5,7 %
(2014)
38,7 %
(1973)
10,4 %
(1985)
8,5 %
(2002)
19,4 %
(1982)
16,4 %
(2022)
Trollhättan12,6 %
(1998)
54,9 %
(1982)
7,9 %
(1994)
21,3 %
(1973)
13,1 %
(1976)
8 %
(1998)
27,4 %
(2022)
15,4 %
(2022)
Töreboda9,4 %
(1998)
41,6 %
(1994)
4,3 %
(1998)
39,5 %
(1976)
8,8 %
(1973)
7,2 %
(1998)
28,3 %
(2018)
19,3 %
(2022)
Uddevalla16,4 %
(1998)
47,4 %
(1982)
7,7 %
(1994)
24,9 %
(1976)
12,9 %
(1985)
11,4 %
(2002)
25 %
(2010)
17,9 %
(2022)
Ulricehamn6,5 %
(2002)
33,7 %
(1994)
10,9 %
(1994)
36,8 %
(1973)
13,7 %
(1985)
12,1 %
(1998)
23,5 %
(1982)
15,5 %
(2022)
Vara7 %
(1998)
34,9 %
(2014)
3,8 %
(1994)
40,2 %
(1973)
10,2 %
(1973)
7,9 %
(1998)
35 %
(2006)
17,8 %
(2022)
Vänersborg15 %
(2010)
42,7 %
(1982)
7,1 %
(1988)
27,5 %
(1976)
17,6 %
(1985)
8,4 %
(1998)
24,5 %
(2010)
20 %
(2022)
Vårgårda7,3 %
(1998)
30,3 %
(1994)
7,3 %
(1994)
38,4 %
(1973)
17,4 %
(1985)
15,1 %
(2002)
23,9 %
(1982)
15,3 %
(2022)
Åmål5,2 %
(2022)
48,7 %
(1994)
5,4 %
(2014)
47,1 %
(2002)
10,1 %
(1973)
7,8 %
(1998)
23,1 %
(2022)
21,2 %
(2022)
Öckerö5,6 %
(1998)
33,2 %
(1994)
9,1 %
(1994)
18,1 %
(1973)
21,9 %
(1973)
27,6 %
(2018)
34,4 %
(1982)
12,7 %
(2022)
Centerpartiets tio bästa kommunval i landet sedan 1973
KommunValårAndel
Laholm197353,0 %
Säffle200251,9 %
Laholm197649,7 %
Mönsterås200249,3 %
Dals-Ed197349,2 %
Dals-Ed197648,8 %
Färgelanda197648,1 %
Mönsterås200647,4 %
Åmål200247,1 %
Hörby197346,5 %
Kristdemokraternas tio bästa kommunval i landet sedan 1973
KommunValårAndel
Markaryd201444,9 %
Markaryd201044,7 %
Markaryd200644,3 %
Markaryd201839,3 %
Laxå201839,0 %
Markaryd202237,8 %
Ödeshög201833,6 %
Sävsjö202231,3 %
Ödeshög201030,5 %
Lycksele202230,1 %
Liberalernas tio bästa kommunval i landet sedan 1973
KommunValårAndel
Landskrona202237,8 %
Landskrona201834,2 %
Skinnskatteberg201030,7 %
Tjörn198530,1 %
Landskrona201030,0 %
Skinnskatteberg201429,9 %
Hjo199829,0 %
Täby201028,7 %
Tjörn197928,6 %
Tjörn197328,6 %
Miljöpartiets tio bästa kommunval i landet
KommunValårAndel
Kalix200243,7 %
Hällefors199418,2 %
Kalix201016,6 %
Vingåker199816,3 %
Jokkmokk202215,4 %
Stockholm201414,3 %
Lund201414,3 %
Vingåker199414,1 %
Mellerud199814,0 %
Stockholm201013,9 %
Moderaternas tio bästa kommunval i landet sedan 1973
KommunValårAndel
Vellinge199868,1 %
Vellinge200667,4 %
Vellinge200267,0 %
Vellinge199460,9 %
Vellinge199160,1 %
Vellinge198855,1 %
Täby199853,4 %
Täby200653,0 %
Vaxholm200652,2 %
Danderyd198252,0 %
Socialdemokraternas tio bästa kommunval i landet sedan 1973
KommunValårAndel
Surahammar198270,5 %
Munkfors198268,4 %
Surahammar198567,0 %
Bromölla198266,8 %
Piteå199466,7 %
Älvkarleby198266,1 %
Surahammar197666,0 %
Munkfors198565,9 %
Bromölla198865,9 %
Älvkarleby197665,8 %
Sverigedemokraternas tio bästa kommunval i landet
KommunValårAndel
Hörby202239,3 %
Bjuv202238,9 %
Sölvesborg202238,9 %
Svalöv202235,4 %
Hörby201835,3 %
Örkelljunga202235,0 %
Färgelanda202234,8 %
Sjöbo202234,6 %
Klippan202234,3 %
Bjuv201833,3 %
Vänsterpartiets tio bästa kommunval i landet sedan 1973
KommunValårAndel
Fagersta200658,3 %
Fagersta201055,6 %
Fagersta200253,9 %
Degerfors201048,6 %
Norberg199847,9 %
Fagersta199844,5 %
Degerfors201441,9 %
Norberg200238,2 %
Sorsele201836,4 %
Sorsele202235,9 %

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.