Sverigedemokraterna må ha blivit största parti i Färgelanda i förra valet. Men de kan bara drömma om Centerpartiets resultat från 1976.
✓ Partiernas bästa och sämsta resultat i Färgelanda
✓ Parti för parti sedan 1973
När Sverigedemokraterna blev största parti i kommunfullmäktige i Färgelanda 2022 var det första gången partiet fick flest röster i kommunen. 34,8 procent av rösterna är det bästa valresultatet för partiet i kommunfullmäktigeval i Färgelanda sedan 2006.
Men det starkaste valresultatet som noterats i Färgelanda är Centerpartiets 48,1 procent, från valet 1976. Partiet har varit största parti i kommunen i fem av de senaste 15 valen. I det senaste valet fick C 17,8 procent av rösterna och var tredje största parti.
| Parti | Bästa valresultat | Sämsta valresultat | Resultat 2022 | År i fullmäktige |
|---|---|---|---|---|
| Centerpartiet | 48,1 % (1976) | 17,8 % (2022) | 17,8 % | 1973–2026 |
| Socialdemokraterna | 40,9 % (1994) | 24,3 % (2018) | 26,5 % | 1973–2026 |
| Sverigedemokraterna | 34,8 % (2022) | 2,9 % (2006) | 34,8 % | 2006–2026 |
| Moderaterna | 18,6 % (2010) | 7,7 % (1998) | 10,9 % | 1973–2026 |
| Liberalerna | 14,4 % (1991) | 4,3 % (1982) | 5,1 % | 1973–2026 |
| Kristdemokraterna | 8,9 % (1998) | 0,0 % (1976) | 2,2 % | 1991–2018 och 2022–2026 |
| Vänsterpartiet | 7,8 % (1998) | 0,1 % (1976) | 2,0 % | 1998–2022 |
| Miljöpartiet | 7,0 % (1988) | 0,5 % (1991) | 0,6 % | 1985–1991 och 2010–2014 |
| Glesbygdens väl | 4,1 % (1973) | 1973–1976 | ||
| Ny Demokrati | 1,2 % (1991) | 0,4 % (1994) |
Totalt har nio partier representerats i kommunfullmäktige i Färgelanda sedan 1973. Alla nuvarande riksdagspartier har haft mandat i kommunen, även om Miljöpartiet och Vänsterpartiet inte har det nu. Däremot kom aldrig Ny Demokrati in i fullmäktige på sin tid. Som mest fick partiet 1,2 procent av rösterna i i Färgelanda.
Moderaterna hade sitt toppval i kommunen 2010 när 18,6 procent röstade på partiet – att jämföra med 10,9 procent senast.
Vidare fick Liberalerna (då Folkpartiet) 14,4 procent i valet 1991 (5,1 procent senast) och Kristdemokraterna 8,9 procent i valet 1998 (2,2 procent senast).
I dagens fullmäktige sitter bara riksdagspartier, men tidigare har Glesbygdens väl (1973–1976) haft mandat. Som bäst hade partiet 4,1 procent av rösterna 1973.
| Kommun | V | S | MP | C | L | KD | M | SD | ÖVR |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Vänersborg | 15 % (2010) | 42,7 % (1982) | 7,1 % (1988) | 27,5 % (1976) | 17,6 % (1985) | 8,4 % (1998) | 24,5 % (2010) | 20 % (2022) | 21,3 % (1998) |
| Färgelanda | 7,8 % (1998) | 40,9 % (1994) | 7 % (1988) | 48,1 % (1976) | 14,4 % (1991) | 8,9 % (1998) | 18,6 % (2010) | 34,8 % (2022) | 4,1 % (1973) |
| Mellerud | 6,9 % (2002) | 35,5 % (1994) | 14 % (1998) | 43,7 % (1973) | 10,9 % (2002) | 12,7 % (2006) | 20,4 % (2022) | 21,8 % (2022) | 7,2 % (2018) |
| Bengtsfors | 5,9 % (2002) | 47,1 % (1994) | 5,3 % (1988) | 32,2 % (1973) | 10,7 % (1985) | 7,7 % (1998) | 32 % (2022) | 14,6 % (2022) | 10,4 % (1998) |
| Åmål | 5,2 % (2022) | 48,7 % (1994) | 5,4 % (2014) | 47,1 % (2002) | 10,1 % (1973) | 7,8 % (1998) | 23,1 % (2022) | 21,2 % (2022) | 9,4 % (1979) |
| Dals-Ed | 3,4 % (2022) | 31,6 % (2006) | 11,4 % (1994) | 49,2 % (1973) | 10,1 % (1985) | 13,5 % (1998) | 23,5 % (2022) | 13,8 % (2022) | 3,4 % (2010) |
| Kommun | Valår | Andel |
|---|---|---|
| Laholm | 1973 | 53,0 % |
| Säffle | 2002 | 51,9 % |
| Laholm | 1976 | 49,7 % |
| Mönsterås | 2002 | 49,3 % |
| Dals-Ed | 1973 | 49,2 % |
| Dals-Ed | 1976 | 48,8 % |
| Färgelanda | 1976 | 48,1 % |
| Mönsterås | 2006 | 47,4 % |
| Åmål | 2002 | 47,1 % |
| Hörby | 1973 | 46,5 % |
| Kommun | Valår | Andel |
|---|---|---|
| Markaryd | 2014 | 44,9 % |
| Markaryd | 2010 | 44,7 % |
| Markaryd | 2006 | 44,3 % |
| Markaryd | 2018 | 39,3 % |
| Laxå | 2018 | 39,0 % |
| Markaryd | 2022 | 37,8 % |
| Ödeshög | 2018 | 33,6 % |
| Sävsjö | 2022 | 31,3 % |
| Ödeshög | 2010 | 30,5 % |
| Lycksele | 2022 | 30,1 % |
| Kommun | Valår | Andel |
|---|---|---|
| Landskrona | 2022 | 37,8 % |
| Landskrona | 2018 | 34,2 % |
| Skinnskatteberg | 2010 | 30,7 % |
| Tjörn | 1985 | 30,1 % |
| Landskrona | 2010 | 30,0 % |
| Skinnskatteberg | 2014 | 29,9 % |
| Hjo | 1998 | 29,0 % |
| Täby | 2010 | 28,7 % |
| Tjörn | 1979 | 28,6 % |
| Tjörn | 1973 | 28,6 % |
| Kommun | Valår | Andel |
|---|---|---|
| Kalix | 2002 | 43,7 % |
| Hällefors | 1994 | 18,2 % |
| Kalix | 2010 | 16,6 % |
| Vingåker | 1998 | 16,3 % |
| Jokkmokk | 2022 | 15,4 % |
| Stockholm | 2014 | 14,3 % |
| Lund | 2014 | 14,3 % |
| Vingåker | 1994 | 14,1 % |
| Mellerud | 1998 | 14,0 % |
| Stockholm | 2010 | 13,9 % |
| Kommun | Valår | Andel |
|---|---|---|
| Vellinge | 1998 | 68,1 % |
| Vellinge | 2006 | 67,4 % |
| Vellinge | 2002 | 67,0 % |
| Vellinge | 1994 | 60,9 % |
| Vellinge | 1991 | 60,1 % |
| Vellinge | 1988 | 55,1 % |
| Täby | 1998 | 53,4 % |
| Täby | 2006 | 53,0 % |
| Vaxholm | 2006 | 52,2 % |
| Danderyd | 1982 | 52,0 % |
| Kommun | Valår | Andel |
|---|---|---|
| Surahammar | 1982 | 70,5 % |
| Munkfors | 1982 | 68,4 % |
| Surahammar | 1985 | 67,0 % |
| Bromölla | 1982 | 66,8 % |
| Piteå | 1994 | 66,7 % |
| Älvkarleby | 1982 | 66,1 % |
| Surahammar | 1976 | 66,0 % |
| Munkfors | 1985 | 65,9 % |
| Bromölla | 1988 | 65,9 % |
| Älvkarleby | 1976 | 65,8 % |
| Kommun | Valår | Andel |
|---|---|---|
| Hörby | 2022 | 39,3 % |
| Bjuv | 2022 | 38,9 % |
| Sölvesborg | 2022 | 38,9 % |
| Svalöv | 2022 | 35,4 % |
| Hörby | 2018 | 35,3 % |
| Örkelljunga | 2022 | 35,0 % |
| Färgelanda | 2022 | 34,8 % |
| Sjöbo | 2022 | 34,6 % |
| Klippan | 2022 | 34,3 % |
| Bjuv | 2018 | 33,3 % |
| Kommun | Valår | Andel |
|---|---|---|
| Fagersta | 2006 | 58,3 % |
| Fagersta | 2010 | 55,6 % |
| Fagersta | 2002 | 53,9 % |
| Degerfors | 2010 | 48,6 % |
| Norberg | 1998 | 47,9 % |
| Fagersta | 1998 | 44,5 % |
| Degerfors | 2014 | 41,9 % |
| Norberg | 2002 | 38,2 % |
| Sorsele | 2018 | 36,4 % |
| Sorsele | 2022 | 35,9 % |
