Så många högstadieelever fick gymnasiebehörighet i Växjö – skola för skola

Andelen niondeklassare som blev behöriga till gymnasiet minskade i Sverige förra året. Och skolorna i Växjö följer trenden. Här är resultaten – skola för skola.

83 procent av eleverna som gick ut nian på någon av de 14 högstadieskolorna i Växjö kommun i våras var behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det är en lägre andel än bland dem som gick ur nian våren 2023 (86 procent).

På Hagavikskolans natur- och teknikinriktning uppnådde nästan alla elever behörighet. På grund av statistiksekretess är det exakta antalet inte redovisat, men någonstans mellan 94 och 99 procent av eleverna nådde gymnasiebehörighet. Även på Växjö Internationella Grundskola 7-9 uppnådde nästan alla elever behörighet. Där rör det sig om någonstans mellan 85 och 96 procent.

På Elin Wägnerskolan 2 var motsvarande siffra 56 procent, vilket är den näst lägsta andelen i Kronobergs län. Det gör också att skolan tillhör den tiondel av skolorna i landet med lägst andel behöriga till yrkesprogrammen.

Växjö kommun tillhör den tiondel av kommunerna med störst skillnad mellan skolor med högst respektive lägst andel behöriga.

För att vara behörig till gymnasieskolans yrkesprogram krävs godkända betyg i åtta ämnen. För högskoleförberedande program krävs godkända betyg i tolv ämnen – och dessutom finns tre olika behörighetskrav beroende på vilket program det avser.

Hagavikskolans natur- och teknikinriktning är den skola i hela Kronobergs län med högst andel behöriga. Det skulle dock kunna vara så att Idekulla skola (Tingsryd), Thoren Framtid i Ljungby (Ljungby) och Växjö Internationella Grundskola 7-9 (Växjö) hade ännu högre andel behöriga. Länets lägsta andel behöriga finns i Strömsnässkolan 7-9 i Markaryds kommun, 50 procent.

I riket som helhet minskade andelen elever i nian som blev behöriga till gymnasiets yrkesprogram, till 84 procent – den lägsta nivån på flera år. Behörigheten är något högre bland flickor och högre bland elever med svensk bakgrund än med utländsk bakgrund (elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands). Men störst betydelse för resultaten har föräldrarnas utbildningsbakgrund, konstaterar Skolverket. Det är ett mönster som återfinns i internationella studier.

– Elevernas socioekonomiska bakgrund har en stor – och ökande – betydelse för betygen. Skolan lyckas idag med andra ord inte kompensera för elevers skilda förutsättningar, säger Anna Castberg, avdelningschef på Skolverket i ett pressmeddelande.

Regeringen har tillsatt en utredning för att stoppa betygsinflationen. Rapporten är inte klar ännu, men utredaren Magnus Henrekson har i intervjuer nyligen föreslagit att betygssystemet görs om i grunden och att F-betyget slopas då han menar att den svenska grundskolan är för strikt i sin betygssättning.

– Till saken hör att Sverige presterar relativt bra i internationella studier och vi har en jämförbar nivå på andelen lågpresterande elever. Det talar för att det är Sveriges krav och regelverk för hur betyg sätts som är strikt, snarare än att Sverige har en osedvanligt stor andel svagpresterande elever jämfört med övriga EU, säger han till tidningen Vi Lärare.