Här är Stockholmsskolorna där alla elever blev behöriga – stora skillnader i kommunen

På Fredrikshovs slotts skola, Montessori Mondial Kungsholmen, Vasastans Montessoriskola, Futuraskolan International Stockholm, Vasa International School of Stockholm och S:t Eriks Katolska Skola klarade alla elever behörigheten till gymnasieskolans yrkesprogram. Men skillnaden mellan skolorna i Stockholms kommun är stora.

88 procent av eleverna som gick ut nian på någon av de 144 högstadieskolorna i Stockholms kommun i våras var behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det är en ungefär lika stor andel som året innan.

I sex skolor, bland annat på Fredrikshovs slotts skola, Montessori Mondial Kungsholmen och Vasastans Montessoriskola, nådde samtliga elever gymnasiebehörighet för yrkesprogram.

På Magelungens Grundskola Södermalm var motsvarande siffra 50 procent, vilket är den tredje lägsta andelen i Stockholms län. Det gör också att skolan tillhör den tiondel av skolorna i landet med lägst andel behöriga till yrkesprogrammen.

Skillnaden mellan skolorna med högst respektive lägst andel behöriga i Stockholms kommun är den femte största i alla kommuner i landet.

För att vara behörig till gymnasieskolans yrkesprogram krävs godkända betyg i åtta ämnen. För högskoleförberedande program krävs godkända betyg i tolv ämnen – och dessutom finns tre olika behörighetskrav beroende på vilket program det avser.

Bland andra Montessori Mondial Kungsholmen, Vasa International School of Stockholm och Fredrikshovs slotts skola tillhör de skolor i Stockholms län med högst andel behöriga. Länets lägsta andel behöriga finns i Ängkärrskolan i Solna i Solna kommun, 36 procent.

I riket som helhet minskade andelen elever i nian som blev behöriga till gymnasiets yrkesprogram, till 84 procent – den lägsta nivån på flera år. Behörigheten är något högre bland flickor och högre bland elever med svensk bakgrund än med utländsk bakgrund (elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands). Men störst betydelse för resultaten har föräldrarnas utbildningsbakgrund, konstaterar Skolverket. Det är ett mönster som återfinns i internationella studier.

– Elevernas socioekonomiska bakgrund har en stor – och ökande – betydelse för betygen. Skolan lyckas idag med andra ord inte kompensera för elevers skilda förutsättningar, säger Anna Castberg, avdelningschef på Skolverket i ett pressmeddelande.

Regeringen har tillsatt en utredning för att stoppa betygsinflationen. Rapporten är inte klar ännu, men utredaren Magnus Henrekson har i intervjuer nyligen föreslagit att betygssystemet görs om i grunden och att F-betyget slopas då han menar att den svenska grundskolan är för strikt i sin betygssättning.

– Till saken hör att Sverige presterar relativt bra i internationella studier och vi har en jämförbar nivå på andelen lågpresterande elever. Det talar för att det är Sveriges krav och regelverk för hur betyg sätts som är strikt, snarare än att Sverige har en osedvanligt stor andel svagpresterande elever jämfört med övriga EU, säger han till tidningen Vi Lärare.