Så många högstadieelever fick gymnasiebehörighet i Sigtuna – skola för skola

Andelen niondeklassare som blev behöriga till gymnasiet minskade i Sverige förra året. Och skolorna i Sigtuna följer trenden. Här är resultaten – skola för skola.

82 procent av eleverna som gick ut nian på någon av de nio högstadieskolorna i Sigtuna kommun i våras var behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det är en lägre andel än bland dem som gick ur nian våren 2023 (85 procent).

Högst andel – 94 procent – nådde gymnasiebehörighet på Steningehöjdens skola. Det skulle dock kunna vara så att andelen är ännu högre på Internationella Engelska Skolan Sigtuna, Skolan Bergius, Sigtunaskolan hum. läroverket, gr eller Josefinaskolan, grundskola. Den exakta siffran omfattas av sekretess, men åtminstone 60 av 64 elever (94–98 procent), 60 av 64 elever (94–98 procent), 49 av 53 elever (92–98 procent) respektive 17 av 21 elever (81–95 procent) klarade behörigheten.

På Ekillaskolan var motsvarande siffra 66 procent, vilket gör att skolan tillhör den tiondel av skolorna i landet med lägst andel behöriga.

För att vara behörig till gymnasieskolans yrkesprogram krävs godkända betyg i åtta ämnen. För högskoleförberedande program krävs godkända betyg i tolv ämnen – och dessutom finns tre olika behörighetskrav beroende på vilket program det avser.

I totalt 15 skolor i Stockholms län – bland annat Fredrikshovs slotts skola i Stockholms kommun, Montessori Mondial Kungsholmen i Stockholms kommun och Futuraskolan International Rådan i Sollentuna – klarade samtliga elever gymnasiebehörighet för yrkesprogram. Länets lägsta andel behöriga finns i Ängkärrskolan i Solna i Solna kommun, 36 procent.

I riket som helhet minskade andelen elever i nian som blev behöriga till gymnasiets yrkesprogram, till 84 procent – den lägsta nivån på flera år. Behörigheten är något högre bland flickor och högre bland elever med svensk bakgrund än med utländsk bakgrund (elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands). Men störst betydelse för resultaten har föräldrarnas utbildningsbakgrund, konstaterar Skolverket. Det är ett mönster som återfinns i internationella studier.

– Elevernas socioekonomiska bakgrund har en stor – och ökande – betydelse för betygen. Skolan lyckas idag med andra ord inte kompensera för elevers skilda förutsättningar, säger Anna Castberg, avdelningschef på Skolverket i ett pressmeddelande.

Regeringen har tillsatt en utredning för att stoppa betygsinflationen. Rapporten är inte klar ännu, men utredaren Magnus Henrekson har i intervjuer nyligen föreslagit att betygssystemet görs om i grunden och att F-betyget slopas då han menar att den svenska grundskolan är för strikt i sin betygssättning.

– Till saken hör att Sverige presterar relativt bra i internationella studier och vi har en jämförbar nivå på andelen lågpresterande elever. Det talar för att det är Sveriges krav och regelverk för hur betyg sätts som är strikt, snarare än att Sverige har en osedvanligt stor andel svagpresterande elever jämfört med övriga EU, säger han till tidningen Vi Lärare.