Precis som i riket i stort ökade valdeltagandet i Europaparlamentsvalet i Pajala kommun senast. Här är siffrorna område för område.
När svenskarna går till valurnorna för Europaparlamentet är uppslutningen betydligt lägre än i valen till riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige. Förra gången, 2019, röstade bara 41,3 procent av de röstberättigade i Pajala (jämfört med 79,5 procent i senaste riksdagsvalet). Det är samtidigt det högsta valdeltagandet hittills i EU-valssammanhang i Pajala och det var det tredje valet i rad med ökande valdeltagande i kommunen
Pajala hade lägre valdeltagande än i landet som helhet 2019. Historiskt sett har kommunen alltid legat lägre än riket. Det är först de två senaste valen som valdeltagandet nått över 50 procent i Sverige, även om det ännu inte hänt i Pajala.
Valdeltagandet i Europaparlamentsvalen är alltså betydligt lägre än i valen till riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige. Samtidigt har gapet mellan de olika valen långsamt minskat de senaste åren. 2019 var valdeltagandet i EU-parlamentsvalet i Pajala ungefär 40 procentenheter lägre än i riksdagsvalet 2018. Skillnaden mellan riksdagsval och parlamentsval har minskat för varje val sedan 2009.
I riksdagsvalet 2022 sjönk valdeltagandet i Pajala – precis som i riket i stort.
Högst valdeltagande i Muodoslompolo-Kaunisvaara
I Muodoslompolo-Kaunisvaara röstade 262 av 631 röstberättigade, motsvarande 41,5 procent. Det är lägre än i de flesta valdistrikt i landet. Samtidigt gick 35,8 procent till valurnorna i Korpilombolo. Det är också ett av valdistrikten med allra lägst valdeltagande i landet.
Koropletkarta över andel röstande per valdistrikt i Pajala kommun
Ladda ner i fler format
Storlekarna anger kartans bredd. Höjden beror på det avbildade områdets geografiska utsträckning.
Om du är prenumerant kan du alltid kontakta oss om du vill ha skräddarsydda kartor.
- Liten karta, få detaljer600 px | 1200 px
- Större karta, fler detaljer900 px | 1800 px
- Stor karta, många detaljer1200 px | 2400 px
Ytterligare format (notera att jpg-filer inte lämpar sig för grafer och vektorkartor. Använd dem bara som en sista utväg)
Högst valdeltagande i landet hade Bromma 18 Södra Ängby i Stockholms kommun, 82,8 %. I Södertälje 55 Ronna norra var det bara 12,8 procent som röstade.
Yngre kvinnor röstar i högre utsträckning
Även om valdeltagandet är relativt lågt i valet till EU-parlamentet följer det mönstret som känns igen från de nationella valen: 2019 var det i högre utsträckning personer med högre inkomster och högre utbildning som röstade. Inrikes födda röstade i högre utsträckning än utrikes födda, äldre i högre utsträckning än yngre.
Skillnaden mellan män och kvinnor var liten. Precis som i riket i stort var det något högre andel av kvinnorna som röstade i Pajala: 43 procent av kvinnorna och 41 procent av männen. Könskillnaderna ser dock olika ut i olika åldersgrupper: bland yngre är det en större andel kvinnor som röstar, medan det i gruppen över 65 år är större andel män.
| Valdistrikt | Valdeltagande | Antal röstande | Antal röstberättigade |
|---|---|---|---|
| Muodoslompolo-Kaunisvaara | 41,5% | 262 | 631 |
| Tärendö | 39,4% | 283 | 719 |
| Pajala | 38,1% | 783 | 2 056 |
| Junosuando-Kangos | 37,6% | 256 | 681 |
| Korpilombolo | 35,8% | 231 | 645 |
| Kommun | Valdeltagande 2019 | Valdeltagande 2014 | +/- |
|---|---|---|---|
| Luleå | 55,9% | 54,1% | +1,8 |
| Piteå | 55,4% | 52,0% | +3,4 |
| Boden | 53,9% | 49,2% | +4,7 |
| Arjeplog | 51,0% | 44,0% | +7,0 |
| Kalix | 47,9% | 44,0% | +3,9 |
| Älvsbyn | 46,9% | 41,7% | +5,2 |
| Jokkmokk | 46,6% | 46,4% | +0,2 |
| Arvidsjaur | 46,4% | 47,7% | −1,3 |
| Överkalix | 43,4% | 42,7% | +0,7 |
| Kiruna | 42,2% | 36,9% | +5,3 |
| Pajala | 41,3% | 39,8% | +1,5 |
| Övertorneå | 40,9% | 40,3% | +0,6 |
| Gällivare | 39,0% | 36,3% | +2,7 |
| Haparanda | 35,2% | 33,9% | +1,3 |