För andra valet i rad ökade valdeltagandet i Europaparlamentsvalet i Arjeplogs kommun 2019. Men det var fortfarande bara drygt hälften som gick till valurnorna.
När svenskarna går till valurnorna för Europaparlamentet är uppslutningen betydligt lägre än i valen till riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige. Förra gången, 2019, röstade bara 51 procent av de röstberättigade i Arjeplog (jämfört med 82,1 procent i senaste riksdagsvalet). Det är samtidigt det högsta valdeltagandet hittills i EU-valssammanhang i Arjeplog och det var det andra valet i rad med ökande valdeltagande i kommunen
Arjeplog hade lägre valdeltagande än i landet som helhet 2019. Historiskt sett har kommunen legat både över och under riket. Det är först de två senaste valen som valdeltagandet nått över 50 procent i Sverige, i Arjeplog hände det första gången 2019,
Valdeltagandet i Europaparlamentsvalen är alltså betydligt lägre än i valen till riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige. Samtidigt har gapet mellan de olika valen långsamt minskat de senaste åren. 2019 var valdeltagandet i EU-parlamentsvalet i Arjeplog ungefär 33 procentenheter lägre än i riksdagsvalet 2018. Skillnaden mellan riksdagsval och parlamentsval har minskat för varje val sedan 2009.
I riksdagsvalet 2022 sjönk valdeltagandet i Arjeplog – precis som i riket i stort.
Lägre valdeltagande än i de flesta valdistrikt
Arjeplogs kommun består bara av ett valdistrikt. Arjeplog hade lägre valdeltagande än de flesta andra valdistrikt i landet 1999. Högst valdeltagande i landet hade Bromma 18 Södra Ängby i Stockholms kommun, 82,8 %. I Södertälje 55 Ronna norra var det bara 12,8 procent som röstade.
Yngre kvinnor röstar i högre utsträckning
Även om valdeltagandet är relativt lågt i valet till EU-parlamentet följer det mönstret som känns igen från de nationella valen: 2019 var det i högre utsträckning personer med högre inkomster och högre utbildning som röstade. Inrikes födda röstade i högre utsträckning än utrikes födda, äldre i högre utsträckning än yngre.
Skillnaden mellan män och kvinnor var liten. Könskillnaderna ser dock olika ut i olika åldersgrupper: bland yngre är det en större andel kvinnor som röstar, medan det i gruppen över 65 år är större andel män.