Så många högstadieelever fick gymnasiebehörighet i Forshaga – skola för skola

Andelen niondeklassare som blev behöriga för gymnasiet minskade i Forshaga i fjol. Här är resultaten – skola för skola.

82 procent av eleverna som gick ut nian på någon av de två högstadieskolorna i Forshaga kommun i våras var behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det är en lägre andel än bland dem som gick ur nian våren 2022 (90 procent).

Högst andel – 91 procent – nådde gymnasiebehörighet på Forshaga Lärcenter H-stadiet.

På Dejeskolan 4-9 var motsvarande siffra 63 procent, vilket är den näst lägsta andelen i Värmlands län. Det gör också att skolan tillhör den tiondel av skolorna i landet med lägst andel behöriga till yrkesprogrammen.

För att vara behörig till gymnasieskolans yrkesprogram krävs godkända betyg i åtta ämnen. För högskoleförberedande program krävs godkända betyg i tolv ämnen – och dessutom finns tre olika behörighetskrav beroende på vilket program det avser.

Högst andel behöriga i Värmlands län har Ilandaskolan i Karlstad. Där klarade någonstans mellan 97 och 99 procent kraven för gymnasieskolans yrkesprogram. (Den exakta siffran omfattas av statistiksekretess eftersom det var mellan en och fyra elever som inte nådde kraven). Det skulle dock kunna vara så att Estetiska skolan, högstadiet (Arvika) och Nordic International School Karlstad (Karlstad) hade ännu högre andel behöriga. Länets lägsta andel behöriga finns i Kyrkhedens skola 4-9 i Hagfors kommun, 56 procent.

I riket som helhet låg andelen elever i nian som blev behöriga till gymnasiets yrkesprogram på 85 procent – ungefär på samma nivå som året innan. Andelen var högre bland flickor (86 procent) än bland pojkar (85 procent). Den var också högre bland elever med svensk bakgrund än med utländsk bakgrund (elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands). Men störst betydelse för resultaten har föräldrarnas utbildningsbakgrund, konstaterar Skolverket. Det är ett mönster som återfinns i internationella studier.