Antalet journalister minskar i nästan hela landet, och Västerbottens län följer den trenden. I hela Norrland bor nu färre journalister än på Södermalm i Stockholm. Det visar en kartläggning som Newsworthy gjort i samarbete med Institutet för Mediestudier.
I Västerbottens län bor knappt 300 yrkesverksamma journalister som är medlemmar i Journalistförbundet. Det är en minskning med ungefär 11 procent 1 sedan motsvarande undersökning gjorde 2018.
Räknat per invånare placerar sig Västerbotten på en tredjeplats i journalisttäthet bland landets län, med 0,9 journalister per tusen invånare.
Ladda ner i fler format
Journalister bor i större utsträckning än den arbetsföra befolkningen i stora i tätorter, och i högre grad i de största städerna – där medieföretagen oftast har sina redaktioner. I Västerbotten bor 88 procent av journalisterna i tätort, att jämföra med 80 procent av den totala länsbefolkningen i arbetsför ålder.
Av länets journalister bor flest i Umeå, och det är också den journalisttätaste kommunen om vi räknar journalister per invånare.
Antalet journalister minskar snabbt
Kartläggningen av var landets journalister bor bygger på adresser från Svenska Journalistförbundets, landets dominerande fackförbund för journalister, medlemsmatrikel. Listan över yrkesverksamma medlemmar i Journalistförbundet har blivit kortare och kortare de senaste åren, och det beror inte på att anslutningsgraden skulle ha minskat, utan på en faktisk minskning av antalet journalister i landet, tror förbundets ordförande Ulrika Hyllert:
– Sedan drygt tio år har både antalet journalisttjänster minskat och antalet medlemmar, och den utvecklingen har vi sett fram till årsskiftet i år. Vi har inte sett någon minskad organisationsgrad, säger Ulrika Hyllert.
Minskningen är olika stor i olika delar av landet, men slutresultatet är att Stockholmskoncentrationen blivit större: Varannan journalist i landet bor nu i Stockholms län.
Gemensamt för nästan hela landet är att journalister tenderar att bo i centralorter och större tätorter i större utsträckning än den yrkesverksamma befolkningen i stort. Det sammanfaller med var landets medieredaktioner ligger – kommuner som som saknar en redaktion är också som regel mycket journalistglesa.
Journalisterna är generellt underrepresenterade i bostadsområden med låg inkomst, i bostadsområden med hög andel offentliganställda, och i de av polisen utpekade ”utsatta” och ”särskilt utsatta områdena”. I de så kallade särskilt utsatta områdena bor i storleksordningen två procent av befolkningen men bara 0,4 procent av journalisterna.
Journalistkåren är alltså skevt fördelad i relation till befolkningen i stort. Däremot är journalisternas bostadsmönster ganska typiskt för högskoleutbildade tjänstemän, och ur det perspektivet är det främst den stora koncentrationen av journalister i Stockholm som kan sägas sticka ut.
| Kommun | Journalister per tusen inv. | Journalister |
|---|---|---|
| Bjurholm | – | (<5) |
| Dorotea | – | (<5) |
| Lycksele | 0,5 | 6 |
| Malå | – | (<5) |
| Nordmaling | – | (<5) |
| Norsjö | – | (<5) |
| Robertsfors | – | (<5) |
| Skellefteå | 0,5 | 35 |
| Storuman | – | (<5) |
| Umeå | 1,5 | 201 |
| Vilhelmina | – | (<5) |
| Vindeln | – | (<5) |
| Vännäs | – | (<5) |
| Åsele | – | (<5) |
| Län | Journalister per tusen inv. | Antal | Förändring sedan 2018 |
|---|---|---|---|
| Stockholm | 2,1 | 5 153 | −9 % |
| Gotland | 1,1 | 65 | −10 % |
| Västerbotten | 0,9 | 261 | −11 % |
| Jämtland | 0,9 | 115 | −6 % |
| Skåne | 0,8 | 1 100 | −16 % |
| Norrbotten | 0,8 | 191 | −14 % |
| Västernorrland | 0,7 | 173 | −17 % |
| Uppsala | 0,7 | 275 | −10 % |
| Blekinge | 0,7 | 108 | −16 % |
| Värmland | 0,7 | 190 | +3 % |
| Gävleborg | 0,6 | 180 | −8 % |
| Kalmar | 0,6 | 152 | −14 % |
| Västra Götaland | 0,6 | 1 058 | −8 % |
| Dalarna | 0,6 | 173 | −13 % |
| Örebro | 0,5 | 153 | −18 % |
| Södermanland | 0,5 | 141 | −21 % |
| Kronoberg | 0,5 | 95 | −23 % |
| Östergötland | 0,5 | 216 | −26 % |
| Västmanland | 0,4 | 125 | −29 % |
| Halland | 0,4 | 152 | −16 % |
| Jönköping | 0,4 | 143 | −21 % |
