Antalet journalister minskar i nästan hela landet, och Gotlands län följer den trenden. Det visar en kartläggning som Newsworthy gjort i samarbete med Institutet för Mediestudier.
I Gotlands län bor omkring 70 yrkesverksamma journalister som är medlemmar i Journalistförbundet. Det är en minskning med ungefär 10 procent 1 sedan motsvarande undersökning gjorde 2018.
Räknat per invånare placerar sig Gotland på en andraplats i journalisttäthet bland landets län, med 1,1 journalister per tusen invånare.

Ladda ner i fler format
Journalister bor i större utsträckning än den arbetsföra befolkningen i stora i tätorter, och i högre grad i de största städerna – där medieföretagen oftast har sina redaktioner. På Gotland bor 68 procent av journalisterna i tätort, att jämföra med 64 procent av den totala länsbefolkningen i arbetsför ålder.

Antalet journalister minskar snabbt
Kartläggningen av var landets journalister bor bygger på adresser från Svenska Journalistförbundets, landets dominerande fackförbund för journalister, medlemsmatrikel. Listan över yrkesverksamma medlemmar i Journalistförbundet har blivit kortare och kortare de senaste åren, och det beror inte på att anslutningsgraden skulle ha minskat, utan på en faktisk minskning av antalet journalister i landet, tror förbundets ordförande Ulrika Hyllert:
– Sedan drygt tio år har både antalet journalisttjänster minskat och antalet medlemmar, och den utvecklingen har vi sett fram till årsskiftet i år. Vi har inte sett någon minskad organisationsgrad, säger Ulrika Hyllert.
Minskningen är olika stor i olika delar av landet, men slutresultatet är att Stockholmskoncentrationen blivit större: Varannan journalist i landet bor nu i Stockholms län.
Gemensamt för nästan hela landet är att journalister tenderar att bo i centralorter och större tätorter i större utsträckning än den yrkesverksamma befolkningen i stort. Det sammanfaller med var landets medieredaktioner ligger – kommuner som som saknar en redaktion är också som regel mycket journalistglesa.
Journalisterna är generellt underrepresenterade i bostadsområden med låg inkomst, i bostadsområden med hög andel offentliganställda, och i de av polisen utpekade ”utsatta” och ”särskilt utsatta områdena”. I de så kallade särskilt utsatta områdena bor i storleksordningen två procent av befolkningen men bara 0,4 procent av journalisterna.
Journalistkåren är alltså skevt fördelad i relation till befolkningen i stort. Däremot är journalisternas bostadsmönster ganska typiskt för högskoleutbildade tjänstemän, och ur det perspektivet är det främst den stora koncentrationen av journalister i Stockholm som kan sägas sticka ut.
Län | Journalister per tusen inv. | Antal | Förändring sedan 2018 |
---|---|---|---|
Stockholm | 2,1 | 5 153 | −9 % |
Gotland | 1,1 | 65 | −10 % |
Västerbotten | 0,9 | 261 | −11 % |
Jämtland | 0,9 | 115 | −6 % |
Skåne | 0,8 | 1 100 | −16 % |
Norrbotten | 0,8 | 191 | −14 % |
Västernorrland | 0,7 | 173 | −17 % |
Uppsala | 0,7 | 275 | −10 % |
Blekinge | 0,7 | 108 | −16 % |
Värmland | 0,7 | 190 | +3 % |
Gävleborg | 0,6 | 180 | −8 % |
Kalmar | 0,6 | 152 | −14 % |
Västra Götaland | 0,6 | 1 058 | −8 % |
Dalarna | 0,6 | 173 | −13 % |
Örebro | 0,5 | 153 | −18 % |
Södermanland | 0,5 | 141 | −21 % |
Kronoberg | 0,5 | 95 | −23 % |
Östergötland | 0,5 | 216 | −26 % |
Västmanland | 0,4 | 125 | −29 % |
Halland | 0,4 | 152 | −16 % |
Jönköping | 0,4 | 143 | −21 % |
