Industrins utsläpp minskade under 2022, visar nya siffror från Naturvårdsverket, och är fortfarande lägre än före pandemin. Men de lokala variationerna är stora.
Totalt minskade industrins utsläpp i landet med drygt fyra procent i fjol, jämfört med år 2021. Det betyder att utsläppen nu är något lägre än åren närmast före pandemin, baserat på data från de stora utsläppare som omfattas av EU:s utsläppshandel. Minskningen beror dock delvis på en mild vinter, och andra tillfälliga orsaker.
Den största industriella utsläpparen av växthusgaser i Göteborgs kommun är Preem med Preemraff i Götebogs kommun.
Tillsammans släppte alla Göteborgsanläggningar ut växthusgaser motsvarande cirka 1 475 000 ton koldioxid i fjol.
Mindre industriutsläpp i Västra Götaland
I hela Västra Götalands län minskade industrins utsläpp av växthusgaser i fjol, efter en uppgång året innan dess.
Västra Götalandsindustrierna släppte ut växthusgaser motsvarande omkring 4,6 miljoner ton koldioxid under år 2022. Det är åtta procent mindre än året innan. Minskningen förklaras delvis av tillfälliga produktionsstopp hos Preemraff och kemiföretaget Borealis.
Ladda ner i fler format
- Lågupplöst: pngwebpjpgsvgpdfeps
- Högupplöst: pngwebpjpgsvgpdfeps
- 4:3: pngwebpjpgsvgpdfeps
- 16:9: pngwebpjpgsvgpdfeps
- 4:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
- 16:9, originalformat med padding: pngwebpjpg
- 8:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
- Med ram (30px): pngwebpjpg
- Med ram (60px): pngwebpjpg
Den enskilt största utsläpparen i Västra Götalands län var Preem, med Preemraff i Lysekils kommun och Preemraff i Götebogs kommun. Anläggningarna stod ensamma för omkring två femtedelar av länets samlade utsläpp av växthusgaser. Deras utsläpp är minskade alltså, men delvis av tillfälliga orsaker.
I datan över industriutsläpp saknas utsläpp från förbränning av biobränslen, och en del annan verksamhet som är undantagen från EU:s utsläppshandel.
| Anläggning | Ägare | Utsläpp | Sektor |
|---|---|---|---|
| Preemraff i Lysekils kommun | Preem | 1 383 877 | Raffinaderier samt distribution av olja och gas |
| Preemraff i Götebogs kommun | Preem | 587 105 | Raffinaderier samt distribution av olja och gas |
| St1 Refinery | St1 Refinery | 568 991 | Raffinaderier samt distribution av olja och gas |
| Krackeranläggningen | Borealis | 488 327 | Kemiindustri |
| Skövdefabriken | Cementa | 389 497 | Mineralindustri (exkl. metaller) |
| Renova avfallsförbränningsanläggning | Renova | 223 274 | El och fjärrvärme |
| Vargön Alloys | Vargön Alloys | 196 874 | Metallindustri (exkl. järn och stål) |
| Nouryon Functional Chemicals | Nouryon Functional Chemicals | 96 531 | Kemiindustri |
| Perstorp Oxo | Perstorp Oxo | 87 407 | Kemiindustri |
| INOVYN Sverige | INOVYN Sverige | 71 954 | Kemiindustri |
Minskning i landet som helhet
Industrins utsläpp står för 39 procent av de växthusgasutsläpp som sker i Sverige (de så kallade territoriella utsläppen). Landets industriutsläpp har sakta minskat de senaste decennierna, från en topp i mitten av 1990-talet, men minskningen har varit långsam, med undantag för en kraftig nergång till följd av covid 19-pandemin 2020.
Under 2021 studsade utsläppen tillbaka, för att i fjol vända ner igen. Förra årets nedgång förklaras delvis av en mild vinter (en betydande del av minskningen finns inom fjärrvärmesektorn), och av ett par enskilda produktionsstopp i utsläppsintensiva anläggningar, men här kan också anas en bakomliggande, sakta nedåtgående trend.
– Det är svårt att bedöma vad som är bestående, men vi ser att utsläppen inte kommit tillbaka till nivåerna före pandemin, trots en stark ekonomisk återhämtning, säger Jens Månsson, handläggare och analytiker vid Naturvårdsverkets utsläppshandelsenhet.
De största utsläppen i Sverige kommer från stålindustrin, och den största utsläpparen i hela landet är liksom tidigare år SSAB, med sitt stora stålverk i Luleå, följda av oljebolaget Preems raffinaderier och cementtillverkaren Cementas (numera Heidelberg Materials) fabriker.
– Omställningen sker först i fjärrvärmesektorn. Där har Sverige nu mycket lägre koldioxidinsitet än resten av Europa. I industrin är utsläppen svårare och dyrare att få ner, och den omställningen är ju inget som sker över en natt, säger Jens Månsson.