Industrins utsläpp minskade under 2022, visar nya siffror från Naturvårdsverket, och är fortfarande lägre än före pandemin. Men de lokala variationerna är stora.
Totalt minskade industrins utsläpp i landet med drygt fyra procent i fjol, jämfört med år 2021. Det betyder att utsläppen nu är något lägre än åren närmast före pandemin, baserat på data från de stora utsläppare som omfattas av EU:s utsläppshandel. Minskningen beror dock delvis på en mild vinter, och andra tillfälliga orsaker.
Den största industriella utsläpparen av växthusgaser i Luleå kommun är SSAB EMEA med SSAB EMEA Luleå.
Tillsammans släppte alla Luleåanläggningar ut växthusgaser motsvarande cirka 3 232 000 ton koldioxid i fjol.
De största utsläpparna i Norrbotten
Norrbottensindustrierna släppte ut växthusgaser motsvarande omkring fyra miljoner ton koldioxid under år 2022. Det är ungefär lika mycket som året innan.
Ladda ner i fler format
- Lågupplöst: pngwebpjpgsvgpdfeps
- Högupplöst: pngwebpjpgsvgpdfeps
- 4:3: pngwebpjpgsvgpdfeps
- 16:9: pngwebpjpgsvgpdfeps
- 4:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
- 16:9, originalformat med padding: pngwebpjpg
- 8:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
- Med ram (30px): pngwebpjpg
- Med ram (60px): pngwebpjpg
SSAB var den största utsläpparen också i hela Norrbottens län. Den enskilt största utsläpparen i Norrbottens län var SSAB EMEA, med SSAB EMEA Luleå. Anläggningen stod ensam för omkring fyra femtedelar av länets samlade utsläpp av växthusgaser. Deras utsläpp är dock något mindre än året innan. SSAB är också den i särsklass största enskilda utsläpparen i hela landet, i kraft av sin storlek som ståltillverkare.
I datan över industriutsläpp saknas utsläpp från förbränning av biobränslen, och en del annan verksamhet som är undantagen från EU:s utsläppshandel.
| Anläggning | Ägare | Utsläpp | Sektor |
|---|---|---|---|
| SSAB EMEA Luleå | SSAB EMEA | 3 135 139 | Järn- och stålindustri |
| LKAB Kiruna | Luossavaara-Kiirunavaara | 389 709 | Övrig industri |
| LKAB Svappavaara | Luossavaara-Kiirunavaara | 123 833 | Övrig industri |
| LKAB Malmberget | Luossavaara-Kiirunavaara | 83 317 | Övrig industri |
| Luleå kalkverk | SMA Mineral | 67 890 | Mineralindustri (exkl. metaller) |
| Värmeverket | Bodens Energi | 63 243 | El och fjärrvärme |
| HVC2 Aronstorp | Luleå Energi | 27 508 | El och fjärrvärme |
| Kiruna Kraftvärmeverk | Kiruna Kraft | 25 085 | El och fjärrvärme |
| Karlsborgs bruk | BillerudKorsnäs Sweden | 11 433 | Pappers- och massaindustri samt tryckerier |
| SCA Munksund | SCA Munksund | 11 031 | Pappers- och massaindustri samt tryckerier |
Minskning i landet som helhet
Industrins utsläpp står för 39 procent av de växthusgasutsläpp som sker i Sverige (de så kallade territoriella utsläppen). Landets industriutsläpp har sakta minskat de senaste decennierna, från en topp i mitten av 1990-talet, men minskningen har varit långsam, med undantag för en kraftig nergång till följd av covid 19-pandemin 2020.
Under 2021 studsade utsläppen tillbaka, för att i fjol vända ner igen. Förra årets nedgång förklaras delvis av en mild vinter (en betydande del av minskningen finns inom fjärrvärmesektorn), och av ett par enskilda produktionsstopp i utsläppsintensiva anläggningar, men här kan också anas en bakomliggande, sakta nedåtgående trend.
– Det är svårt att bedöma vad som är bestående, men vi ser att utsläppen inte kommit tillbaka till nivåerna före pandemin, trots en stark ekonomisk återhämtning, säger Jens Månsson, handläggare och analytiker vid Naturvårdsverkets utsläppshandelsenhet.
– Omställningen sker först i fjärrvärmesektorn. Där har Sverige nu mycket lägre koldioxidinsitet än resten av Europa. I industrin är utsläppen svårare och dyrare att få ner, och den omställningen är ju inget som sker över en natt, säger Jens Månsson.