Två år kvar på Eslövs koldioxidbudget

Trots pandemieffekt ökade koldioxidutsläppen i Eslöv under 2020. Med nuvarande tempo spräcks koldioxidbudgeten i 2024, enligt beräkningar från Klimatkollen.

LÄS MER: Härifrån kommer utsläppen i Eslövs kommun

2020 släppes 211 815 ton koldioxid ut i Eslövs kommun, enligt nya siffror från SMHI. Det är en ökning med 31 procent jämfört med året innan. Värt att notera är att Örtofta sockerbruk hade ett produktionsstopp under 2019 och ökade sina utsläpp igen under 2020. I hela riket minskade utsläppen med nio procent under 2020. En del av det är förstås kopplat till pandemin, när de preliminära siffrorna för hela landet 2021 presenterades i mitten av juni noterades en åter en ökning – även om utsläppen fortfarande var lägre än 2019.

För att klara Parisavtalets mål på en temperaturökning väl under 2 grader, med sikte på 1,5 grad, behöver koldioxidutsläppen begränsas. Och för Sveriges del – har forskare vid Uppsala Universitet räknat ut – finns inte mer än 170 miljoner ton kvar om man ska hålla sin del av en budget som med 50 procents sannolikhet kan klara 1,5 grader. Med nuvarande utsläppstakt spräcks budgeten om tre år och utsläppen skulle behöva minska med 21 procent årligen.

Uppsalaforskarnas koldioxidbudget har i sin tur delats upp kommun för kommun av föreningen Klimatbyrån som i samarbete med företaget Climate View och flera miljöorganisationer driver Klimatkollen.se.

Utsläppen i Eslöv behöver minska med 30 procent årligen

Eslöv är en av 273 kommuner i landet som enligt Klimatkollen inte ser ut att klara sin del av Parisavtalet, baserat på utvecklingen de senaste fem åren. Utsläppen i Eslöv har ökat de senaste fem åren – enligt Klimatkollens beräkningar behöver de nu minska med 30 procent årligen. I Skåne län är det bara Malmö kommun som ser ut att klara sin del av budgeten med nuvarande minskningstakt.

Sveriges klimatmål är formulerade på ett annat sätt och det finns ingen antagen nationell budget. Men däremot har flera kommuner och regioner på eget initiativ tagit fram lokala koldioxidbudgetar, baserade på Uppsalaforskarnas beräkningar.

– Det är ett första steg att informera sig om utmaningen. Många kommuner har höga ambitioner och det är en bra information till medborgarna och företag som man arbetar med. I nästa steg behöver man göra en konkret plan utifrån budgeten, en plan som man förstås måste revideras kontinuerligt, säger Martin Wetterstedt, forskare vid Uppsala Universitet, som också bland annat jobbar med Uppsalas och Enköpings Viable Cities-program.

– Det handlar om att man har med sig det här när man planerar nya stadsdelar, kollektivtrafik och vägbyggen. Man kan ställa krav när man upphandlar. Sedan finns det sådant som kommunerna inte har rådighet över, som lokala industriers utsläpp, men här kan kommunen finnas med som spindeln i nätet. Ofta har kommunerna bra kontaktytor med näringslivet.

Ola Spännar, som tidigare var kommunikationschef för Centerpartiet, har tillsammans med Frida Berry Eklund tagit initiativet till Klimatkollen. Han upplever att det blivit en lokal diskussion på sina håll efter att de presenterade hur kommunernas utsläpp står sig jämfört med lokala koldioxidbudgetar – då baserade på 2019 års siffror – tidigare i år.

– Man får en diskussion om vilka som är de stora utsläppskällorna, och vad vi kan göra åt det. Varje kommun har olika förutsättningar, men genom att följa det här kan man se hur det går utifrån just sin kommuns förutsättningar. Det blir lite som handikapp i golf, säger han.

– Det handlar om att inte nöja sig med vad Kina eller nån annan borde göra utan vad som gäller konkret här.