Industrin står för störst del av utsläppen i Eslöv

Eslövs kommun | Klimat |
Skorsten mot blå himmel
Anne Nygård, Unsplash

49 procent av utsläppen av växthusgaser i Eslöv kommer från industrin. Under 2020 ökade sektorns utsläpp.

Utsläppen av växthusgaser ökade – till skillnad från i riket i stort – i Eslövs kommun 2020. Det visar SMHI:s nya, regionala utsläppssiffror. Totalt släpptes 280 588 ton koldioxidekvivalenter ut i kommunen – en ökning med 22 procent jämfört med året innan. Störst ökning, plus 57 126 ton, stod industrisektorn för.

LÄS MER: Eslöv ser ut att spräcka sin koldixidbudget

Siffrorna för 2020 är förstås påverkade av pandemin – något som enligt Naturvårdsverket märktes inom till exempel industrin (främst genom en produktionsminskning i järn- och stålindustrin samt raffinaderiindustrin) och när det gäller transporter. Enligt de preliminära siffrorna för 2021 ökade Sveriges utsläpp igen. Samtidigt finns det mer långsiktiga förändringar.

Utsläpp per sektor sedan 1990

Sedan 1990 har utsläppen av växhusgaser minskat med 6 procent i Eslövs kommun. Störst minskning står el och fjärrvärme för – 3 448 ton 1990 jämfört med 522 ton 2020. Även utsläppen från uppvärming av bostäder och lokaler har minskat stort i kommunen, precis som i hela riket, i takt med att oljepannor bytts ut mot andra uppvärmningsformer.

Industrin står för störst utsläpp i Eslöv

Industrin släppte år 2020 ut 137 234 ton koldioxidekvivalenter i Eslöv, vilket är 49 procent av alla utsläpp i kommunen – och därmed den sektor som släpper ut mest.

Sedan 2010 har utsläppen från industrin i Eslöv ökat med 5 procent. I landet som helhet har utsläppen från sektorn minskat med 28 procent.

Mest industriutsläpp i Skåne län skedde i Höganäs kommun under 2020, som tillhörde de kommuner i landet som har störst industriutsläpp.

I hela landet har utsläppen från industrin minskat med omkring 30 procent sedan 1990. Delvis på grund av att biobränslen har ersatt oljeanvändning – främst inom massa- och pappersindustrin – men även på ny teknik i produktionen. I Naturvårdsverkets senaste scenario över utsläppsutvecklingen med nu gällande styrmedel fram till 2045 räknar man med en större minskning än tidigare. Det är till stor del kopplat till några få, stora utsläppare.

– Det vi tagit med i scenarierna är inom järn- och stålindustrin – hybrit-processen där vätgas används för att producera stål utan koldioxidutsläpp – som vi ser bryter igenom runt 2030. Det är verkligen en stor del av utsläppen. Vi ser också vissa minskningar inom raffinaderierbranschen och kemiindustrin. Vi baserar det på vad industrin själva säger är på gång, även om vi bara har räknat med sådant som kommit såpass långt att de är inne i tillståndsprocessen, säger Sara Almqvist, på Naturvårdsverkets Klimatmålsenhet.

Transportmålet kan nås

Ungefär 21 procent av utsläppen i Eslöv, eller 57 827 ton, kom förra året från inrikes transporter (inklusive flyget). Det är en minskning med 27 procent sedan 2010. Totalt i riket står sektorn för ungefär en tredjedel av utsläppen.

I klimatlagen finns ett delmål där utsläppen från inrikes transporter ska ha minskat med 70 procent år 2030 jämfört med 2010. Här räknas inte inrikesflyget – som omfattas av utsläppshandeln – in. Om man räknar på det sättet har utsläppen i Eslöv minskat med 26 procent sedan 2010, vilket är ungefär som riket i stort.

Utsläpp från inrikes transporter (exklusive flyg), procentuell förändring sedan 2010

Enligt Naturvårdsverkets senaste bedömingar finns förutsättningar för att nå delmålet för transportsektorn. Åtminstone nästan. Om det klimatpaket som nu förhandlas i EU går igenom, tror man att Sverige kommer ännu närmare målet. Faktum är att transportsektorn är ett av de områden där verket ser störst utsläppsminskningar framöver. Reduktionsplikten och allt fler elbilar är huvudorsakerna.

– Vi gör de här scenarierna varje år och varje år har vi höjt nivån av elektrifiering, hittills har det hela tiden gått snabbare än prognoserna. Fortsätter man enligt planen med reduktionsplikten, inblandningen av biobränsle, är den i våra scenarier en ännu större del i minskningen, säger Sara Almqvist.

I de scenarier som presenterats i år finns inte sänkningen av bensinskatten och en frysning av den årliga uppräkningen av inblandningen av biobränslen medräknade.

– Våra antaganden bygger på ett lägre bensinpris än vi har haft nu och vi tror inte att skattesänkningen påverkar scenariot direkt. När det gäller reduktionsplikten bygger scenarierna på antaganden om att de genomförs som beslutat. Pausar man uppräkningen och sedan återgår till planerad takt så förskjuts minskningen något år, säger Sara Almqvist.

Klimatmålen nås inte med nuvarande styrmedel

Enligt Klimatlagen ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären 2045, för att därefter uppnå negativa utsläpp. I det målet får kompletterande åtgärder, som större upptag av koldioxid genom förändrad mmarkanvändning, användas och enligt klimatlagen ska utsläppen vara högst 85 procent av utsläppen 2045 – runt 10 miljoner ton.

Varje år följer Naturvårdsverket upp målet och gör ett referensscenario baserat på nuvarande politiska beslut och intentioner från företag. Enligt den senaste rapporten ser målet inte ut att nås.

– Så är det. Samtidigt har vi egentligen aldrig varit så positiva som vi är nu. Vi gör de här scenarierna varje år och årets scenario ligger närmare målet än tidigare, säger Sara Almqvist på Naturvårdsverkets klimatmålsenhet.

Det innebär att scenariot ligger någonstans runt 15 miljoner ton koldioxidekvivalenter över målet för 2045, vilket förvisso är 12 miljoner ton närmare än tidigare bedömningar. Den största potentialen finns inom två sektorer: transporter och industri.

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.