Rekordfå Degerforselever behöriga till gymnasiet

Av de niondeklassare som gick ut i Degerfors i våras var 64 procent behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det är den lägsta andelen i kommunen under det senaste decenniet, visar Skolverkets statistik som släpptes i dag.

64 procent av eleverna som gick ut nian i Degerfors i våras var behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det är en lägre andel än bland dem som gick ur nian våren 2021. Degerfors har tredje lägsta andelen som klarar gymnasiebehörigheten i landet och lägst i Örebro län. Allra lägst andel i landet hade Haparanda kommun, där 62 procent var behöriga till gymnasiets yrkesprogram.För Degerfors innebär det den lägsta behörigheten som noterats i kommunen det senaste decenniet.

Andelen behöriga minskade både bland flickor och pojkar. Flickorna klarade gymnasiebehörigheten i högre utsträckning i Degerfors, 67 procent jämfört med 61 procent.

För att vara behörig till gymnasieskolans yrkesprogram krävs godkända betyg i åtta ämnen. För högskoleförberedande program krävs godkända betyg i tolv ämnen – och dessutom finns tre olika behörighetskrav beroende på vilket program det avser. I Degerfors kommun var 64 procent av de som gick ut nian behöriga till estetiskt respektive naturvetenskapligt och tekniskt program, medan 63 procent var behöriga till ekonomiskt, humanistiskt och samhällsvetenskapligt program.

62 procent av niondeklassarna i Degerfors nådde godkänt resultat i alla ämnen i våras. Läsåret innan var motsvarande siffra 66 procent.

89 elever gick ut från Stora Vallaskolan

I Degerfors gick totalt 89 nior ut från Stora Vallaskolan, som är kommunal.

I riket som helhet är andelen med behörighet generellt högre på friskolor. Enligt Skolverket kan det delvis förklaras med skolornas elevsammansättning: friskolor skolor har generellt lägre andel nyanlända elever och högre andel elever med högutbildade föräldrar.

I riket som helhet minskade andelen elever i nian som blev behöriga till gymnasiets yrkesprogram, till 85 procent.Andelen var högre bland flickor (86 procent) än bland pojkar (84 procent). Den var också högre bland elever med svensk bakgrund än med utländsk bakgrund (elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands). Men störst betydelse för resultaten har föräldrarnas utbildningsbakgrund, konstaterar Skolverket. Bland elever med föräldrar som har en eftergymnasial utbildning fick 93 procent gymnasiebehörighet, medan motsvarande siffra för elever med föräldrar med gymnasieutbildning var 79 procent och bland dem med föräldrar som inte gått färdigt gymnasiet 54 procent. Samma mönster återfinns också i de internationella studierna.

– Elevernas socioekonomiska bakgrund har fortsatt stor betydelse för betygen. En av de stora utmaningarna för den svenska skolan är att utjämna skillnader och därmed bryta detta mönster och förbättra resultaten för de mindre resursstarka eleverna, säger Tommy Lagergren, avdelningschef på Skolverket i ett pressmeddelande.