Fler Lindesbergselever behöriga till gymnasiet – här är betygen skola för skola

Lindesbergs kommun | Skola |
Skolkorridor
Kyo Azuma, Unsplash

Av niondeklassarna i Lindesberg som gick ut i våras var det en större andel som uppnådde behörighet till gymnasiets yrkesprogram, jämfört med de som gick ut 2022. Det visar Skolverket statistik som presenterades i dag.

80 procent av eleverna som gick ut nian i Lindesberg i våras var behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det är en högre andel än bland dem som gick ur nian våren 2021. Högst andel niondeklassare som var behöriga till gymnasiet i Örebro län i våras fanns i Nora kommun (81 procent). Lägst var andelen i Degerfors kommun (64 procent).

Andelen behöriga ökade bland flickor medan den minskade bland pojkar. Flickorna klarade gymnasiebehörigheten i högre utsträckning i Lindesberg, 84 procent jämfört med 76 procent.

För att vara behörig till gymnasieskolans yrkesprogram krävs godkända betyg i åtta ämnen. För högskoleförberedande program krävs godkända betyg i tolv ämnen – och dessutom finns tre olika behörighetskrav beroende på vilket program det avser. I Lindesbergs kommun var 79 procent av de som gick ut nian behöriga till estetiskt program, medan 78 procent var behöriga till ekonomiskt, humanistiskt och samhällsvetenskapligt program samtidigt som 74 procent hade behörighet för naturvetenskapligt och tekniskt program.

68 procent av niondeklassarna i Lindesberg nådde godkänt resultat i alla ämnen i våras. Det är lika många som året innan.

247 elever i tre skolor

I Lindesberg gick totalt 247 nior ut från Fröviskolan 7-9, Storåskolan och Lindbackaskolan, som alla är kommunala.

I riket som helhet är andelen med behörighet generellt högre på friskolor. Enligt Skolverket kan det delvis förklaras med skolornas elevsammansättning: friskolor skolor har generellt lägre andel nyanlända elever och högre andel elever med högutbildade föräldrar.

Slutbetyg per skola i Lindesbergs kommun 2022
SkolaAndel behöriga till yrkesprogram, föregående år i parentesGenomsnittligt meritvärdeTyp
Fröviskolan 7-974 % (69 %)196,3Kommunal
Lindbackaskolan84 % (–)218,7Kommunal
Storåskolan76 % (83 %)213,0Kommunal
~100 innebär att 1-4 elever inte klarade behörigheten. Två prickar (..) innebär att det rör sig om färre än tio elever och uppgiften maskeras. En prick (.) betyder att uppgift saknas. Källa: Skolverket

I riket som helhet minskade andelen elever i nian som blev behöriga till gymnasiets yrkesprogram, till 85 procent.Andelen var högre bland flickor (86 procent) än bland pojkar (84 procent). Den var också högre bland elever med svensk bakgrund än med utländsk bakgrund (elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands). Men störst betydelse för resultaten har föräldrarnas utbildningsbakgrund, konstaterar Skolverket. Bland elever med föräldrar som har en eftergymnasial utbildning fick 93 procent gymnasiebehörighet, medan motsvarande siffra för elever med föräldrar med gymnasieutbildning var 79 procent och bland dem med föräldrar som inte gått färdigt gymnasiet 54 procent. Samma mönster återfinns också i de internationella studierna.

– Elevernas socioekonomiska bakgrund har fortsatt stor betydelse för betygen. En av de stora utmaningarna för den svenska skolan är att utjämna skillnader och därmed bryta detta mönster och förbättra resultaten för de mindre resursstarka eleverna, säger Tommy Lagergren, avdelningschef på Skolverket i ett pressmeddelande.

Andel behöriga till yrkesgymnasiet per kommun i Örebro län 2022
KommunAndel behöriga totaltKommunala skolorEnskilda skolor
Nora81 %81 %
Örebro81 %76 %94 %
Lindesberg80 %80 %
Hällefors79 %79 %
Karlskoga79 %79 %
Lekeberg79 %79 %
Ljusnarsberg77 %77 %
Askersund74 %74 %
Kumla73 %73 %
Hallsberg72 %72 %
Laxå68 %68 %
Degerfors64 %64 %
~100 innebär att 1-4 elever inte klarade behörigheten. Två prickar (..) innebär att det rör sig om färre än tio elever och uppgiften maskeras. En prick (.) betyder att uppgift saknas. Källa: Skolverket

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.