Så många blev behöriga till gymnasiet i Malå

Av de niondeklassare som gick ut i Malå i våras var 83 procent behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det visar Skolverkets statistik som släpptes i dag.

83 procent av eleverna som gick ut nian i Malå i våras var behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det är en ungefär lika stor andel som året innan. Högst andel niondeklassare som var behöriga till gymnasiet i Västerbottens län i våras fanns i Umeå kommun (89 procent). Lägst var andelen i Storumans kommun (78 procent). I ytterligare sex kommuner i länet var det bara en eller några få som inte klarade behörigheten.

För att vara behörig till gymnasieskolans yrkesprogram krävs godkända betyg i åtta ämnen. För högskoleförberedande program krävs godkända betyg i tolv ämnen – och dessutom finns tre olika behörighetskrav beroende på vilket program det avser. I Malå kommun var 83 procent av de som gick ut nian behöriga till estetiskt program, medan 81 procent var behöriga till ekonomiskt, humanistiskt och samhällsvetenskapligt respektive naturvetenskapligt och tekniskt program.

81 procent av niondeklassarna i Malå nådde godkänt resultat i alla ämnen i våras. Läsåret innan var motsvarande siffra 74 procent.

36 elever gick ut från Nilaskolan 7-9

I Malå gick totalt 36 nior ut från Nilaskolan 7-9, som är kommunal.

I riket som helhet är andelen med behörighet generellt högre på friskolor. Enligt Skolverket kan det delvis förklaras med skolornas elevsammansättning: friskolor skolor har generellt lägre andel nyanlända elever och högre andel elever med högutbildade föräldrar.

I riket som helhet minskade andelen elever i nian som blev behöriga till gymnasiets yrkesprogram, till 85 procent.Andelen var högre bland flickor (86 procent) än bland pojkar (84 procent). Den var också högre bland elever med svensk bakgrund än med utländsk bakgrund (elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands). Men störst betydelse för resultaten har föräldrarnas utbildningsbakgrund, konstaterar Skolverket. Bland elever med föräldrar som har en eftergymnasial utbildning fick 93 procent gymnasiebehörighet, medan motsvarande siffra för elever med föräldrar med gymnasieutbildning var 79 procent och bland dem med föräldrar som inte gått färdigt gymnasiet 54 procent. Samma mönster återfinns också i de internationella studierna.

– Elevernas socioekonomiska bakgrund har fortsatt stor betydelse för betygen. En av de stora utmaningarna för den svenska skolan är att utjämna skillnader och därmed bryta detta mönster och förbättra resultaten för de mindre resursstarka eleverna, säger Tommy Lagergren, avdelningschef på Skolverket i ett pressmeddelande.