Ökat bostadsbyggande i Lessebo

Det har byggts fler nya bostäder under den senaste mandatperioden, både i Lessebo kommun och Sverige. Men de nya bostäderna matchar inte nödvändigtvis efterfrågan varnar expert.

Newsworthy granskar tillsammans med Dagens Samhälle utvecklingen i alla kommuner under mandatperioden i ljuset av data. I den här publiceringen tittar vi närmare på bostadsbyggandet.

Byggnadstakten i Lessebo har ökat. Under den här mandatperioden har det i snitt byggts 340 procent fler nya bostäder per år än under föregående mandatperiod. Detta trots att det inte skett någon befolkningstillväxt i kommunen över de senaste fem åren.

I landet som helhet har det byggts mer än under föregående mandatperiod. På riksnivå handlar det om 12 procent fler nya bostäder per år om vi tar befolkningstillväxten i beaktande.

Problemet är att utbudet inte matchar efterfrågan. Det menar Erik Stenberg som är arkitekt och forskare i samhällsbyggnad vid Kungliga tekniska högskolan, KTH.

– Man har inte byggt tillräckligt många bostäder som är överkomliga prismässigt. I storstäderna byggs det på dyr mark i lägen där bostadsutvecklare får ut mest vinst och då blir det dyra bostäder, säger han.

Merparten av alla nya bostäder som byggdes i Lessebo kommun under perioden 2019 till 2021 var lägenheter (82 procent).

I landet som helhet är det framför allt byggnadstakten för lägenheter som ökat. Antalet nya villabostäder var de facto lägre under 2019–2021 än under föregående mandatperiod, trots att pandemin fått många att söka större boenden. Här är priserna också en förklaring.

– Det är för dyrt att komma åt marken och för dyrt att bygga. Nu blir det ännu dyrare när materialbrist och annat driver upp kostnaderna, säger Erik Stenberg.

Kommunens bedömning: Balans på bostadsmarknaden

Boverket genomför varje år en enkät där kommunerna får bedöma om det råder balans, över- eller underskott på bostadsmarknaden. I 2022 års bostadsmarknadsenkät angav 204 av landets 290 kommuner att det råder underskott på bostäder på den lokala bostadsmarknaden. I Lessebo upplever kommunen däremot att det råder balans på bostadsmarknaden.

Det är ändå allt fler kommuner som upplever att bostadsmarknaden är i balans. I 2017 års enkät var det över 250 kommuner som upplevde att det fanns för få bostäder i kommunen.

Det är framför allt storstadsregionerna och högskolekommuner som fortsätter rapportera underskott. Det finns också en betydande skillnad inom kommuner. Fyra av fem kommuner svarar att det råder brist på centralorten eller i innerstan, medan situationen generellt är bättre i övriga delar av kommunen.

I Lessebo rapporterar kommunen balans på bostadsmarknaden både centralt och icke-centralt.

Nära hälften av kommunerna svarar att höga produktionskostnader är ett hinder för bostadsbyggande. Större högskolekommuner samt de minsta kommunerna utanför storstadsregionerna anger detta i betydligt högre grad än riksgenomsnittet.

Lika stor andel av kommunerna anger brist på detaljplan på attraktiv mark som ett hinder och nästan lika många konflikter med miljöbalken (40 procent).

Osäkra år väntar

Orosmolnen hopar sig över bostadsbyggandet. Kriget i Ukraina påverkar priset på stål, betong och trä. Inflationen spär på problemen ytterligare.

– Jag tror att byggandet generellt kommer att minska, särskilt om det blir lågkonjunktur. Med det svaga parlamentariska läget ser jag inte hur vi kan få igång den typen av nationella satsningar som vi behöver.

Erik Stenberg är kritisk mot att inte hållbarhetsperspektivet och en inriktning mot klimatsmart byggande fått större utrymme under den gångna mandatperioden. Genom att använda mer innovativ miljöteknik i bostadsbyggandet kan segregationen på bostadsmarknaden minska, framhåller han.

– Om vi vågar snegla bakåt i historien kan vi se att ett bättre samarbete mellan stat, industri och forskning skulle kunna leda till både bättre och billigare bostäder.

Tabeller