Så utvecklas skolan i Lessebo

Fler elever som lämnar årskurs nio i Sverige är behöriga till gymnasiet. Och fler gymnasieelever tar studenten inom tre år. Men skillnaderna är stora mellan kommunerna. Så här har skolan utvecklats i Lessebo.

Newsworthy granskar tillsammans med Dagens Samhälle utvecklingen i alla kommuner under mandatperioden i ljuset av data.

I den här publiceringen tittar vi närmare på tre centrala nyckeltal som ger en bild av hur skolan utvecklats i kommunen.

Grundskolan: Lärarbehörigheten har inte ökat

Under det senaste läsåret hade 67 procent av grundskollärarna i Lessebo lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne. Det är i stort sett samma nivå som år 2018.

I riket som helhet har det inte heller skett någon dramatisk förändring när det gäller lärarbehörighet under mandatperioden. Den har legat på en tämligen stabil nivå.

Lessebo har lägre andel behöriga lärare än riket som helhet. Högst andel behöriga i Kronobergs län finns i Växjö kommun, där 74 procent var behöriga i minst ett ämne. Se siffror för alla kommuner i Kronobergs län i slutet av den här artikeln. För hela riket låg snittet under förra läsåret på 71 procent.

I riket är lärartätheten generellt lägre i landsbygdskommuner.

Högstadiet: Fler behöriga till gymnasiet

Förra läsåret gick 67 procent av eleverna i årskurs nio i Lessebo ut med behörighet till yrkesprogram på gymnasiet. Det är fler än 2018, då motsvarande siffra var 64 procent.

I riket som helhet har kan man se en positiv utveckling de senaste åren, efter flera års sjunkande resultat. Från en bottennotering på 82,5 procent år 2017 var det förra året 86,5 procent av eleverna som gick ut med behörighet. Lessebo ligger betydligt under rikssnittet.

Samtidigt finns det skillnader mellan olika delar av landet. Bland bland de kommuner där andelen behöriga till gymnasiet minskade är landsbygdskommuner överrepresenterade.

– På landsbygden kan studietraditionerna vara svagare, på vissa orter finns rentav ett studieförakt, säger skolforskaren Christian Lundahl vid Örebro universitet.

Har skolor i dessa kommuner hamnat lite grann under radarn när fokus legat på skolor i utsatta områden?

– Jo, det kan nog vara så. Problemen på landsbygden måste uppmärksammas mer.

Monica Sonde, utbildningsdirektör på SKR, lyfter ytterligare en aspekt på landsbygdens problem.

– Man kan ha långt till närmaste gymnasium med lockande yrkesprogram och med nära koppling till det lokala näringslivets behov. När vi ska förstå varför elever inte når behörighet, kan vi inte bara studera grundskolan, vi måste också titta på tillgången till bra gymnasieskolor som motiverar dem att klara skolan, säger hon.

Färre klarar gymnasiet på tre år

Det är – till skillnad från i riket som helhet – en mindre andel av alla elever som gick ut gymnasiet på tre år i Lessebo nu än i slutet av förra mandatperioden. Andelen har minskat från från 59 till 53 procent i kommunen, vilket är den lägsta andelen i Kronobergs län.

I över hälften av alla kommuner ökade andelen som klarade gymnasiet på tre år under mandatperioden. Att öka genomströmningen var ett av syftena med gymnasiereformen GY 2011.

Ljusglimtar – och orosmoln

I riket som helhet har flera nyckeltal rört sig åt rätt håll under mandatperioden som gått. Det finns förstås en rad lokala förklaringar, men utbildningsdirektören på SKR Monica Sonde sammanfattar det så här:

– Att vi har blivit bättre på att fokusera på det allra viktigaste: undervisningens kvalitet. Och att alla i hela kedjan drar åt samma håll: stat, kommun, rektor och lärare.

Hon har varit förskollärare, specialpedagog, verksamhetschef inom grundskolan och utbildningsdirektör i Södertälje – så det är med lång erfarenhet hon konstaterar:

– Visst kan och ska skolor och kommuner lära av varandra, men förutsättningarna ser också väldigt olika ut. Vi måste inse att det inte finns rätt eller fel. Vi vet vilka framgångsfaktorer som krävs, men hur de ska utformas konkret behöver se olika ut.

Men beror Skolsveriges framgångar enbart på att skolorna sköter sig bättre? Skolforskaren Christian Lundahl vid Örebro universitet är inte helt övertygad:

– Nationella prov har en betygsdämpande effekt. Frånvaron av dem under pandemin gjorde det lättare för lärare att sätta höga betyg. Framtida forskning får visa vilken effekt detta kan ha haft.

En annan effekt av pandemin är han mer övertygad om: att den ytterligare har förvärrat likvärdigheten.

– För vissa elever var den digitala undervisningen något positivt, de kunde arbeta i lugn och ro hemma. Men för elever vars familjer bor trångt eller saknar studietradition blev det betydligt svårare.

Tabeller