Över 1 100 laddbara bilar i Vallentuna – men bara 51 allmänna laddstolpar

Vallentuna kommun | Elbilar |
elbilar på parkering
Wikimedia Commons (CC-BY-SA 4.0)

Antalet elbilar och laddhybrider i Vallentuna kommun växer i snabbt takt. Men antalet laddplatser är lågt. På varje publik laddpunkt går det 22 elbilar och laddhybrider.

Under år 2021 ökade antalet laddbara bilar med 71 procent i Vallentuna, från 642 till 1 100 fordon. I slutet av januari fanns 1 128 elbilar och laddhybrider i kommunen.

Försäljningen av elbilar och laddhybrider tog fart rejält under förra året över i stort sett hela landet. I Vallentuna var 61 procent av alla nya bilar laddbara under det fjärde kvartalet. I hela landet toppade andelen laddbara på 54 procent under samma period.

När antalet laddbara bilar ökar snabbt får laddinfrastrukturen allt svårare att hänga med. I hela Sverige ökade antalet elbilar och laddhybrider med 65 procent, medan det bara tillkom 20 procent fler publika laddplatser. Över tid är den här utvecklingen ännu tydligare.

Graf: Utveckling för antal bilar i laddplatser i hela Sverige

I Vallentuna saknar vi tyvärr tillförlitlig historisk data över antalet publika laddplatser (läs mer om det i den här artikeln). Det närmaste en officiell statistik vi kommer är siffror som publiceras av elkraftsbranschens intresseorganisation Power Circle, som i sin tur bygger på den nordiska databasen Nobil. Men när vi jämfört Nobil med sajterna Chargefinder och Uppladdning.nu ser vi att det saknas en betydande del laddplatser i Vallentuna kommun. Det här gör det svårt att säga någonting om utvecklingen över tid i Vallentuna.

– Historiskt sett har vi varit tidigt ute med att bygga bra laddinfrastruktur i Sverige, men nu börjar vi ha svårt att hänga med. Det finns allt färre laddstolpar per elbil. Det är inget gott betyg. Ambitionerna att bygga ut finns där, men det finns administrativa hinder i vägen, säger Mazdak Haghanipour som är teknisk specialist på Bil Sweden.

Vilka är hindren?

– Det första är bygglovsprocesserna som tar lång tid och som kan se väldigt olika ut i olika delar av landet. Det andra marken. Markägarna ser potentialen och höjer priserna, samtidigt som det kan vara svårt att omvandla jordbruksmark till industrimark. Och det tredje är ledtiderna hos elnätsbolagen. Det kan ta väldigt lång tid att få svar på en kapacitetsförfrågan hos ett elnätsbolag.

Laddkapaciteten i Vallentuna högre än EU-rekommendationen

Hur många publika laddplatser behöver då en kommun som Vallentuna? Ett väldigt enkelt mått är att räkna antalet bilar per laddstolpe. Ett riktmärke, som figurerat, är att det bör finnas max tio fordon per laddplats.

I Vallentuna är den siffran 22 – en indikation om att det kunde finnas fler laddplatser i kommunen. Följande bild visar läget kommun för kommun i Stockholms län. Ju lägre värde, desto bättre.

Topplistan färgas av att många leasingföretag har sitt säte Stockholm, Solna och Sundbyberg.

Graf: Antal laddplatser per laddbar bil i Stockholms län

Men det här sättet att räkna gör varken skillnad på snabb- och normalladdning eller elbilar och laddhybrider. I det utkast till EU-direktiva om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen introduceras därför ett annat sätt att räkna. Direktivet föreslår en riktlinje där varje medlemsland ska tillhandahålla en publik laddkapacitet på minst 1 kW per elbil och 0,66 kW per laddhybrid.

Om vi applicerar de här siffrorna på Vallentuna kommun landar vi i att det borde finnas en samlad laddkapacitet på 900 kW (baserat på 516 elbilar och 582 laddhybrider). Summerar vi effekten för alla publika laddplatser som listas på sajten Chargefinder i kommunen kommer vi upp i 1 199 kW. Alltså bättre än EU-rekommendationen.

Även risk för överetablering

Nu är det värt att poängtera att EU-rekommendationen är tänkt att appliceras på riks- snarare än lokal nivå. Verkligheten är också mer komplex än övergripande nyckeltal kan antyda.

Effektmåttet tar inte beaktande var laddplatserna är placerade (i teorin kan alla ligga på samma plats). Det finns också stora lokala variationer i behov. Elbilarna tenderar vara koncentrerade till välbärgade områden, samtidigt som det fortfarande finns många vita fläckar på kartan.

Power Circle flaggar i sitt remissvar till EU-direktivet att det finns en risk för överutbyggnad av den publika laddinfrastrukturen om man stirrar sig blind på enskilda nyckeltal då en stor del av laddningen kommer ske i hemmet.

Trafikverket kritiserar också att de kapacitetsmål som EU föreslår och hävdar att de kan vara för högt satta i en svensk kontext där framför allt laddhybrider i högre utsträckning laddas hemma än EU räknat med. “Beroende på de nationella, regionala och lokala förutsättningarna är det troligt att behovet på publik laddinfrastruktur kommer variera över Europa”.

Långsamma tillståndsprocesser oroar

Så vilket betyg ska man ge laddinfrastrukturen för eldrivna bilar i Sverige i dag? Newsworthy har ställt frågan till en rad experter.

– Fram till väldigt nyligen bra, men då det kommit in så många nya bilar har vi allt svårare att mäta det. Utmaningen är att ha rätt laddinfrastruktur på rätt ställe för att undvika att det uppstår köer, säger Anders Lewald som är senior rådgivare på Energimyndigheten som har det samordnande ansvaret för utbyggnaden av laddinfrastruktur i Sverige.

Är du lugn eller oroad inför framtiden? Har vi läget under kontroll?

– I Norge, som kommit längre än oss, har man bara gjort mindre hjälpinsatser, till exempel genom att installera de första laddplatserna i en kommun, men annars inte satt så väldigt mycket pengar på laddinfrastruktur. Men min bild är att det gått bra ändå. Marknaden har klarat det.

Johanna Barr är vice vd och expert på elsystem på Power Circle, som är elkraftbranschens intresseorganisation:

– Jämfört med Europa ligger den bra till. Men utvecklingen går jättesnabbt. Andelen elbilar ökar kraftigt. Takten i utbyggnaden den kommer behöva öka avsevärt.

Görs det tillräckligt?

– Både markägare och elnätsbolag behöver vara mer alerta, att få till avtal kan fördröja utbyggnaden med ett till två år. Kommuner kan ta en roll i att visa var man kan bygga laddinfrastruktur. Stockholm är ett bra exempel där man varit tydliga.

– Nätbolagen behöver förenkla och effektivisera anslutningsprocesserna. Och det hade varit fantastiskt om det i framtiden kunde finnas kartor som visar var det finns effekt för att bygga ut laddinfrastruktur.

Tabell: Kommun för kommun i Stockholms län

KommunAntal laddbara fordonAndel av fordonsflottanAntal publika laddstationerAntal laddstolparKälla
Botkyrka1 1514 %522***
Danderyd3 71221 %11131**
Ekerö9187 %417***
Haninge1 7535 %1462***
Huddinge2 5887 %17125***
Järfälla1 6715 %1264**
Lidingö1 7069 %856***
Nacka9 49218 %25353***
Norrtälje1 2554 %2681***
Nykvarn2074 %424***
Nynäshamn4734 %1033***
Salem3095 %210***
Sigtuna1 0625 %19360*
Sollentuna5 42116 %23119***
Solna11 38627 %36265***
Stockholms kommun67 41819 %1872 860**
Sundbyberg3 20219 %624***
Södertälje5 80611 %2174**
Tyresö1 1626 %210***
Täby2 9119 %1170**
Upplands Väsby1 1676 %1599***
Upplands-Bro6625 %535**
Vallentuna1 0987 %1051***
Vaxholm4378 %210***
Värmdö1 5808 %1877***
Österåker1 6297 %1277***
Källa:
*) Nobil/Power Circle
**) Uppladdning.nu
***) Chargefinder
Vi använder den källa som listar flest publika laddplatser i respektive kommun.

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.