367 nya laddbara bilar i Strängnäs – men bara enstaka nya laddstolpar

Antalet elbilar och laddhybrider i Strängnäs kommun växer i snabbt takt. Även antalet publika laddstolpar ökade, men inte alls i samma takt.

Under år 2021 ökade antalet laddbara bilar med 76 procent i Strängnäs, från 482 till 849 fordon. I slutet av januari fanns 878 elbilar och laddhybrider i kommunen.

Försäljningen av elbilar och laddhybrider tog fart rejält under förra året över i stort sett hela landet. I Strängnäs var 47 procent av alla nya bilar laddbara under det fjärde kvartalet. I hela landet toppade andelen laddbara på 54 procent under samma period.

När antalet laddbara bilar ökar snabbt får laddinfrastrukturen allt svårare att hänga med. Enligt statistik från elkraftsbranschens intresseorganisation Power Circle ökade antalet publika laddstolpar under år 2021 med sju procent i Strängnäs – alltså avsevärt mindre än antalet bilar.

– Historiskt sett har vi varit tidigt ute med att bygga bra laddinfrastruktur i Sverige, men nu börjar vi ha svårt att hänga med. Det finns allt färre laddstolpar per elbil. Det är inget gott betyg. Ambitionerna att bygga ut finns där, men det finns administrativa hinder i vägen, säger Mazdak Haghanipour som är teknisk specialist på Bil Sweden.

Vilka är hindren?

– Det första är bygglovsprocesserna som tar lång tid och som kan se väldigt olika ut i olika delar av landet. Det andra marken. Markägarna ser potentialen och höjer priserna, samtidigt som det kan vara svårt att omvandla jordbruksmark till industrimark. Och det tredje är ledtiderna hos elnätsbolagen. Det kan ta väldigt lång tid att få svar på en kapacitetsförfrågan hos ett elnätsbolag.

Laddkapaciteten i Strängnäs högre än EU-rekommendationen

Hur många publika laddplatser behöver då en kommun som Strängnäs? Ett väldigt enkelt mått är att räkna antalet bilar per laddstolpe. Ett riktmärke, som figurerat, är att det bör finnas max tio fordon per laddplats.

I Strängnäs är den siffran 14 – en indikation om att det kunde finnas fler laddplatser i kommunen. Följande bild visar läget kommun för kommun i Södermanlands län. Ju lägre värde, desto bättre.

Men det här sättet att räkna gör varken skillnad på snabb- och normalladdning eller elbilar och laddhybrider. I det utkast till EU-direktiva om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen introduceras därför ett annat sätt att räkna. Direktivet föreslår en riktlinje där varje medlemsland ska tillhandahålla en publik laddkapacitet på minst 1 kW per elbil och 0,66 kW per laddhybrid.

Om vi applicerar de här siffrorna på Strängnäs kommun landar vi i att det borde finnas en samlad laddkapacitet på 703 kW (baserat på 413 elbilar och 440 laddhybrider). Summerar vi effekten för alla publika laddplatser som listas på sajten Chargefinder i kommunen kommer vi upp i 1 529 kW. Alltså bättre än EU-rekommendationen.

Även risk för överetablering

Nu är det värt att poängtera att EU-rekommendationen är tänkt att appliceras på riks- snarare än lokal nivå. Verkligheten är också mer komplex än övergripande nyckeltal kan antyda.

Effektmåttet tar inte beaktande var laddplatserna är placerade (i teorin kan alla ligga på samma plats). Det finns också stora lokala variationer i behov. Elbilarna tenderar vara koncentrerade till välbärgade områden, samtidigt som det fortfarande finns många vita fläckar på kartan.

Power Circle flaggar i sitt remissvar till EU-direktivet att det finns en risk för överutbyggnad av den publika laddinfrastrukturen om man stirrar sig blind på enskilda nyckeltal då en stor del av laddningen kommer ske i hemmet.

Trafikverket kritiserar också att de kapacitetsmål som EU föreslår och hävdar att de kan vara för högt satta i en svensk kontext där framför allt laddhybrider i högre utsträckning laddas hemma än EU räknat med. “Beroende på de nationella, regionala och lokala förutsättningarna är det troligt att behovet på publik laddinfrastruktur kommer variera över Europa”.

Långsamma tillståndsprocesser oroar

Så vilket betyg ska man ge laddinfrastrukturen för eldrivna bilar i Sverige i dag? Newsworthy har ställt frågan till en rad experter.

– Fram till väldigt nyligen bra, men då det kommit in så många nya bilar har vi allt svårare att mäta det. Utmaningen är att ha rätt laddinfrastruktur på rätt ställe för att undvika att det uppstår köer, säger Anders Lewald som är senior rådgivare på Energimyndigheten som har det samordnande ansvaret för utbyggnaden av laddinfrastruktur i Sverige.

Är du lugn eller oroad inför framtiden? Har vi läget under kontroll?

– I Norge, som kommit längre än oss, har man bara gjort mindre hjälpinsatser, till exempel genom att installera de första laddplatserna i en kommun, men annars inte satt så väldigt mycket pengar på laddinfrastruktur. Men min bild är att det gått bra ändå. Marknaden har klarat det.

Johanna Barr är vice vd och expert på elsystem på Power Circle, som är elkraftbranschens intresseorganisation:

– Jämfört med Europa ligger den bra till. Men utvecklingen går jättesnabbt. Andelen elbilar ökar kraftigt. Takten i utbyggnaden den kommer behöva öka avsevärt.

Görs det tillräckligt?

– Både markägare och elnätsbolag behöver vara mer alerta, att få till avtal kan fördröja utbyggnaden med ett till två år. Kommuner kan ta en roll i att visa var man kan bygga laddinfrastruktur. Stockholm är ett bra exempel där man varit tydliga.

– Nätbolagen behöver förenkla och effektivisera anslutningsprocesserna. Och det hade varit fantastiskt om det i framtiden kunde finnas kartor som visar var det finns effekt för att bygga ut laddinfrastruktur.

Tabell: Kommun för kommun i Södermanlands län