Industrin står för en tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp. Nya siffror från Naturvårdsverket visar en rekordminskning år 2020, på tolv procent. Men de lokala variationerna är stora.
De största industriella utsläpparna av växthusgaser i Torsby kommun är Panncentralen Moelven-Notnäs och Panncentralen Sjukhuset Torsby.
Tillsammans släppte alla Torsbyanläggningar ut växthusgaser motsvarande cirka 309 ton koldioxid i fjol.
Uppåtgående utsläppstrend bruten i Värmland
Efter några års uppåtgående trend, så har industriutsläppen av växthusgaser i Värmlands län vänt ner igen.
Värmlandsindustrierna släppte ut växthusgaser motsvarande omkring 189 000 ton koldioxid under år 2020. Det är nio procent mindre än året innan.
Den enskilt största utsläpparen i Värmlands län var Stora Enso, med Stora Enso Skoghalls bruk. Anläggningen stod ensam för omkring en fjärdedel av länets samlade utsläpp av växthusgaser. Deras utsläpp är dock något mindre än året innan.
| Anläggning | Ägare | Utsläpp | Sektor |
|---|---|---|---|
| Stora Enso Skoghalls bruk | Stora Enso | 45 282 | Pappers- och massaindustri samt tryckerier |
| Hagfors Jernverk | Uddeholms | 31 015 | Järn- och stålindustri |
| Åmotfors Energi | Åmotfors Energi | 30 984 | El och fjärrvärme |
| Gruvöns bruk | BillerudKorsnäs Sweden | 21 955 | Pappers- och massaindustri samt tryckerier |
| Hedenverket | Karlstads Energi | 21 072 | El och fjärrvärme |
| Nordic Paper Seffle | Nordic Paper Seffle | 10 711 | Pappers- och massaindustri samt tryckerier |
| Björneborg Steel | Björneborg Steel | 8 914 | Järn- och stålindustri |
| Rottneros bruk | Rottneros Bruk | 7 299 | Pappers- och massaindustri samt tryckerier |
| Bäckhammars bruk | Nordic Paper Bäckhammar | 7 041 | Pappers- och massaindustri samt tryckerier |
| Akzo Nobel Adhesives Ångcentral | Akzo Nobel Adhesives | 2 230 | Kemiindustri |
Rekordminskning i landet som helhet
Industrins utsläpp står för omkring en tredjedel av de växthusgasutsläpp som sker i Sverige (de så kallade territoriella utsläppen). Landets industriutsläpp har sakta minskat de senaste decennierna, från en topp i mitten av 1990-talet, men minskningen har varit långsam.
Fjolåret sticker ut med en rekordstor utsläppsminskning, på nästan tolv procent. En del av minskningen kan förklaras med produktionstapp till följd av covid-19-pandemin, och av en varm inledning på vintern. Men en del tycks också vara av mer permanent karaktär.
– Inom energisektorn har flera anläggningar fasat ut kol och torv ur sin mix. Det är finns ju ingen garanti att det är permanent, men där har ju skett en faktisk förändring, säger Roman Hackl, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.
Fortfarande är dock den nedåtgående kurvan för flack för att möta de nationella klimatmålen.
– Det kommer att krävas en ganska drastisk förändring framöver, säger Roman Hackl, som konstaterar att handeln med utsläppsrätter ännu inte har gett samma effekt på utsläppen i Sverige som i en del andra europeiska länder.
– För att driva en förändring i Sverige är priserna fortfarande för låga, eftersom eftersom industrin vi har här har högre omställningskostnader. Då skulle det krävas högre priser.
På www.newsworthy.se/koldioxidbudget/ kan du läsa mer om hur stora utsläppsminskningar som krävs för att nå de klimatmålet, nerbrutet län för län.
De största utsläppen i Sverige kommer från stålindustrin, och den största utsläpparen i hela landet är liksom tidigare år SSAB, med sitt stora stålverk i Luleå, följda av Cementa och Preem.
I Naturvårdsverkets statistik finns de industrier som ingår EU:s handel med utsläppsrätter. Det är i praktiken alla större industrier och kraft- och värmeanläggningar. All data finns hos Naturvårdsverket: www.naturvardsverket.se