Industrin står för en tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp. Nya siffror från Naturvårdsverket visar en rekordminskning år 2020, på tolv procent. Men de lokala variationerna är stora.
De största industriella utsläpparna av växthusgaser i Borås kommun är Ryaverket, Sobackens Miljöanläggning och HVC Hultasjön.
Tillsammans släppte alla Boråsanläggningar ut växthusgaser motsvarande cirka 45 000 ton koldioxid i fjol.
Mindre industriutsläpp i Västra Götaland
I fjol minskade industrins utsläpp av växthusgaser i Västra Götalands län för andra året i rad.
Västra Götalandsindustrierna släppte ut växthusgaser motsvarande omkring fyra miljoner ton koldioxid under år 2020. Det är 14 procent mindre än året innan. En storbrand i Borealis fabrik i Stenungssund i maj 2020 har gjort att utsläppen därifrån är betydligt mindre än vanligt, vilket påverkar siffrorna här.
Den enskilt största utsläpparen i Västra Götalands län var Preem, med Preemraff i Lysekils kommun och Preemraff i Götebogs kommun. Anläggningarna stod ensamma för omkring två femtedelar av länets samlade utsläpp av växthusgaser. Deras utsläpp är dock något mindre än året innan.
| Anläggning | Ägare | Utsläpp | Sektor |
|---|---|---|---|
| Preemraff i Lysekils kommun | Preem | 1 026 466 | Raffinaderier samt distribution av olja och gas |
| Preemraff i Götebogs kommun | Preem | 511 723 | Raffinaderier samt distribution av olja och gas |
| St1 Refinery | St1 Refinery | 500 033 | Raffinaderier samt distribution av olja och gas |
| Skövdefabriken | Cementa | 440 716 | Mineralindustri (exkl. metaller) |
| Krackeranläggningen | Borealis | 305 705 | Kemiindustri |
| Renova avfallsförbränningsanläggning | Renova | 206 356 | El och fjärrvärme |
| Vargön Alloys | Vargön Alloys | 154 696 | Metallindustri (exkl. järn och stål) |
| Perstorp Oxo | Perstorp Oxo | 105 691 | Kemiindustri |
| Nouryon Functional Chemicals | Nouryon Functional Chemicals | 96 211 | Kemiindustri |
| INOVYN Sverige | INOVYN Sverige | 88 323 | Kemiindustri |
Rekordminskning i landet som helhet
Industrins utsläpp står för omkring en tredjedel av de växthusgasutsläpp som sker i Sverige (de så kallade territoriella utsläppen). Landets industriutsläpp har sakta minskat de senaste decennierna, från en topp i mitten av 1990-talet, men minskningen har varit långsam.
Fjolåret sticker ut med en rekordstor utsläppsminskning, på nästan tolv procent. En del av minskningen kan förklaras med produktionstapp till följd av covid-19-pandemin, och av en varm inledning på vintern. Men en del tycks också vara av mer permanent karaktär.
– Inom energisektorn har flera anläggningar fasat ut kol och torv ur sin mix. Det är finns ju ingen garanti att det är permanent, men där har ju skett en faktisk förändring, säger Roman Hackl, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.
Fortfarande är dock den nedåtgående kurvan för flack för att möta de nationella klimatmålen.
– Det kommer att krävas en ganska drastisk förändring framöver, säger Roman Hackl, som konstaterar att handeln med utsläppsrätter ännu inte har gett samma effekt på utsläppen i Sverige som i en del andra europeiska länder.
– För att driva en förändring i Sverige är priserna fortfarande för låga, eftersom eftersom industrin vi har här har högre omställningskostnader. Då skulle det krävas högre priser.
På www.newsworthy.se/koldioxidbudget/ kan du läsa mer om hur stora utsläppsminskningar som krävs för att nå de klimatmålet, nerbrutet län för län.
De största utsläppen i Sverige kommer från stålindustrin, och den största utsläpparen i hela landet är liksom tidigare år SSAB, med sitt stora stålverk i Luleå, följda av Cementa och Preem.
I Naturvårdsverkets statistik finns de industrier som ingår EU:s handel med utsläppsrätter. Det är i praktiken alla större industrier och kraft- och värmeanläggningar. All data finns hos Naturvårdsverket: www.naturvardsverket.se