Industrin står för en tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp. Nya siffror från Naturvårdsverket visar en rekordminskning år 2020, på tolv procent. Men de lokala variationerna är stora.
De största industriella utsläpparna av växthusgaser i Bodens kommun är Värmeverket och PC Industrivägen.
Tillsammans släppte alla Bodenanläggningar ut växthusgaser motsvarande cirka 61 000 ton koldioxid i fjol.
Mindre industriutsläpp i Norrbotten
I fjol minskade industrins utsläpp av växthusgaser i Norrbottens län, efter en uppgång året innan dess.
Norrbottensindustrierna släppte ut växthusgaser motsvarande omkring fyra miljoner ton koldioxid under år 2020. Det är fyra procent mindre än året innan.
Den enskilt största utsläpparen i Norrbottens län var SSAB EMEA, med SSAB EMEA Luleå. Anläggningen stod ensam för omkring tre fjärdedelar av länets samlade utsläpp av växthusgaser. SSAB är också den i särsklass största enskilda utsläpparen i hela landet, i kraft av sin storlek som ståltillverkare.
| Anläggning | Ägare | Utsläpp | Sektor |
|---|---|---|---|
| SSAB EMEA Luleå | SSAB EMEA | 3 062 623 | Järn- och stålindustri |
| LKAB Kiruna | Luossavaara-Kiirunavaara | 429 006 | Övrig industri |
| LKAB Malmberget | Luossavaara-Kiirunavaara | 111 249 | Övrig industri |
| LKAB Svappavaara | Luossavaara-Kiirunavaara | 109 492 | Övrig industri |
| Luleå kalkverk | SMA Mineral | 69 543 | Mineralindustri (exkl. metaller) |
| Värmeverket | Bodens Energi | 60 573 | El och fjärrvärme |
| Hetvattencentralen Gällivare | Gällivare Energi | 36 034 | El och fjärrvärme |
| Kiruna Kraftvärmeverk | Kiruna Kraft | 24 974 | El och fjärrvärme |
| HVC2 Aronstorp | Luleå Energi | 16 052 | El och fjärrvärme |
| Smurfit Kappa Kraftliner Piteå | Smurfit Kappa Kraftliner Piteå | 11 342 | Pappers- och massaindustri samt tryckerier |
Rekordminskning i landet som helhet
Industrins utsläpp står för omkring en tredjedel av de växthusgasutsläpp som sker i Sverige (de så kallade territoriella utsläppen). Landets industriutsläpp har sakta minskat de senaste decennierna, från en topp i mitten av 1990-talet, men minskningen har varit långsam.
Fjolåret sticker ut med en rekordstor utsläppsminskning, på nästan tolv procent. En del av minskningen kan förklaras med produktionstapp till följd av covid-19-pandemin, och av en varm inledning på vintern. Men en del tycks också vara av mer permanent karaktär.
– Inom energisektorn har flera anläggningar fasat ut kol och torv ur sin mix. Det är finns ju ingen garanti att det är permanent, men där har ju skett en faktisk förändring, säger Roman Hackl, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.
Fortfarande är dock den nedåtgående kurvan för flack för att möta de nationella klimatmålen.
– Det kommer att krävas en ganska drastisk förändring framöver, säger Roman Hackl, som konstaterar att handeln med utsläppsrätter ännu inte har gett samma effekt på utsläppen i Sverige som i en del andra europeiska länder.
– För att driva en förändring i Sverige är priserna fortfarande för låga, eftersom eftersom industrin vi har här har högre omställningskostnader. Då skulle det krävas högre priser.
På www.newsworthy.se/koldioxidbudget/ kan du läsa mer om hur stora utsläppsminskningar som krävs för att nå de klimatmålet, nerbrutet län för län.
I Naturvårdsverkets statistik finns de industrier som ingår EU:s handel med utsläppsrätter. Det är i praktiken alla större industrier och kraft- och värmeanläggningar. All data finns hos Naturvårdsverket: www.naturvardsverket.se