Mindre industriutsläpp i Gotlands län – men fortfarande långt från klimatmålen

Gotlands län Industriutsläpp
Mindre industriutsläpp i Gotlands län – men fortfarande långt från klimatmålen

Industrin står för en tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp. Nya siffror från Naturvårdsverket visar en rekordminskning i fjol, på tolv procent. Även i Gotlands län minskade industrins utsläpp av växthusgaser, för andra året i rad.

Gotlandsindustrierna släppte ut växthusgaser motsvarande omkring 1,6 miljoner ton koldioxid under år 2020. Det är fyra procent mindre än året innan.

Den enskilt största utsläpparen i Gotlands län var Cementa, med Slitefabriken. Anläggningen stod ensam för lejonparten av länets samlade utsläpp av växthusgaser. Deras utsläpp är dock något mindre än året innan.

De tio största utsläpparna i Gotlands län (ton CO₂-ekvivalenter)
Anläggning Ägare Utsläpp Sektor
Slitefabriken Cementa 1 460 095 Mineralindustri (exkl. metaller)
Kalkproduktion Storugns Kalkproduktion Storugns 111 118 Mineralindustri (exkl. metaller)
Slite kraftverk Vattenfall 583 El och fjärrvärme
Visby kraftvärmestation Vattenfall 120 El och fjärrvärme
Bäcks Kraftverk Vattenfall 9 El och fjärrvärme
Visby Pinjen 1 Gotlands Energi 8 El och fjärrvärme

Rekordminskning i landet som helhet

Industrins utsläpp står för omkring en tredjedel av de växthusgasutsläpp som sker i Sverige (de så kallade territoriella utsläppen). Landets industriutsläpp har sakta minskat de senaste decennierna, från en topp i mitten av 1990-talet, men minskningen har varit långsam.

Fjolåret sticker ut med en rekordstor utsläppsminskning, på nästan tolv procent. En del av minskningen kan förklaras med produktionstapp till följd av covid-19-pandemin, och av en varm inledning på vintern. Men en del tycks också vara av mer permanent karaktär.

– Inom energisektorn har flera anläggningar fasat ut kol och torv ur sin mix. Det är finns ju ingen garanti att det är permanent, men där har ju skett en faktisk förändring, säger Roman Hackl, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.

Fortfarande är dock den nedåtgående kurvan för flack för att möta de nationella klimatmålen.

– Det kommer att krävas en ganska drastisk förändring framöver, säger Roman Hackl, som konstaterar att handeln med utsläppsrätter ännu inte har gett samma effekt på utsläppen i Sverige som i en del andra europeiska länder.

– För att driva en förändring i Sverige är priserna fortfarande för låga, eftersom eftersom industrin vi har här har högre omställningskostnader. Då skulle det krävas högre priser.

www.newsworthy.se/koldioxidbudget/ kan du läsa mer om hur stora utsläppsminskningar som krävs för att nå de klimatmålet, nerbrutet län för län.

De största utsläppen i Sverige kommer från stålindustrin, och den största utsläpparen i hela landet är liksom tidigare år SSAB, med sitt stora stålverk i Luleå, följda av Cementa och Preem.

I Naturvårdsverkets statistik finns de industrier som ingår EU:s handel med utsläppsrätter. Det är i praktiken alla större industrier och kraft- och värmeanläggningar. All data finns hos Naturvårdsverket: www.naturvardsverket.se

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.