Industrin står för en tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp. Nya siffror från Naturvårdsverket visar en rekordminskning i fjol, på tolv procent. Även i Östergötlands län minskade industrins utsläpp av växthusgaser, för andra året i rad.
Östgötaindustrierna släppte ut växthusgaser motsvarande omkring 586 000 ton koldioxid under år 2020. Det är sju procent mindre än året innan.
Den enskilt största utsläpparen i Östergötlands län var Tekniska verken i Linköping, med Gärstadverket och ytterligare sex anläggningar. Anläggningarna stod ensamma för omkring hälften av länets samlade utsläpp av växthusgaser. Deras utsläpp är dock något mindre än året innan.
| Anläggning | Ägare | Utsläpp | Sektor |
|---|---|---|---|
| Gärstadverket | Tekniska verken i Linköping | 264 999 | El och fjärrvärme |
| Händelöverket | E.ON Värme Sverige | 207 235 | El och fjärrvärme |
| Fiskeby Board | Fiskeby Board AB. | 34 344 | Pappers- och massaindustri samt tryckerier |
| Ovako Bar, Boxholm | Ovako Bar | 17 872 | Järn- och stålindustri |
| BillerudKorsnäs Skärblacka | BillerudKorsnäs Sweden | 16 342 | Pappers- och massaindustri samt tryckerier |
| Finspångs värmeverk | Finspångs Tekniska Verk | 11 533 | El och fjärrvärme |
| SSAB EMEA Finspång | SSAB EMEA | 10 673 | Järn- och stålindustri |
| Sofidel Sweden | Sofidel Sweden | 10 101 | Pappers- och massaindustri samt tryckerier |
| Bravikens pappersbruk | Holmen Paper | 9 137 | Pappers- och massaindustri samt tryckerier |
| Kraftvärmeverket | Tekniska verken i Linköping | 1 273 | El och fjärrvärme |
Rekordminskning i landet som helhet
Industrins utsläpp står för omkring en tredjedel av de växthusgasutsläpp som sker i Sverige (de så kallade territoriella utsläppen). Landets industriutsläpp har sakta minskat de senaste decennierna, från en topp i mitten av 1990-talet, men minskningen har varit långsam.
Fjolåret sticker ut med en rekordstor utsläppsminskning, på nästan tolv procent. En del av minskningen kan förklaras med produktionstapp till följd av covid-19-pandemin, och av en varm inledning på vintern. Men en del tycks också vara av mer permanent karaktär.
– Inom energisektorn har flera anläggningar fasat ut kol och torv ur sin mix. Det är finns ju ingen garanti att det är permanent, men där har ju skett en faktisk förändring, säger Roman Hackl, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.
Fortfarande är dock den nedåtgående kurvan för flack för att möta de nationella klimatmålen.
– Det kommer att krävas en ganska drastisk förändring framöver, säger Roman Hackl, som konstaterar att handeln med utsläppsrätter ännu inte har gett samma effekt på utsläppen i Sverige som i en del andra europeiska länder.
– För att driva en förändring i Sverige är priserna fortfarande för låga, eftersom eftersom industrin vi har här har högre omställningskostnader. Då skulle det krävas högre priser.
På www.newsworthy.se/koldioxidbudget/ kan du läsa mer om hur stora utsläppsminskningar som krävs för att nå de klimatmålet, nerbrutet län för län.
De största utsläppen i Sverige kommer från stålindustrin, och den största utsläpparen i hela landet är liksom tidigare år SSAB, med sitt stora stålverk i Luleå, följda av Cementa och Preem.
I Naturvårdsverkets statistik finns de industrier som ingår EU:s handel med utsläppsrätter. Det är i praktiken alla större industrier och kraft- och värmeanläggningar. All data finns hos Naturvårdsverket: www.naturvardsverket.se