Mindre industriutsläpp i Östergötland – men fortfarande långt från klimatmålen

Östergötlands län | Industriutsläpp |
Mindre industriutsläpp i Östergötland – men fortfarande långt från klimatmålen
Flickr (PD)

Industrin står för en tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp. Nya siffror från Naturvårdsverket visar en rekordminskning i fjol, på tolv procent. Även i Östergötlands län minskade industrins utsläpp av växthusgaser, för andra året i rad.

Östgötaindustrierna släppte ut växthusgaser motsvarande omkring 586 000 ton koldioxid under år 2020. Det är sju procent mindre än året innan.

Den enskilt största utsläpparen i Östergötlands län var Tekniska verken i Linköping, med Gärstadverket och ytterligare sex anläggningar. Anläggningarna stod ensamma för omkring hälften av länets samlade utsläpp av växthusgaser. Deras utsläpp är dock något mindre än året innan.

De tio största utsläpparna i Östergötlands län (ton CO₂-ekvivalenter)
Anläggning Ägare Utsläpp Sektor
Gärstadverket Tekniska verken i Linköping 264 999 El och fjärrvärme
Händelöverket E.ON Värme Sverige 207 235 El och fjärrvärme
Fiskeby Board Fiskeby Board AB. 34 344 Pappers- och massaindustri samt tryckerier
Ovako Bar, Boxholm Ovako Bar 17 872 Järn- och stålindustri
BillerudKorsnäs Skärblacka BillerudKorsnäs Sweden 16 342 Pappers- och massaindustri samt tryckerier
Finspångs värmeverk Finspångs Tekniska Verk 11 533 El och fjärrvärme
SSAB EMEA Finspång SSAB EMEA 10 673 Järn- och stålindustri
Sofidel Sweden Sofidel Sweden 10 101 Pappers- och massaindustri samt tryckerier
Bravikens pappersbruk Holmen Paper 9 137 Pappers- och massaindustri samt tryckerier
Kraftvärmeverket Tekniska verken i Linköping 1 273 El och fjärrvärme

Rekordminskning i landet som helhet

Industrins utsläpp står för omkring en tredjedel av de växthusgasutsläpp som sker i Sverige (de så kallade territoriella utsläppen). Landets industriutsläpp har sakta minskat de senaste decennierna, från en topp i mitten av 1990-talet, men minskningen har varit långsam.

Fjolåret sticker ut med en rekordstor utsläppsminskning, på nästan tolv procent. En del av minskningen kan förklaras med produktionstapp till följd av covid-19-pandemin, och av en varm inledning på vintern. Men en del tycks också vara av mer permanent karaktär.

– Inom energisektorn har flera anläggningar fasat ut kol och torv ur sin mix. Det är finns ju ingen garanti att det är permanent, men där har ju skett en faktisk förändring, säger Roman Hackl, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.

Fortfarande är dock den nedåtgående kurvan för flack för att möta de nationella klimatmålen.

– Det kommer att krävas en ganska drastisk förändring framöver, säger Roman Hackl, som konstaterar att handeln med utsläppsrätter ännu inte har gett samma effekt på utsläppen i Sverige som i en del andra europeiska länder.

– För att driva en förändring i Sverige är priserna fortfarande för låga, eftersom eftersom industrin vi har här har högre omställningskostnader. Då skulle det krävas högre priser.

www.newsworthy.se/koldioxidbudget/ kan du läsa mer om hur stora utsläppsminskningar som krävs för att nå de klimatmålet, nerbrutet län för län.

De största utsläppen i Sverige kommer från stålindustrin, och den största utsläpparen i hela landet är liksom tidigare år SSAB, med sitt stora stålverk i Luleå, följda av Cementa och Preem.

I Naturvårdsverkets statistik finns de industrier som ingår EU:s handel med utsläppsrätter. Det är i praktiken alla större industrier och kraft- och värmeanläggningar. All data finns hos Naturvårdsverket: www.naturvardsverket.se

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.