Industrin står för en tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp. Nya siffror från Naturvårdsverket visar en rekordminskning i fjol, på tolv procent. I Blekinge län ökade dock industrins utsläpp av växthusgaser, efter en nergång året innan dess.
Blekingeindustrierna släppte ut växthusgaser motsvarande omkring 33 000 ton koldioxid under år 2020. Det är 35 procent mer än året innan.
Den enskilt största utsläpparen i Blekinge län var Sydkraft Thermal Power, med Karlshamnsverket och Karlshamnsverkets Gasturbinanläggning. Anläggningarna stod ensamma för omkring en tredjedel av länets samlade utsläpp av växthusgaser. Deras utsläpp är något större än året innan.
| Anläggning | Ägare | Utsläpp | Sektor |
|---|---|---|---|
| Karlshamnsverket | Sydkraft Thermal Power | 11 642 | El och fjärrvärme |
| Södra Cell Mörrum | Södra skogsägarna ekonomisk förening | 11 204 | Pappers- och massaindustri samt tryckerier |
| AAK Sweden | AarhusKarlshamn Sweden | 5 159 | Livsmedelsindustri |
| Volvo Personvagnar, Karosskomponenter, Olofström | Volvo Personvagnar | 3 961 | Övrig industri |
| Karlshamnsverkets Gasturbinanläggning | Sydkraft Thermal Power | 303 | El och fjärrvärme |
| Vilbokens panncentral | Olofströms Kraft | 226 | El och fjärrvärme |
| PC Halda | Karlshamn Energi | 153 | El och fjärrvärme |
| Sörbyverket | Ronneby Miljö & Teknik | 123 | El och fjärrvärme |
| PC Ifö | Karlshamn Energi | 59 | El och fjärrvärme |
| PC Lasarettet, Karlshamn | Karlshamn Energi | 36 | El och fjärrvärme |
Rekordminskning i landet som helhet
Industrins utsläpp står för omkring en tredjedel av de växthusgasutsläpp som sker i Sverige (de så kallade territoriella utsläppen). Landets industriutsläpp har sakta minskat de senaste decennierna, från en topp i mitten av 1990-talet, men minskningen har varit långsam.
Fjolåret sticker ut med en rekordstor utsläppsminskning, på nästan tolv procent. En del av minskningen kan förklaras med produktionstapp till följd av covid-19-pandemin, och av en varm inledning på vintern. Men en del tycks också vara av mer permanent karaktär.
– Inom energisektorn har flera anläggningar fasat ut kol och torv ur sin mix. Det är finns ju ingen garanti att det är permanent, men där har ju skett en faktisk förändring, säger Roman Hackl, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.
Fortfarande är dock den nedåtgående kurvan för flack för att möta de nationella klimatmålen.
– Det kommer att krävas en ganska drastisk förändring framöver, säger Roman Hackl, som konstaterar att handeln med utsläppsrätter ännu inte har gett samma effekt på utsläppen i Sverige som i en del andra europeiska länder.
– För att driva en förändring i Sverige är priserna fortfarande för låga, eftersom eftersom industrin vi har här har högre omställningskostnader. Då skulle det krävas högre priser.
På www.newsworthy.se/koldioxidbudget/ kan du läsa mer om hur stora utsläppsminskningar som krävs för att nå de klimatmålet, nerbrutet län för län.
De största utsläppen i Sverige kommer från stålindustrin, och den största utsläpparen i hela landet är liksom tidigare år SSAB, med sitt stora stålverk i Luleå, följda av Cementa och Preem.
I Naturvårdsverkets statistik finns de industrier som ingår EU:s handel med utsläppsrätter. Det är i praktiken alla större industrier och kraft- och värmeanläggningar. All data finns hos Naturvårdsverket: www.naturvardsverket.se