Industrin står för en tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp. Nya siffror från Naturvårdsverket visar en rekordminskning år 2020, på tolv procent. Men de lokala variationerna är stora.
Den största industriella utsläpparen av växthusgaser i Falu kommun är Falu Energi & Vatten med Västermalmsverket, HVC Syran, HVC Lasarettet och HVC Reserv.
Tillsammans släppte alla Faluanläggningar ut växthusgaser motsvarande cirka 675 ton koldioxid i fjol.
Mindre industriutsläpp i Dalarna
I fjol minskade industrins utsläpp av växthusgaser i Dalarnas län för tredje året i rad.
Dalaindustrierna släppte ut växthusgaser motsvarande omkring 599 000 ton koldioxid under år 2020. Det är sju procent mindre än året innan.
Den enskilt största utsläpparen i Dalarnas län var SSAB EMEA, med SSAB EMEA Borlänge. Anläggningen stod ensam för omkring en tredjedel av länets samlade utsläpp av växthusgaser. Deras utsläpp är dock något mindre än året innan.
| Anläggning | Ägare | Utsläpp | Sektor |
|---|---|---|---|
| SSAB EMEA Borlänge | SSAB EMEA | 214 455 | Järn- och stålindustri |
| Avesta Jernverk | Outokumpu Stainless | 120 240 | Järn- och stålindustri |
| Rättviks kalkverk | SMA Mineral | 79 906 | Mineralindustri (exkl. metaller) |
| Boda kalkverk | SMA Mineral | 66 592 | Mineralindustri (exkl. metaller) |
| Bäckelundsverket | Borlänge Energi | 39 922 | El och fjärrvärme |
| Ovako Bar | Ovako Bar | 29 295 | Järn- och stålindustri |
| Källhagsverket, Avesta | Värmevärden | 23 506 | El och fjärrvärme |
| Stora Enso Paper, Kvarnsveden Mill | Stora Enso Paper | 10 577 | Pappers- och massaindustri samt tryckerier |
| Avfallspanna Mora - Utmeland | Adven Energilösningar | 9 006 | El och fjärrvärme |
| PC Lastaren, Avesta | Värmevärden | 3 388 | El och fjärrvärme |
Rekordminskning i landet som helhet
Industrins utsläpp står för omkring en tredjedel av de växthusgasutsläpp som sker i Sverige (de så kallade territoriella utsläppen). Landets industriutsläpp har sakta minskat de senaste decennierna, från en topp i mitten av 1990-talet, men minskningen har varit långsam.
Fjolåret sticker ut med en rekordstor utsläppsminskning, på nästan tolv procent. En del av minskningen kan förklaras med produktionstapp till följd av covid-19-pandemin, och av en varm inledning på vintern. Men en del tycks också vara av mer permanent karaktär.
– Inom energisektorn har flera anläggningar fasat ut kol och torv ur sin mix. Det är finns ju ingen garanti att det är permanent, men där har ju skett en faktisk förändring, säger Roman Hackl, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.
Fortfarande är dock den nedåtgående kurvan för flack för att möta de nationella klimatmålen.
– Det kommer att krävas en ganska drastisk förändring framöver, säger Roman Hackl, som konstaterar att handeln med utsläppsrätter ännu inte har gett samma effekt på utsläppen i Sverige som i en del andra europeiska länder.
– För att driva en förändring i Sverige är priserna fortfarande för låga, eftersom eftersom industrin vi har här har högre omställningskostnader. Då skulle det krävas högre priser.
På www.newsworthy.se/koldioxidbudget/ kan du läsa mer om hur stora utsläppsminskningar som krävs för att nå de klimatmålet, nerbrutet län för län.
De största utsläppen i Sverige kommer från stålindustrin, och den största utsläpparen i hela landet är liksom tidigare år SSAB, med sitt stora stålverk i Luleå, följda av Cementa och Preem.
I Naturvårdsverkets statistik finns de industrier som ingår EU:s handel med utsläppsrätter. Det är i praktiken alla större industrier och kraft- och värmeanläggningar. All data finns hos Naturvårdsverket: www.naturvardsverket.se