Industrin står för en tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp. Nya siffror från Naturvårdsverket visar en rekordminskning år 2020, på tolv procent. Men de lokala variationerna är stora.
De största industriella utsläpparna av växthusgaser i Botkyrka kommun är Fittjaverket och Crane, Ångcentral.
Tillsammans släppte alla Botkyrkaanläggningar ut växthusgaser motsvarande cirka 920 ton koldioxid i fjol.
Mindre industriutsläpp i Stockholms län
I fjol minskade industrins utsläpp av växthusgaser i Stockholms län för andra året i rad.
Stockholmsindustrierna släppte ut växthusgaser motsvarande omkring 684 000 ton koldioxid under år 2020. Det är 22 procent mindre än året innan.
Den enskilt största utsläpparen i Stockholms län var Stockholm Exergi, med Högdalenverket och ytterligare 13 anläggningar. Anläggningarna stod ensamma för omkring hälften av länets samlade utsläpp av växthusgaser. Deras utsläpp är dock något mindre än året innan.
| Anläggning | Ägare | Utsläpp | Sektor |
|---|---|---|---|
| Högdalenverket | Stockholm Exergi | 271 266 | El och fjärrvärme |
| Igelsta värmeverk | Söderenergi | 111 657 | El och fjärrvärme |
| Nynäshamnsraffinaderiet | Nynas | 106 649 | Raffinaderier samt distribution av olja och gas |
| Högbytorp CHP | E.ON Värme Sverige | 94 451 | El och fjärrvärme |
| Bristaverket, Block 2 | Stockholm Exergi | 80 803 | El och fjärrvärme |
| Värtaverket | Stockholm Exergi | 4 521 | El och fjärrvärme |
| Fabriken i Brunna | Fresenius Kabi | 4 311 | Kemiindustri |
| Kraftvärmeverket Nynäshamn | Värmevärden i Nynäshamn | 2 632 | El och fjärrvärme |
| Hässelbyverket | Stockholm Exergi | 2 423 | El och fjärrvärme |
| Hallstavik kraftverk | Svenska Kraftnät Gasturbiner | 978 | El och fjärrvärme |
Rekordminskning i landet som helhet
Industrins utsläpp står för omkring en tredjedel av de växthusgasutsläpp som sker i Sverige (de så kallade territoriella utsläppen). Landets industriutsläpp har sakta minskat de senaste decennierna, från en topp i mitten av 1990-talet, men minskningen har varit långsam.
Fjolåret sticker ut med en rekordstor utsläppsminskning, på nästan tolv procent. En del av minskningen kan förklaras med produktionstapp till följd av covid-19-pandemin, och av en varm inledning på vintern. Men en del tycks också vara av mer permanent karaktär.
– Inom energisektorn har flera anläggningar fasat ut kol och torv ur sin mix. Det är finns ju ingen garanti att det är permanent, men där har ju skett en faktisk förändring, säger Roman Hackl, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.
Fortfarande är dock den nedåtgående kurvan för flack för att möta de nationella klimatmålen.
– Det kommer att krävas en ganska drastisk förändring framöver, säger Roman Hackl, som konstaterar att handeln med utsläppsrätter ännu inte har gett samma effekt på utsläppen i Sverige som i en del andra europeiska länder.
– För att driva en förändring i Sverige är priserna fortfarande för låga, eftersom eftersom industrin vi har här har högre omställningskostnader. Då skulle det krävas högre priser.
På www.newsworthy.se/koldioxidbudget/ kan du läsa mer om hur stora utsläppsminskningar som krävs för att nå de klimatmålet, nerbrutet län för län.
De största utsläppen i Sverige kommer från stålindustrin, och den största utsläpparen i hela landet är liksom tidigare år SSAB, med sitt stora stålverk i Luleå, följda av Cementa och Preem.
I Naturvårdsverkets statistik finns de industrier som ingår EU:s handel med utsläppsrätter. Det är i praktiken alla större industrier och kraft- och värmeanläggningar. All data finns hos Naturvårdsverket: www.naturvardsverket.se