När Karlstadseleverna väljer gymnasieprogram väljer de flesta högskoleförberedande program. Men i år var andelen förstahandssökande rekordlåg.
1 175 elever folkbokförda i Karlstad sökte till gymnasiet i år. Av dem valde 675 personer ett högskoleförberedande program som förstahandsalternativ. Det motsvarar drygt 57 procent av de sökande och är 2 procentenheter färre än förra året. Det är också den lägsta andelen i kommunen sedan läroplanen 2011 infördes. Samtidigt ökade andelen som sökte yrkesprogram – till 428 personer, eller drygt 36 procent.
De högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen utgör gymnasieskolans nationella program. I Karlstad sökte 1 103 personer ett nationellt program. Övriga sökte introduktionsprogram, för dem som saknar fullständiga grundskolebetyg.
De högskoleförberedande programmen har alltid varit populärast bland elever i Karlstad. Men gapet till yrkesprogrammen har aldrig varit mindre. Som störst var det läsåret 2015/16, när 70 procent sökte högskoleförberedande program och knappt 30 procent sökte yrkesprogram.
66 procent av kvinnorna valde högskoleförberedande
Högskoleförberedande program är populärast både bland kvinnor och män i Karlstad. Drygt 66 procent av kvinnorna valde i första hand högskoleförberedande program, jämfört med knappt 49 procent av männen. Till yrkesprogrammen sökte drygt 28 procent av kvinnorna och drygt 44 procent av männen.
Samhäll fortsatt i topp
Det program som lockade enskilt flest förstahandssökande från Karlstad i år var samhällsvetenskapsprogrammet. Dit sökte 198 personer, eller knappt 17 procent av eleverna. Näst populärast var teknikprogrammet, med 129 sökande (knappt 11 procent).
Det populäraste yrkesprogrammet bland eleverna i Karlstad är el och energi, med 74 förstahandssökande.
Brist på arbetskraft väntas inom vården och i industrin
Enligt SCB:s senaste långtidsprognos över arbetsmarknaden väntas efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning öka kraftigt till 2040 – främst inom teknik, tillverkning och vård. Ökningen beror till stor del på att arbetsgivarna antas vilja anställa personer med yrkesutbildning, snarare än arbetskraft som saknar utbildning.
Prognoserna görs också på länsnivå. I Värmland antas det råda överskott på arbetskraft med högskoleförberedande gymnasieutbildning, medan det väntas råda stor brist på folk med gymnasial industriteknisk utbildning. Dessutom förutspås brist inom försäljnings– och serviceutbildning samt vård- och omsorgsutbildning.
| Utbildning | Prognos 2040 för Värmland | Prognos 2040 för riket |
|---|---|---|
| Högskoleförberedande utbildning | Överskott | Visst överskott |
| Barn- och fritidsutbildning | Överskott | Överskott |
| Byggutbildning | Balans | Brist |
| El, data- och kommunikationsteknik, automation | Viss brist | Brist |
| Fordonsutbildning | Balans | Viss brist |
| Försäljnings– och serviceutbildning | Brist | Balans |
| Hotell- och turismutbildning | Ingen uppgift | Visst överskott |
| Industriteknisk utbildning | Stor brist | Stor brist |
| Naturbruksutbildning | Balans | Viss brist |
| Restaurang- och livsmedelsutbildning | Balans | Brist |
| Transportutbildning | Överskott | Balans |
| VVS, energi, drift och underhåll | Balans | Viss brist |
| Vård- och omsorgsutbildning | Brist | Brist |
Flest sökande till högskoleförberedande program i Sverige
I riket som helhet sökte 56 procent till högskoleförberedande utbildningar medan 38 procent sökte yrkesprogram. Skillnaden är mindre än förra läsåret och det är det femte året i rad som andelen sökande till yrkesprogrammen ökar. Samhällsvetenskapsprogrammet hade flest sökande i landet, före ekonomi på andra plats. Yrkesprogrammet med störst söktryck var el- och energiprogrammet.
– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket i ett pressmeddelande.
Men olika program är olika populära i olika delar av landet. De högskoleförberedande utbildningarna är framför allt störst i större städer. I de flesta kommuner, 194 av 290, har dock yrkesprogrammen flest sökande.
I Värmland valde drygt 50 procent yrkesprogram och drygt 44 procent högskoleförberedande program, och i 14 av 16 kommuner hade yrkesprogrammen flest sökande.
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 16,9 % | −0,6 |
| 2 (3) | Teknikprogrammet | 11,0 % | −0,5 |
| 3 (4) | Naturvetenskapsprogrammet | 10,5 % | +1,2 |
| 4 (2) | Ekonomiprogrammet | 9,8 % | −3,9 |
| 5 (6) | Estetiska programmet | 8,3 % | +2,5 |
| 6 (5) | El- och energiprogrammet | 6,3 % | −0,2 |
| 7 (7) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 6,0 % | +1,4 |
| 8 (8) | Fordons- och transportprogrammet | 4,4 % | +0,3 |
| 9 (10) | Barn- och fritidsprogrammet | 4,3 % | +0,8 |
| 10 (9) | Naturbruksprogrammet | 3,7 % | −0,2 |
| 11 (14) | Yrkesintroduktion | 3,2 % | +1,0 |
| 12 (15) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 2,3 % | +0,3 |
| 13 (12) | Individuellt alternativ | 2,1 % | −0,4 |
| 14 (17) | VVS- och fastighetsprogrammet | 2,0 % | +0,6 |
| 14 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 2,0 % | −0,5 |
| 16 (19) | Hotell- och turismprogrammet | 2,0 % | +0,8 |
| 17 (11) | Frisör- och stylistprogrammet | 1,8 % | −1,2 |
| 18 (16) | Humanistiska programmet | 1,1 % | −0,5 |
| 19 (18) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 0,9 % | −0,5 |
| 20 (22) | Programinriktat val | 0,7 % | +0,4 |
| 21 (20) | Industritekniska programmet | 0,6 % | −0,3 |
| 22 (21) | Språkintroduktion | 0,1 % | −0,4 |
| Kommun | Yrkesprogram | Högskoleförb. | Antagna | Populäraste program |
|---|---|---|---|---|
| Arvika | 54,8 % | 41,1 % | 68,1 % | Ekonomi |
| Eda | 67,0 % | 28,0 % | 70,5 % | Fordon/transport |
| Filipstad | 65,6 % | 29,8 % | 67,2 % | Barn/fritid · Bygg/anläggning |
| Forshaga | 56,1 % | 35,5 % | 75,4 % | Samhäll |
| Grums | 68,9 % | 22,6 % | 70,1 % | El/energi |
| Hagfors | 63,2 % | 33,5 % | 62,0 % | Fordon/transport |
| Hammarö | 32,7 % | 62,6 % | 71,4 % | Samhäll |
| Karlstad | 36,4 % | 57,4 % | 68,7 % | Samhäll |
| Kil | 58,3 % | 35,3 % | 76,0 % | Samhäll |
| Kristinehamn | 50,5 % | 45,2 % | 57,6 % | Samhäll |
| Munkfors | 75,0 % | 13,9 % | 68,8 % | El/energi |
| Storfors | 66,7 % | 33,3 % | 60,0 % | Samhäll · Fordon/transport |
| Sunne | 65,3 % | 30,1 % | 67,9 % | Industri |
| Säffle | 62,2 % | 35,1 % | 63,9 % | El/energi |
| Torsby | 66,2 % | 33,1 % | 72,7 % | Bygg/anläggning |
| Årjäng | 68,3 % | 26,0 % | 69,8 % | Fordon/transport |
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 17,5 % | +0,6 |
| 2 (2) | Ekonomiprogrammet | 14,1 % | −2,2 |
| 3 (3) | Naturvetenskapsprogrammet | 11,9 % | +0,3 |
| 4 (4) | Teknikprogrammet | 6,3 % | −0,4 |
| 5 (5) | El- och energiprogrammet | 5,9 % | −0,1 |
| 6 (6) | Estetiska programmet | 5,4 % | +0,6 |
| 7 (7) | Fordons- och transportprogrammet | 5,2 % | +0,3 |
| 8 (8) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 4,1 % | +0,2 |
| 9 (9) | Barn- och fritidsprogrammet | 3,6 % | −0,1 |
| 10 (11) | Naturbruksprogrammet | 3,6 % | +0,3 |
| 11 (10) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 3,4 % | −0,2 |
| 12 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 3,0 % | ±0,0 |
| 13 (14) | Individuellt alternativ | 2,8 % | +0,3 |
| 14 (13) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,6 % | −0,1 |
| 15 (16) | Industritekniska programmet | 1,8 % | +0,2 |
| 16 (15) | Yrkesintroduktion | 1,6 % | −0,1 |
| 17 (17) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,6 % | ±0,0 |
| 18 (18) | Hotell- och turismprogrammet | 1,4 % | +0,1 |
| 19 (19) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,2 % | +0,2 |
| 20 (21) | Programinriktat val | 0,7 % | ±0,0 |
| 21 (23) | Riksrekryterande utbildningar | 0,7 % | +0,1 |
| 22 (20) | Språkintroduktion | 0,6 % | −0,1 |
| 23 (22) | International Baccalaureate | 0,6 % | −0,1 |
| 24 (24) | Humanistiska programmet | 0,4 % | ±0,0 |