När Sundsvallseleverna väljer gymnasieprogram väljer de flesta högskoleförberedande program. Men i år var andelen förstahandssökande rekordlåg.
1 442 elever folkbokförda i Sundsvall sökte till gymnasiet i år. Av dem valde 670 personer ett högskoleförberedande program som förstahandsalternativ. Det motsvarar knappt 47 procent av de sökande och är 7,3 procentenheter färre än förra året. Det är också den lägsta andelen i kommunen sedan läroplanen 2011 infördes. Samtidigt minskade andelen som sökte yrkesprogram – till 580 personer, eller drygt 40 procent.
De högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen utgör gymnasieskolans nationella program. I Sundsvall sökte 1 250 personer ett nationellt program. Övriga sökte introduktionsprogram, för dem som saknar fullständiga grundskolebetyg.
De högskoleförberedande programmen har alltid varit populärast bland elever i Sundsvall. Men gapet till yrkesprogrammen har aldrig varit mindre. Som störst var det läsåret 2020/21, när nästan 64 procent sökte högskoleförberedande program och drygt 33 procent sökte yrkesprogram.
Männen valde yrkesprogram
Bland männen i Sundsvall är det dock flest som valt yrkesprogram i första hand, drygt 45 procent jämfört med knappt 41 procent som valde högskoleförberedande program. Bland kvinnorna sökte knappt 52 procent högskoleförberedande program och knappt 36 procent yrkesprogram.
Samhäll fortsatt i topp
Det program som lockade enskilt flest förstahandssökande från Sundsvall i år var samhällsvetenskapsprogrammet. Dit sökte 223 personer, eller drygt 15 procent av eleverna. Näst populärast var ekonomiprogrammet, med 174 sökande (drygt 12 procent).
Det populäraste yrkesprogrammet bland eleverna i Sundsvall är fordon och transport, med 108 förstahandssökande.
Brist på arbetskraft väntas inom vården och i industrin
Enligt SCB:s senaste långtidsprognos över arbetsmarknaden väntas efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning öka kraftigt till 2040 – främst inom teknik, tillverkning och vård. Ökningen beror till stor del på att arbetsgivarna antas vilja anställa personer med yrkesutbildning, snarare än arbetskraft som saknar utbildning.
Prognoserna görs också på länsnivå. I Västernorrland antas det råda balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft som gått högskoleförberedande gymnasieutbildning, medan det väntas råda brist på folk med gymnasial industriteknisk utbildning och vård- och omsorgsutbildning.
| Utbildning | Prognos 2040 för Västernorrland | Prognos 2040 för riket |
|---|---|---|
| Högskoleförberedande utbildning | Balans | Visst överskott |
| Barn- och fritidsutbildning | Överskott | Överskott |
| Byggutbildning | Balans | Brist |
| El, data- och kommunikationsteknik, automation | Viss brist | Brist |
| Fordonsutbildning | Balans | Viss brist |
| Försäljnings– och serviceutbildning | Balans | Balans |
| Hotell- och turismutbildning | Ingen uppgift | Visst överskott |
| Industriteknisk utbildning | Brist | Stor brist |
| Naturbruksutbildning | Balans | Viss brist |
| Restaurang- och livsmedelsutbildning | Balans | Brist |
| Transportutbildning | Överskott | Balans |
| VVS, energi, drift och underhåll | Balans | Viss brist |
| Vård- och omsorgsutbildning | Brist | Brist |
Flest sökande till högskoleförberedande program i Sverige
I riket som helhet sökte 56 procent till högskoleförberedande utbildningar medan 38 procent sökte yrkesprogram. Skillnaden är mindre än förra läsåret och det är det femte året i rad som andelen sökande till yrkesprogrammen ökar. Samhällsvetenskapsprogrammet hade flest sökande i landet, före ekonomi på andra plats. Yrkesprogrammet med störst söktryck var el- och energiprogrammet.
– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket i ett pressmeddelande.
Men olika program är olika populära i olika delar av landet. De högskoleförberedande utbildningarna är framför allt störst i större städer. I de flesta kommuner, 194 av 290, har dock yrkesprogrammen flest sökande.
I Västernorrland valde drygt 46 procent yrkesprogram och knappt 43 procent högskoleförberedande program, och i sex av sju kommuner hade yrkesprogrammen flest sökande.
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 15,5 % | −2,0 |
| 2 (2) | Ekonomiprogrammet | 12,1 % | −4,1 |
| 3 (15) | Individuellt alternativ | 9,8 % | +7,7 |
| 4 (3) | Naturvetenskapsprogrammet | 7,6 % | −1,4 |
| 5 (5) | Fordons- och transportprogrammet | 7,5 % | +0,7 |
| 6 (6) | Estetiska programmet | 6,8 % | +0,4 |
| 7 (4) | El- och energiprogrammet | 6,1 % | −1,6 |
| 8 (7) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 5,3 % | −0,6 |
| 9 (9) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 5,3 % | +1,5 |
| 10 (10) | Naturbruksprogrammet | 4,6 % | +1,2 |
| 11 (8) | Teknikprogrammet | 4,2 % | −0,1 |
| 12 (11) | Vård- och omsorgsprogrammet | 2,5 % | +0,1 |
| 13 (14) | Industritekniska programmet | 2,3 % | +0,1 |
| 14 (12) | Frisör- och stylistprogrammet | 1,9 % | −0,4 |
| 15 (22) | Språkintroduktion | 1,8 % | +1,4 |
| 16 (16) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,5 % | −0,2 |
| 17 (20) | Hotell- och turismprogrammet | 1,0 % | +0,1 |
| 18 (18) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,0 % | −0,2 |
| 19 (19) | Programinriktat val | 0,9 % | −0,2 |
| 20 (17) | Yrkesintroduktion | 0,8 % | −0,8 |
| 20 (12) | Barn- och fritidsprogrammet | 0,8 % | −1,5 |
| 22 (21) | International Baccalaureate | 0,3 % | −0,1 |
| 22 (22) | Riksrekryterande utbildningar | 0,3 % | ±0,0 |
| Kommun | Yrkesprogram | Högskoleförb. | Antagna | Populäraste program |
|---|---|---|---|---|
| Härnösand | 44,3 % | 42,9 % | 67,9 % | Samhäll |
| Kramfors | 57,8 % | 31,2 % | 74,0 % | Fordon/transport |
| Sollefteå | 54,8 % | 35,6 % | 66,2 % | Fordon/transport |
| Sundsvall | 40,2 % | 46,5 % | 70,2 % | Samhäll |
| Timrå | 55,9 % | 35,6 % | 64,4 % | Fordon/transport |
| Ånge | 66,7 % | 24,4 % | 72,0 % | Industri |
| Örnsköldsvik | 47,0 % | 45,9 % | 75,2 % | Samhäll |
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 17,5 % | +0,6 |
| 2 (2) | Ekonomiprogrammet | 14,1 % | −2,2 |
| 3 (3) | Naturvetenskapsprogrammet | 11,9 % | +0,3 |
| 4 (4) | Teknikprogrammet | 6,3 % | −0,4 |
| 5 (5) | El- och energiprogrammet | 5,9 % | −0,1 |
| 6 (6) | Estetiska programmet | 5,4 % | +0,6 |
| 7 (7) | Fordons- och transportprogrammet | 5,2 % | +0,3 |
| 8 (8) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 4,1 % | +0,2 |
| 9 (9) | Barn- och fritidsprogrammet | 3,6 % | −0,1 |
| 10 (11) | Naturbruksprogrammet | 3,6 % | +0,3 |
| 11 (10) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 3,4 % | −0,2 |
| 12 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 3,0 % | ±0,0 |
| 13 (14) | Individuellt alternativ | 2,8 % | +0,3 |
| 14 (13) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,6 % | −0,1 |
| 15 (16) | Industritekniska programmet | 1,8 % | +0,2 |
| 16 (15) | Yrkesintroduktion | 1,6 % | −0,1 |
| 17 (17) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,6 % | ±0,0 |
| 18 (18) | Hotell- och turismprogrammet | 1,4 % | +0,1 |
| 19 (19) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,2 % | +0,2 |
| 20 (21) | Programinriktat val | 0,7 % | ±0,0 |
| 21 (23) | Riksrekryterande utbildningar | 0,7 % | +0,1 |
| 22 (20) | Språkintroduktion | 0,6 % | −0,1 |
| 23 (22) | International Baccalaureate | 0,6 % | −0,1 |
| 24 (24) | Humanistiska programmet | 0,4 % | ±0,0 |