Fordons- och transportprogrammet tog över förstaplatsen från ekonomi när Timråeleverna valde gymnasieprogram. Det visar ny statistik från Skolverket.
236 elever folkbokförda i Timrå sökte till gymnasiet i år. Av dem valde 132 personer ett yrkesprogram som förstahandsalternativ. Det motsvarar knappt 56 procent av de sökande och är 0,3 procentenheter fler än förra året. Samtidigt minskade andelen som sökte högskoleförberedande program – till 84 personer, eller knappt 36 procent. Det är den lägsta andelen i Timrå sedan läroplanen 2011 infördes.
De högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen utgör gymnasieskolans nationella program. I Timrå sökte 216 personer ett nationellt program. Övriga sökte introduktionsprogram, för dem som saknar fullständiga grundskolebetyg.
Även historiskt sett har yrkesprogrammen oftast varit populärast bland eleverna i Timrå. De senaste sex åren har yrkesprogrammen legat i topp. Gapet mellan högskoleförberedande och yrkesprogram har aldrig varit större. Som minst var det läsåret 2020/21, då det var jämnt mellan högskoleförberedande och yrkesprogram.
61 procent av männen valde yrkesprogram
Yrkesprogram är populärast både bland kvinnor och män i Timrå. Knappt 61 procent av männen valde i första hand yrkesprogram, jämfört med drygt 51 procent av kvinnorna. Till de högskoleförberedande programmen sökte drygt 33 procent av männen och knappt 38 procent av kvinnorna.
Fordon och transport tar över förstaplatsen
Det program som lockade enskilt flest förstahandssökande från Timrå i år var fordons- och transportprogrammet. Dit sökte 34 personer, eller drygt 14 procent av eleverna. Därmed går fordon och transport om fjolårsettan, ekonomiprogrammet, som i år lockade 21 elever i kommunen.
Natur, frisör och stylist och estet klättrar på listan över populäraste program i Timrå medan teknik, restaurang och livsmedel och vård och omsorg trillar ut från topp tio.
Brist på arbetskraft väntas inom vården och i industrin
Enligt SCB:s senaste långtidsprognos över arbetsmarknaden väntas efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning öka kraftigt till 2040 – främst inom teknik, tillverkning och vård. Ökningen beror till stor del på att arbetsgivarna antas vilja anställa personer med yrkesutbildning, snarare än arbetskraft som saknar utbildning.
Prognoserna görs också på länsnivå. I Västernorrland antas det råda balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft som gått högskoleförberedande gymnasieutbildning, medan det väntas råda brist på folk med gymnasial industriteknisk utbildning och vård- och omsorgsutbildning.
| Utbildning | Prognos 2040 för Västernorrland | Prognos 2040 för riket |
|---|---|---|
| Högskoleförberedande utbildning | Balans | Visst överskott |
| Barn- och fritidsutbildning | Överskott | Överskott |
| Byggutbildning | Balans | Brist |
| El, data- och kommunikationsteknik, automation | Viss brist | Brist |
| Fordonsutbildning | Balans | Viss brist |
| Försäljnings– och serviceutbildning | Balans | Balans |
| Hotell- och turismutbildning | Ingen uppgift | Visst överskott |
| Industriteknisk utbildning | Brist | Stor brist |
| Naturbruksutbildning | Balans | Viss brist |
| Restaurang- och livsmedelsutbildning | Balans | Brist |
| Transportutbildning | Överskott | Balans |
| VVS, energi, drift och underhåll | Balans | Viss brist |
| Vård- och omsorgsutbildning | Brist | Brist |
Flest sökande till högskoleförberedande program i Sverige
I riket som helhet sökte 56 procent till högskoleförberedande utbildningar medan 38 procent sökte yrkesprogram. Skillnaden är mindre än förra läsåret och det är det femte året i rad som andelen sökande till yrkesprogrammen ökar. Samhällsvetenskapsprogrammet hade flest sökande i landet, före ekonomi på andra plats. Yrkesprogrammet med störst söktryck var el- och energiprogrammet.
– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket i ett pressmeddelande.
Men olika program är olika populära i olika delar av landet. De högskoleförberedande utbildningarna är framför allt störst i större städer. I de flesta kommuner, 194 av 290, har dock yrkesprogrammen flest sökande.
I Västernorrland valde drygt 46 procent yrkesprogram och knappt 43 procent högskoleförberedande program, och i sex av sju kommuner hade yrkesprogrammen flest sökande.
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (3) | Fordons- och transportprogrammet | 14,4 % | +5,1 |
| 2 (4) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 11,0 % | +2,1 |
| 3 (2) | El- och energiprogrammet | 10,6 % | −1,6 |
| 4 (1) | Ekonomiprogrammet | 8,9 % | −5,1 |
| 5 (12) | Individuellt alternativ | 8,1 % | +4,3 |
| 6 (9) | Naturvetenskapsprogrammet | 7,2 % | +2,1 |
| 7 (5) | Naturbruksprogrammet | 5,1 % | −1,9 |
| 8 (14) | Frisör- och stylistprogrammet | 4,7 % | +2,8 |
| 8 (8) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 4,7 % | −1,9 |
| 10 (13) | Estetiska programmet | 4,2 % | +1,0 |
| 11 (5) | Teknikprogrammet | 3,8 % | −3,2 |
| 12 (5) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 3,4 % | −3,6 |
| 13 (15) | Barn- och fritidsprogrammet | 3,0 % | +1,6 |
| 13 (16) | Industritekniska programmet | 3,0 % | +2,0 |
| 15 (11) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 2,1 % | −2,1 |
| 15 (9) | Vård- och omsorgsprogrammet | 2,1 % | −3,0 |
| 17 (19) | Hotell- och turismprogrammet | 1,7 % | |
| 18 (20) | VVS- och fastighetsprogrammet | 0,8 % | |
| 19 (16) | International Baccalaureate | 0,4 % | −0,5 |
| 19 (16) | Språkintroduktion | 0,4 % | −0,5 |
| 19 (21) | Riksrekryterande utbildningar | 0,4 % |
| Kommun | Yrkesprogram | Högskoleförb. | Antagna | Populäraste program |
|---|---|---|---|---|
| Härnösand | 44,3 % | 42,9 % | 67,9 % | Samhäll |
| Kramfors | 57,8 % | 31,2 % | 74,0 % | Fordon/transport |
| Sollefteå | 54,8 % | 35,6 % | 66,2 % | Fordon/transport |
| Sundsvall | 40,2 % | 46,5 % | 70,2 % | Samhäll |
| Timrå | 55,9 % | 35,6 % | 64,4 % | Fordon/transport |
| Ånge | 66,7 % | 24,4 % | 72,0 % | Industri |
| Örnsköldsvik | 47,0 % | 45,9 % | 75,2 % | Samhäll |
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 17,5 % | +0,6 |
| 2 (2) | Ekonomiprogrammet | 14,1 % | −2,2 |
| 3 (3) | Naturvetenskapsprogrammet | 11,9 % | +0,3 |
| 4 (4) | Teknikprogrammet | 6,3 % | −0,4 |
| 5 (5) | El- och energiprogrammet | 5,9 % | −0,1 |
| 6 (6) | Estetiska programmet | 5,4 % | +0,6 |
| 7 (7) | Fordons- och transportprogrammet | 5,2 % | +0,3 |
| 8 (8) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 4,1 % | +0,2 |
| 9 (9) | Barn- och fritidsprogrammet | 3,6 % | −0,1 |
| 10 (11) | Naturbruksprogrammet | 3,6 % | +0,3 |
| 11 (10) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 3,4 % | −0,2 |
| 12 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 3,0 % | ±0,0 |
| 13 (14) | Individuellt alternativ | 2,8 % | +0,3 |
| 14 (13) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,6 % | −0,1 |
| 15 (16) | Industritekniska programmet | 1,8 % | +0,2 |
| 16 (15) | Yrkesintroduktion | 1,6 % | −0,1 |
| 17 (17) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,6 % | ±0,0 |
| 18 (18) | Hotell- och turismprogrammet | 1,4 % | +0,1 |
| 19 (19) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,2 % | +0,2 |
| 20 (21) | Programinriktat val | 0,7 % | ±0,0 |
| 21 (23) | Riksrekryterande utbildningar | 0,7 % | +0,1 |
| 22 (20) | Språkintroduktion | 0,6 % | −0,1 |
| 23 (22) | International Baccalaureate | 0,6 % | −0,1 |
| 24 (24) | Humanistiska programmet | 0,4 % | ±0,0 |