I år är skillnaden mindre än på 15 år, när rekordmånga sökte yrkesprogram.
123 elever folkbokförda i Årjäng sökte till gymnasiet i år. Av dem valde 84 personer ett yrkesprogram som förstahandsalternativ. Det motsvarar drygt 68 procent av de sökande och är 7,1 procentenheter fler än förra året. Det är också den högsta andelen i kommunen sedan läroplanen 2011 infördes. Samtidigt minskade andelen som sökte högskoleförberedande program – till 32 personer, eller 26 procent. Det är den lägsta andelen i Årjäng hittills.
De högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen utgör gymnasieskolans nationella program. I Årjäng sökte 116 personer ett nationellt program. Övriga sökte introduktionsprogram, för dem som saknar fullständiga grundskolebetyg.
Yrkesprogrammen har alltid varit populärast bland elever i Årjäng. Och gapet till högskoleförberedande programmen har aldrig varit större. Som minst var det läsåret 2013/14 när knappt 48 procent sökte högskoleförberedande program och knappt 52 procent yrkesprogram.
73 procent av männen valde yrkesprogram
Yrkesprogram är populärast både bland kvinnor och män i Årjäng. Knappt 73 procent av männen valde i första hand yrkesprogram, jämfört med knappt 64 procent av kvinnorna. Till de högskoleförberedande programmen sökte drygt 24 procent av männen och knappt 28 procent av kvinnorna.
Industriprogrammet, VVS och fastighet och frisör och stylist klättrar på listan
Det program som lockade enskilt flest förstahandssökande från Årjäng i år var fordons- och transportprogrammet. Dit sökte 18 personer, eller knappt 15 procent av eleverna. Näst populärast var samhällsvetenskapsprogrammet, med 16 sökande (drygt 13 procent).
Industriprogrammet, VVS och fastighet och frisör och stylist klättrar på listan över populäraste program i Årjäng medan teknik, natur och försäljning och service trillar ut från topp tio.
Brist på arbetskraft väntas inom vården och i industrin
Enligt SCB:s senaste långtidsprognos över arbetsmarknaden väntas efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning öka kraftigt till 2040 – främst inom teknik, tillverkning och vård. Ökningen beror till stor del på att arbetsgivarna antas vilja anställa personer med yrkesutbildning, snarare än arbetskraft som saknar utbildning.
Prognoserna görs också på länsnivå. I Värmland antas det råda överskott på arbetskraft med högskoleförberedande gymnasieutbildning, medan det väntas råda stor brist på folk med gymnasial industriteknisk utbildning. Dessutom förutspås brist inom försäljnings– och serviceutbildning samt vård- och omsorgsutbildning.
| Utbildning | Prognos 2040 för Värmland | Prognos 2040 för riket |
|---|---|---|
| Högskoleförberedande utbildning | Överskott | Visst överskott |
| Barn- och fritidsutbildning | Överskott | Överskott |
| Byggutbildning | Balans | Brist |
| El, data- och kommunikationsteknik, automation | Viss brist | Brist |
| Fordonsutbildning | Balans | Viss brist |
| Försäljnings– och serviceutbildning | Brist | Balans |
| Hotell- och turismutbildning | Ingen uppgift | Visst överskott |
| Industriteknisk utbildning | Stor brist | Stor brist |
| Naturbruksutbildning | Balans | Viss brist |
| Restaurang- och livsmedelsutbildning | Balans | Brist |
| Transportutbildning | Överskott | Balans |
| VVS, energi, drift och underhåll | Balans | Viss brist |
| Vård- och omsorgsutbildning | Brist | Brist |
Flest sökande till högskoleförberedande program i Sverige
I riket som helhet sökte 56 procent till högskoleförberedande utbildningar medan 38 procent sökte yrkesprogram. Skillnaden är mindre än förra läsåret och det är det femte året i rad som andelen sökande till yrkesprogrammen ökar. Samhällsvetenskapsprogrammet hade flest sökande i landet, före ekonomi på andra plats. Yrkesprogrammet med störst söktryck var el- och energiprogrammet.
– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket i ett pressmeddelande.
Men olika program är olika populära i olika delar av landet. De högskoleförberedande utbildningarna är framför allt störst i större städer. I de flesta kommuner, 194 av 290, har dock yrkesprogrammen flest sökande.
I Värmland valde drygt 50 procent yrkesprogram och drygt 44 procent högskoleförberedande program, och i 14 av 16 kommuner hade yrkesprogrammen flest sökande.
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Fordons- och transportprogrammet | 14,6 % | −2,7 |
| 2 (2) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 13,0 % | −0,2 |
| 3 (4) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 10,6 % | +1,5 |
| 3 (3) | Naturbruksprogrammet | 10,6 % | +0,7 |
| 5 (9) | Industritekniska programmet | 8,1 % | +4,8 |
| 6 (12) | Individuellt alternativ | 5,7 % | +3,2 |
| 6 (9) | VVS- och fastighetsprogrammet | 5,7 % | +2,4 |
| 8 (4) | Ekonomiprogrammet | 4,9 % | −4,2 |
| 9 (6) | El- och energiprogrammet | 4,1 % | −3,4 |
| 9 (12) | Frisör- och stylistprogrammet | 4,1 % | +1,6 |
| 11 (6) | Teknikprogrammet | 3,3 % | −4,2 |
| 12 (14) | Estetiska programmet | 2,4 % | +0,8 |
| 12 (8) | Naturvetenskapsprogrammet | 2,4 % | −1,7 |
| 12 (9) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 2,4 % | −0,9 |
| 12 (14) | Hotell- och turismprogrammet | 2,4 % | +0,8 |
| 12 (17) | Vård- och omsorgsprogrammet | 2,4 % | +1,6 |
| 17 (14) | Barn- och fritidsprogrammet | 1,6 % | ±0,0 |
| 17 (17) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,6 % | +0,8 |
| Kommun | Yrkesprogram | Högskoleförb. | Antagna | Populäraste program |
|---|---|---|---|---|
| Arvika | 54,8 % | 41,1 % | 68,1 % | Ekonomi |
| Eda | 67,0 % | 28,0 % | 70,5 % | Fordon/transport |
| Filipstad | 65,6 % | 29,8 % | 67,2 % | Barn/fritid · Bygg/anläggning |
| Forshaga | 56,1 % | 35,5 % | 75,4 % | Samhäll |
| Grums | 68,9 % | 22,6 % | 70,1 % | El/energi |
| Hagfors | 63,2 % | 33,5 % | 62,0 % | Fordon/transport |
| Hammarö | 32,7 % | 62,6 % | 71,4 % | Samhäll |
| Karlstad | 36,4 % | 57,4 % | 68,7 % | Samhäll |
| Kil | 58,3 % | 35,3 % | 76,0 % | Samhäll |
| Kristinehamn | 50,5 % | 45,2 % | 57,6 % | Samhäll |
| Munkfors | 75,0 % | 13,9 % | 68,8 % | El/energi |
| Storfors | 66,7 % | 33,3 % | 60,0 % | Samhäll · Fordon/transport |
| Sunne | 65,3 % | 30,1 % | 67,9 % | Industri |
| Säffle | 62,2 % | 35,1 % | 63,9 % | El/energi |
| Torsby | 66,2 % | 33,1 % | 72,7 % | Bygg/anläggning |
| Årjäng | 68,3 % | 26,0 % | 69,8 % | Fordon/transport |
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 17,5 % | +0,6 |
| 2 (2) | Ekonomiprogrammet | 14,1 % | −2,2 |
| 3 (3) | Naturvetenskapsprogrammet | 11,9 % | +0,3 |
| 4 (4) | Teknikprogrammet | 6,3 % | −0,4 |
| 5 (5) | El- och energiprogrammet | 5,9 % | −0,1 |
| 6 (6) | Estetiska programmet | 5,4 % | +0,6 |
| 7 (7) | Fordons- och transportprogrammet | 5,2 % | +0,3 |
| 8 (8) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 4,1 % | +0,2 |
| 9 (9) | Barn- och fritidsprogrammet | 3,6 % | −0,1 |
| 10 (11) | Naturbruksprogrammet | 3,6 % | +0,3 |
| 11 (10) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 3,4 % | −0,2 |
| 12 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 3,0 % | ±0,0 |
| 13 (14) | Individuellt alternativ | 2,8 % | +0,3 |
| 14 (13) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,6 % | −0,1 |
| 15 (16) | Industritekniska programmet | 1,8 % | +0,2 |
| 16 (15) | Yrkesintroduktion | 1,6 % | −0,1 |
| 17 (17) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,6 % | ±0,0 |
| 18 (18) | Hotell- och turismprogrammet | 1,4 % | +0,1 |
| 19 (19) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,2 % | +0,2 |
| 20 (21) | Programinriktat val | 0,7 % | ±0,0 |
| 21 (23) | Riksrekryterande utbildningar | 0,7 % | +0,1 |
| 22 (20) | Språkintroduktion | 0,6 % | −0,1 |
| 23 (22) | International Baccalaureate | 0,6 % | −0,1 |
| 24 (24) | Humanistiska programmet | 0,4 % | ±0,0 |